Högsbyn vid sjön Råvarps norra strand söder om Tisselskog i Dalsland finner man landskapets i särklass största hällristningsområde, här finns över 2.500 ristade figurer fördelade över drygt 50 hällar.

Platsen är vackert belägen på en södersluttning, och på sjön passerar båtar förbi då den ingår som en del av Dalslands kanal med Håverud liggandes nedströms varifrån man tar sig ut i Dalbosjön.

Tillbaka

Krigarhällen

Ristningar på Krigarhällen

Ristningen som kallas för Krigarhällen upptäcktes år 1845 av Rickard Dybeck, mannen bakom den svenska nationalsången. Denna häll domineras av två män. Mannen till vänster ser ut att bära en plymhjälm och ett spjut och har ormar slingrande runt benen, till höger om honom ses ett skepp som ser ut som en segelbåt. Mannen till höger har också ett spjut, och båda menas vara beväpnade med varsitt svärd. Om de verkligen är krigare vet man naturligtvis inte säkert, kanske håller man istället på med någon helig ceremoni. Och det ser ju nästan ut som att ett människooffer skett bakom mannen till höger...

Tillbaka

Votivskeppet

En något digitalt förstärkt bild av ett skepp med naturligt avbildade människor

Skeppens besättning brukar nästan alltid avbildas som s.k. bemanningsstreck, men ett av skeppen i Högsbyn visar ovanligt nog naturligt avbildade människor. Både i Danmark och Sverige har man funnit figurer av brons och trä som är gjorda för att stå på något slags underlag, och man har gissat på att det kan ha varit någon slags skeppsmodell. I England har man funnit ett litet votivskepp med figurer av trä som har stora likheter med ristningen här i Högsbyn.

Tillbaka

Ormvindlingshällen

Del av Ormvindlingshällen som förutom ormar och/eller kanske våglinjer har en massa figurer inristade; skepp, fötter, hjulkors, labyrinter, skålgropar m.m.

Tillbaka

Ronarudden

På Ronarudden finns drygt tio hällar

Tillbaka

Ett par hundra meter åt öster fanns till i början av 1800-talet en märklig stenplan som var ungefär 150 x 150 m stor. Stenplaner beskrevs av den dalsländske prästen Anders Lignell (som också var kulturhistoriker) som "Stenläggningar, jemna såsom en stenlagd gata, men stundom lägre än yttre raden". Stenplanen blev bortodlad före år 1850, vad den använts till kan man bara spekulera över.

I sjön Råvarps södra del ligger Borgekullen och Borgeviken, intressanta namn, öster därom på andra sidan den långsträckta ön Draget ligger Slotteviken där man funnit rikligt med skörbränd sten, resterna efter en tidig boplats.

Läs om hällristningar

Källor:
FMIS
Hällristningar i Högsbyn av Tommy Andersson
Högsbyns hällristningar