|
umla
kyrka ligger högt belägen
uppe på en kulle väster om Ätran
i Redvägs härad, mellan Åsarp
och Dalum
söder om Falköping.
Dagens kyrka som invigdes år 1889 byggdes
på grund av kyrkogårdens ringa |
bredd i nord-sydlig riktning istället för väst-östlig
som annars är det normala.
P
E Lindskog skrev i början av 1800-talet att
"Humla kyrka är liten, men vacker; dess 2:ne
klåckor hänga i stapel". Då
den gamla 1100-talskyrkan sedan revs på 1880-talet
påträffades en religkgömma i altaret,
innehållande en liten relikask av bly som i sin
tur visade sig innehålla en benbit. Man fann också
ett skifferbryne, en pryl av brons och ett flertal mynt
som var slagna för bl.a. kung Magnus
Eriksson och den senare ärkebiskopen i norska
Nidaros under
åren 1474-1510, Gaute Ivarsson. Endast ett mindre
antal av dessa mynt från Humla finns bevarade.
Dopfunten
uppges vara från 1100-talet medan i vart fall
en av klockorna är från 1200-talet och har
en inskription som tolkats vara "agla" vilket
spegelvänt står upprepat fyra gånger.
Agla är ett hebreiskt formelord som bland annat
använts på amuletter och talismaner.
En
enklare variant av
Gaute Ivarssons mynt
År
1407 bytte väpnaren Nils Guttormsson bort en gård
här i Humblom. År 1415 skrev man platsen
som Hombla.
Tillbaka
Runstenen
i Humla
Runsten
Vg 177
Kåte reste (denna) sten ...,
Gnägges(?) dotter (syster?)
Runstenen
som bara är en del av den ursprungliga stenen återfanns
i den gamla kyrkans grund då denna revs på
1880-talet, övriga delar finns troligen någonstans
i den nya kyrkan. Varför man översatt runornas
kati till Kåte kan man ju undra, kan det
inte helt enkelt betyda katig - kaxig...? Namn fick
man ju ofta efter sin egenskap. Väschöten
uttalar detta ord precis som det står - kati.
En
trött gammal gravsten som står och tittar
ner från kyrkogården
Norrut ligger Kölaby
Källor:
RAÄ
|