|
n
av de källor som ofta förekommer
på dessa historiasidor är boken Försök
till en korrt beskrifning om Skara Stift,
författad av
Peter Eriksson Lindskog. Texterna var vid utgivningen
fördelade |
över fem häften som utkom åren 1812-1816,
inalles 1.258 sidor.
Lindskog
föddes den 15 juni år 1766 i
Väghult i Tvärreds församling i Västergötland,
beläget knappa milen norr om Torpa
stenhus. I tre generationer tjänade Lindskogarna
som frälseinspektorer hos herrarna till Torpa,
Hofsnäs (se nedan) och
Fästered. Peter Lindskogs farmor hade därtill
varit kammarjungfru hos grevinnan Beata Elisabeth
Stenbock, gift med överamiralen, friherre Carl
Georg Sjöblad till Torpa.
Tillbaka
P
E Lindskog - en lärd hedersman
Under
sina tidiga år bodde Peter inne i Skara, men
flyttade omkring 1809 till en av sina egendomar,
Åkedal i Händene, och därifrån
1816 till en annan herrgård, Stubbesgården
vid Händene
kyrka.
Peter
läste mycket och hade bl.a. en fil. magister
från Uppsala. Han prästvigdes 1793 för
Skara stift som huspredikant hos översten,
greve C. E. Sparre på Torpa och slutade sin
gärning som domkyrkosyssloman i Skara
domkyrka, "med lektors namn, heder och
värdighet".
I
det första häftet presenterade han sig
själv som Filosofie Magister och Teologie Kandidat,
Lektor, Domkyrko-Sysloman och Ledamot af Samfundet
pro Fide & Christianismo.
Tillbaka
Försök
till en korrt beskrifning om Skara Stift
Den
korta beskrivningen omfattar 600 sidor,
här i en faksimil från 1985
|
ommaren
1811 sände Lindskog från
sitt hem på Åkedal i Händene
ut en anmälan om att han ämnade ge
ut en beskrivning över Skara stift. |
I denna anmälan erinrar han om Gabriel Tidgrens
insatser för västgöta-forskningen och
påminner stiftets kyrkoherdar om hur nödvändigt
det är att de gamla otryckta sockenbeskrivningarna
som stiftsbiblioteket hyser måtte bli aktualiserade
så att den planerade beskrivningen kan bli så
komplett och tidsenlig som möjligt.
Han
lämnar även en kort plan till prästernas
vägledning och framhåller de viktigaste
uppgifterna som måste lämnas: Församlingens
namn, gränser och läge m. m., kyrkorna
i pastoratet, hemmantalet, folkmängden, slott
och kungsgårdar, säterier, boställen,
gästgivaregårdar, tingsställen,
hälsobrunnar, bruk och fabriker, sjöar
och vattendrag, minnesmärken och historiska
händelser, klimat, åkerbruk, skolor etc.
Redan
Gabriel Tidgren hade gjort sitt arbete efter en
frågelista år 1783 och dessförinnan
Sven Wilskman efter en äldre dito av år
1749.
Stig Appelgren, som i en skicklig och värdefull
undersökning "Västgötsk hembygdsforskning
under åren 1740-1820" (Skara 1972) utrett
västgötaforskningens egen lärdomshistoria,
nämner icke i vad mån Lindskog haft framgång
med sina vädjanden, men hans verk skred stadigt
framåt, fyllt av just de många fakta
som han bett om i uppropet.
Tillbaka
De
fem häftena
I:a
häftet, 1812:
Skara
stad med dess Lands-Socknar, samt Saleby,
Jungs, Skarstads,
Ryda, Levene,
Hjerpås,
Säfvareds och Synnerby
Pastorater med de till hvarje lydande annex-Socknar.
II:a
häftet, 1813:
Kinna kontrakt, som består af Götene,
Medelplana,
Österplana,
Klefva,
Björsäters, Husaby,
Kjällby
och Forshems
Pastorater;
Winköls kontrakt, som innehåller
Winköls,
Gökhems,
Klefva, Gudhems,
Wånga,
Broddetorps,
Segerstads och Wings Pastorater, och
Wilska kontrakt, som består af Falköpings,
Lekåsa,
Bitterna,
Larfs,
Floby, Kinneveds, Grolanda och Börstigs Pastorater,
med de till hvarje Pastorat lydande annex-Socknar.
