1622 - 1686
landshövding. År 1626 flyttade Magnus Gabriel
med sin mor Ebba,
född Brahe och tidigare fränka till Gustaf II
Adolf, till Stockholm.
Staden
Reval på 1700-talet
Som
trettonåring imponerade Magnus Gabriel på
de lärde vid universitetet i Uppsala när han
höll inträdestalet på latin. Sju år
senare fortsatte han till Paris där han som tjugoåring
gjorde stor entré, med världsvant sätt,
fina kläder och egen vagn.
Efter
hemkomsten blev han drottning Kristinas förtrogne
och år 1645 överste för livgardet. Genom
Kristinas förmedling ingick han trolovning med
hennes kusin, pfalzgrevinnan Maria Euphrosyne, syster
till den blivande kung Karl X Gustav.
Tillbaka
År
1648 deltog Magnus i krigståg i östra Europa,
bland annat vid anfallet mot Prag, och utnämndes
då till fältmarskalk och generalguvernör
över Livland.
År
1650 är han tillbaka i Stockholm
för att närvara vid drottning Kristinas kröning,
där han för riksbaneret. Han skänker
även en kröningsstol som består av en
trästomme rikligt dekorerad med silver. Det är
den så kallade Silvertronen som använts intill
våra dagar vid liknande kungliga ceremonier.
De
la Gardie drabbas år 1653 av Kristinas onåd,
fråntages alla sina ämbeten och förvisas
från hovet. Efter
Kristinas tronfrånträde 1654 upphävs
hans onåd och han återfår befattningarna
som riksskattmästare och generalguvernör i
Livland. Han leder några strider mot Ryssland
men visar inga större fältherretalanger, får
kritik av kung Karl X Gustav och fråntages befälet
i Livland. Vid
denna tid låter han bygga Mariedals
slott åt sin Maria Euphrosyne.
Tillbaka
De
la Gardie hade i kungens testamente utsetts till rikskansler
i förmyndarregeringen för Karl XI. Karl X
Gustav hade hoppats att De la Gardie skulle värna
om kungahuset gentemot adeln, vilket dock inte blev
fallet. De la Gardie gynnade istället adeln genom
donationer av kronans gods, vilket undergrävde
statens finanser och drabbade armén och flottan
hårt.
Karl
XI myndigförklarades 1672 och De la Gardie behöll
positionen som rikets starke man. Vid danskarnas anfall
1676 tvingades kungen själv ta befälet över
armén och flottan och det stod snart klart för
honom i vilket uset skick försvarsmakten befann
sig. Kungen skyllde detta på förmyndarregeringen
och för andra gången i sitt liv föll
De la Gardie i kunglig onåd och skildes från
sina ämbeten. Vid den förmyndarräfst
som genomfördes dömdes han att betala 350.000
riksdaler till kronan.
Karl
XI:s reduktion, det vill säga indragningen av adelns
gods och gårdar som tidigare tillhört kronan,
drabbade i hög grad De la Gardie. Av de över
1.000 gårdar och 10 slott han hade återstod
bara Wenngarn
i Uppland och Höjentorp
i Västergötland. Läckö
slott lämnade han ifrån sig 1681.
Magnus
Gabriel drog sig i bitterhet undan till Wenngarn och
dog där den 26 april 1686 för att sedan bli
gravsatt i Varnhems
klosterkyrka. Hans maka Maria Euphrosyne bosatte
sig på Höjentorp och dog där ett år
senare. Makarna hade elva barn av vilka endast tre blev
giftasvuxna; sonen Gustav Adolf och döttrarna Hedvig
och Charlotta vilka alla dog barnlösa.
Se
också Mariedal
och Ölanda
i Västergötland och Kägleholm
i Närke som också ägdes av Magnus Gabriel.
Tillbaka
Jakob
De la Gardie
Jakob De la Gardie
Jakob
Pontusson De la Gardie föddes i Reval
(Tallin) år 1583. Han växte upp hos mormodern
i det svenska länet Finland, och redan vid 18 års
ålder var han överste. Han intog bl.a. både
Moskva och Novgorod.
År 1618 hade han gift sig med Ebba Brahe med vilken
han hade 14 barn.
Tillbaka
Grevinnan
Ebba Brahe,
Magnus Gabriel De la Gardies mor
Källor:
Historiska-personer.nu
|