Äldre svenska mått

Sidan uppdaterad 16 april, 2005

Längdmått

Mil
En svensk mil = 6000 famnar = 18000 alnar = 36000 fot = 10.688 meter.
Milen indelades i 4 fjärdingsväg om vardera 2672 meter eller 4500 alnar. Denna mil infördes 1699 som en enhetsmil och skulle samtidigt representera avståndet mellan gästgivaregårdarna. Före 1699 hade milen olika längd beroende på var i Sverige man befann sig.
Från 1889 då metersystemet slutgiltigt blev infört blev 1 mil (nymil) = 10 km = 10.000 m.

Aln
En aln = 2 fot = 4 kvarter = 59,4 cm.
Alnen, som var ett huvudmått, upphörde som måttenhet då metersystemet blev infört. Alnmåttet hade motsvarigheter i andra länder, men dess längd varierade starkt. År 1605 sattes en riksstandard för alnen. Utgångspunkt var den s.k. Rydaholmsalnen som nu blev erkänd som rikslikare. Beslutet togs av Karl IX 1604 i Norrköping. En kopia av denna aln, Stockholmsalnen, förvarades i Stockholms rådhus.
År 1665 då ett enhetligt måttsystem infördes för hela Sverige blev alnen ett huvudmått som de andra längdmåtten relaterades till (jmf meter idag).

Fjärdingsväg
En fjärdingsväg = 4500 alnar = 2672 meter.
En fjärdingsväg var en fjärdedel av en gammal svensk mil om 10688 m.

Steg
Ett steg motsvarade 1/2 famn = 90 cm.

Tillbaka

Famn
En famn är också ett gammalt längmått till sjöss. En svensk famn är 6 fot = 3 alnar = 1,78 meter.
Famn användes som mått på vattendjupet som fastställdes med lodning. En engelsk famn (fathom) är något längre, 1,83 meter.
Famn har utöver längdmått även använts som ytmått (areaenhet) och som rymdmått (volymenhet). Famn har vidare använts för att ange mängd ved.
Motsvarigheter till den svenska famnen finns även i andra länder, t.ex. engelska fathom;
1 fathom = 6 engelska fot = 1,8288 m.

Kabellängd
En kabellängd var ett längdmått till sjöss. En kabellängd var från början =100 famnar = 178 m.
Senare blev en kabellängd = 185,2 m = 1/10 sjömil (distansminut).

Stenkast
Med detta mått avsåg man den längd man kunde kasta en medelstor sten. Den vanligaste måttangivelsen för ett stenkast var 50 steg, vanligen 40 - 50 meter. Ett ordspråk från Småland: Den som ser ett slagsmål på ett stenkasts håll är inte vittnesgill.

Tvärhand
1 tvärhand = 4 tum = 8 - 10 cm. Tvärhand var ett vanligt mått och användes bl a för att ange isens tjocklek etc.

Tillbaka

Fot
1 fot = 1/2 aln =2 kvarter = 12 tum (verktum) = 29,69 cm.
Fot används framförallt i England och USA där 1 fot (foot) = 30,48 cm. Det engelska fot-måttet har länge använts i Sverige i samband med virke.

Tum
En tum = 1/24 aln = 1/12 fot = 1/6 kvarter = 2,47 cm.
Tum är en gammal längdenhet som kan härledas till bredden av en manstumme. Enligt 1665 års system var 1 tum (verkstum) = 2,474 cm, dvs 1/12 fot. I 1855 års decimalsystem var 1 tum = 2,969 cm, dvs 1/10 fot.
Fortfarande förekommande i Sverige är engelsk tum, inch, där 1 inch = 2,54 cm (1/12 foot). Det engelska tum-måttet har även varit vanlig i Sverige för mått på bl.a. virke, spik och skruv.

Kvarter
1 kvarter = 1/4 aln =6 tum (verkstum) = 14.84 cm.

Fingerbredd
En fingerbredd = 1,85 cm

Tillbaka

Rymdmått - torra varor

Tunna
En tunna = 2 spann = 56 kannor = 146,6 liter struket mått eller 164,9 liter fast mått (med råge). Med struket mått menas att kannan eller tunnan strukits av med ett strykmått. Det var ett mått utan packning eller skakning. Det kallades också för löst mått. Med fast mått eller med råge innebar att man till varje struket mått la på lite till. Hur mycket det var har varierat med tiden, vanligt var cirka 16%. På 1700-talet skulle till varje struken tunna sättas till 4 strukna kappar.

Kappe
En kappa = 4,58 liter.
Ett gammalt svenskt rymdmått för torra varor. Enligt 1665 års regelverk var 1 kappe = 1/32 tunna (för torra varor) = 1/16 spann = 7/4 kanna = 4,58 liter. Efter metersystemets införande i Sverige har kappe ibland kommit att användas för 5 liter.