III:e
häftet, 1814:
Wartofta Kontrakt, som består af Slöta,
Åsaka,
Hångsdala, Hvalstads,
Dimbo, Hvarfs
och Åsleds
Pastorater;
Kåkinds Kontrakt, som innefattar Walora,
Foglås, Fröjereds, Kyrkefalla, Acklinga,
Daretorps och Grefbecks Pastorater samt
Kållands Kontrakt, hvilket innehåller
Lidköpings,
Sunnersbergs,
Otterstads,
Rackeby,
Örslösa, Tådene, Thuns
och Råda
Pastorater, med de till hvarje Pastorat lydande
annex-Socknar.
IV:e
häftet, 1814:
Södra Wadsbo Kontrakt, som består
av Mariestads, Leksbergs,
Ekby, Odensåkers,
Horns, Wärings,
Thorsö, Hjälstad
och Flistads
Pastorater, samt
Norra Wadsbo Kontrakt, hvilket innefattar
Hassle, Lyrestads,
Undenäs, Fägreds, Bellefors, Ransbergs,
Hofva och Fredsbergs Pastorater (med de till hvarje
Pastorat lydande annex-Socknar) samt Amnehärads
Socken.
V:e
häftet, 1816:
Billings Kontrakt, som innefattar Sköfde,
Varnhems,
Dala,
Bergs, Stenstorps, Sjogerstads och Häggums
Pastorater samt Åsaka Prebende-Socken;
Wene Kontrakt, som består af Flo,
Näs, Tengeneds,
Särestads, Främmestads,
Tunhems,
Wenersborgs och Mellby
Pastorater;
Redvägs Kontrakt, hvilket innehåller
Habo, Sandryds,
Yllestads, Böne, Åsarps,
Ulricehamns, Blidsbergs, Hösna, Bottnaryds
och Stengårdshults Pastorater;
Åhs Kontrakt, som består af Borås,
Rångedala, Wings,
Hellstads, Bredareds, Odhs,
Eriksbergs
och Skölfvene
Pastorater, samt
Kullings Kontrakt, hvilket innefattar Alingsås,
Algutstorps,
Norunga,
Björke,
Herljunga,
Lena
och Hools
Pastorater med de till hvarje Pastorat lydande annex-Socknar.
*
* * *
I
fullbordat skick blev det så till sist två
band i duodesformat (där arket är vikt
till tolv blad som man får sprätta upp).
På
trettondedagen år 1821 avled Peter E. Lindskog
på Stubbesgården i Händene, strax
väster om Skara, och jordfästes tio dagar
senare på Händene kyrkogård. Han
blev 54 år gammal och efterlämnande maka
och fem barn. I församlingens dödbok berättas
att han genom förkylning ådragit sig
en lamhet "hvilken slog sig inåt kroppen
och inflammerade".
*
* * *
Ett
stort tack till Carl Zakariasson i Ed som tog på
sig både det praktiska och ekonomiska ansvaret
att återutge faksimilen av P E Lindskogs häften!
Källor:
Bengt O. T. Sjögren i inledningen till faksimilet
1985
Tillbaka
Hofsnäs
Hofsnäs
sommaren 2004
Dagens
Hofsnäs herrgård i Länghem
är från år 1924 då den återuppfördes
efter en brand året innan. År 1488 skrevs
gården som Håcksnäs men 1528 som
Hofsnäs då 'Säfrin Rijls' (Severin
Kijl) ägde gården, hövitsman på
Elfsborgs
slott år 1530.
Severin var gift med en syster till bröderna
Peder och Lindorm Ribbing som efter Stockholms
blodbad kom att avrättas av Kristian
II i Jönköping
år 1520.
Brev
utfärdat på Hofsnäs den 24 juni
1530:
"Seffrin Kill på Hoffznes intygar, att
den tid han hade Elfsborg i värje av konung
Gustaf,
fick han brev av hr Ture
Jönsson, bp Måns och hr Mans
Bryntesson att möta dem i Skara,
där han senare mötte Göstaf Olofsson
(Stenbock
till Torpa?), som kom till Elfsborg och tjänade
honom som en tro karl".
Källa:
Svenskt Diplomatarium
|