Skäppa
Skäppa är ett mycket gammalt mått som förbjöds 1735. Storleken på skäppa varierade i olika landsdelar. I Småland var en skäppa 1/6 tunna medan den i Bohuslän var 1/4 tunna (36,6 liter) och i Västergötland 1/5 tunna.

FJÄRDING - 18.32 liter

Tillbaka

Rymdmått - våta varor

Tunna
En tunna = 4 fjärding = 48 kannor = 125,6 liter

Ankare
Ett ankare = 1/4 åm = 15 kannor = 39,25 liter. Användes ofta som mått på vin, öl och brännvin.

Fjärding
En fjärding = 12 kannor = 31 liter.

Kanna
En kanna = 2 stop = 2,6 liter.
Gammalt svenskt rymdmått för såväl våta som torra varor. Enligt 1665 års regler var 1 kanna = 2,617 l. För våta varor var 1 kanna= 1/48 tunna = 2 stop = 8 kvarter = 32 jungfrur (ort). För torra varor var 1 kanna= 1/56 tunna (för torra varor) = 4/7 kappe.

Stop
Ett stop = 4 kvarter = 1/2 kanna = 1,3 liter

Kvarter
En kvarter = 1/8 kanna = ¼ stop = 4 jungfru = 32,7 cl.
Idag motsvarar storleken närmast en läskedrycksflaska.

Jungfru
En jungfru = ¼ kvarter = 1/16 stop =1/32 kanna = 8,2 cl.
Användes mest om brännvin. Det officiella namnet var ort. Namnet jungfru anses komma av att måttet ofta utformades som en stympad kon som kunde likna en kvinna, en jungfru, med fotsid kjol.

Tillbaka

Fat/Åm
Ett fat eller en åm = 4 ankare = 60 kannor = 157 liter.
Ibland kallades detta fat för helfat, varvid 1 halvfat blev ca 78,5 l. För petroleumprodukter används idag ofta benämningen fat för 1 US barrel = 159 l.

Viktmått
Skeppspund
Ett skeppspund = 4 centner = 20 Lispund = 400 skålpund = 170 Kg.
För metaller var 1 skeppund stapelstadsvikt (= 136 kg) = 20 markpund (lispund stapelstadsvikt) = 400 mark.

Lispund
En lispund = 1/20 skeppspund = 20 skålpund = 8,502 kg (även ½ kg pundsmör enl Norstedts uppsl.)

Skålpund
Ett skålpund = 32 lod = 128 Qvintin = 8848 ass = 425 gram

Lod
Ett lod = 1/32 skålpund = 4 Qvintin = 13,3 gram. Som myntvikt var 1 lod = 13,16 g.

Uns
En uns = 2 lod = 548 ass = 26,3 gram silver eller 27,9 gram guld.
Äldre svenska viktenheter med motsvarigheter i många länder. De bygger på den gamla romerska enheten uncia = 27,3g. För guld var 1 uns = 27,9 g, för silver 1 uns = 26,3 g och som medicinalvikt 1 uns = 29,69 g. Motsvarande engelska enhet är 1 ounce (oz) = 28,35 g.

Tillbaka

Mark
En mark = 1/2 skeppspund = 212,5 g.
Mark är vårt äldsta viktmått och motsvarade vanligen 1/2 skålpund, dvs cirka 212,5 g. Redan på vikingatiden användes viktmåttet mark, då motsvarande 203 g. Under medeltiden varierade markens vikt mellan 208 och 218 g. Under 1800-talet började man kalla skålpundet mark, trots att marken egentligen bara var ett halvt skålpund.
Mark har också använts som mynt, guld och silvervikt och kallades då Lödig mark.
En Lödig mark = 8 Uns = 16 Lod = 64 Qvintin = 210,6 g. EN KAPPE - 4,6 liter

Tillbaka

Ytmått
Ytmåtten var främst ett mått på den yta en given mängd utsäde räckte till.

Pundland
Ett pundland = 4 tunnland = 8 spannland

Tunnland
Ett tunnland = 2 spannland = 8 fjärdringsland = 32 kappeland = 56 kannland = 4936,6 kvadratmeter = 1/2 hektar.
Ursprungligen den areal som en tunnas utsäde räckte till. I 1630-talets lantmäteriinstruktioner fastställdes tunnlandet till 14000 svenska kvadratalnar. Med den från 1605 riksgiltiga svenska alnen ( = 0,5938 m) kom ytan att motsvara ca 4936 kvadratmeter eller nära ett halvt hektar.

Spannland
Ett spannland = 2468,3 kvadratmeter.
Spannland var den areal som en spann utsäde räckte till, dvs. ett halvt tunnland.

Kappeland
Ett kappeland = 1/32 tunnland = 154,3 kvadratmeter

Kannland
Ett kannland = 1/56 tunnland = 1000 kvadratfot = 88,15 kvadratmeter.
Detta skulle för en åker motsvara arean för en kannas utsäde.

Tillbaka