Karla högar i Bitterna - en samling gravhögar

Karla omnämnes år 1489 "...j Karlogha". Enligt K J Gustafsson måste Karla ha varit något slags centrum i forna tider om man skall döma av alla de vägar som leder till byn. Totalt finns tre storhögar och ett tiotal runda stensättningar på kullen. Vid kullarna har man enligt lokalbefolkningen funnit hästskor av tysk typ, säkert spår efter en drabbning någon gång för länge sedan.

Måhända att det är här i Karla som drottning Hacka från Bitterna vilar, tro? Söder om Bitterna finns i alla fall Hackebergsskogen med sin Hackesten. En annan sägen berättad i Fänneslunda berättar också om denna drottning.

Under den liggande stenen är ingången till vad som
bör vara en gravkammare i en av högarna

Karla kyrka med stom låg före skiftet på krönet av en höjd 30 m söder om Backgården. På platsen har man funnit ett bokspänne. Kyrkan har troligen raserats i samband med digerdödens kulmen vilken härjade som värst i Sverige runt 1350-talet för att senare återkomma flera gånger.

Mellan Karla högar och Höga Stenar ligger Ärjarekullen, varpå en rejäl stenmur från 1888 löper och där en gravhög är belägen, 16 m i diameter och 2 m hög.

År 1489 omnämnes Karla eller Karls kloster i skrift, vilket varit beläget på en klippterrass vid Prästlunden. Vad för slags kloster det var frågan om är dock höljt i dunkel.

"I Prästlundsparken i Karla har en gång Karla kloster legat
på en terass nedanför ett berg nära Höga Stenar"

 

 

Tillbaka

Höga stenar

Kullen med de tre bautastenarna på toppen är kraftigt decimerad av grustäkter

 

 

Höga stenar - 3 stora, resta stenar: 1.9 m hög och romboid; 2.4 m hög resp. 2.5 m hög.
Prästaberget till höger i fonden - platsen för Karla kloster?

 

 

De stora stenarna har utsikt nort mot domarringen

 

Tillbaka

Strax öster om Tolanda står denna sten invid
den gamla landsvägen, väl 2 m hög

 

 

Björnabro mellan Vedum och Västerbitterna - ej att förväxla med Björnabro över Lidan som
byggdes av Skarabiskopen Bengt den gode i slutet av 1100-talet

 

 

Tillbaka

Stenfyndet i Bitterna 2004

Vad är det man funnit på Kartegårdens mark i Bitterna?

På Kartegårdens ägor öster om Bitterna kyrka fann man hösten 2004 vad som troligen är en 1.000 år gammal vägbank, troligen ännu äldre då medelvärdet för torvens tillväxt är 0,5 mm/år och torvlagret är 80 cm. Stenläggningen består av stora rundade stenar mellan 20 och 40 centimeter stora vilka ligger i en tät packning i dubbla skikt med mindre stenar emellan. Flera stenar har en flat sida uppåt och alltsammans vilar på en lerbotten.

På bilden ovan har stenarna genom frostsprängning kommit att skjuta upp ur marken, men då markägaren Gösta Bäckström gräver med en skyffel i den mjuka torven kommer nya stenar i dagen, visande en nästan plan yta.

Gösta berättar att man även har föreslagit att det skulle kunna vara en stenbrygga för en hamn så som man tror att det varit i Sätuna vid Hornborgasjön - säkert vet man dock inte förrän arkeologiska undersökningar gjorts. Han berättar också att gården som ligger uppe på den vida kullen i bakgrunden på bilden skall ha varit en kungsgård för länge sedan, och där bakom ligger gården Sköttning som lär ha en historia av biskopsgård. Intressant!

 

 

Tillbaka

Hällkistan i Bitterna

En av alla de små kullar som finns överallt i Västergötland - kan det va´ nå't?

Javisst - denna oansenliga kulle någon km norr om Karla högar innehåller en 4.000 år
gammal hällkista, ca 8 meter lång. Höjden i fonden menas av di gamle ha hyst en fornborg.

 

En dolk som en grävling grävt fram ur hällkistans inre - påträffad vid besöket!
Förvaras hos markägaren.

 

Läs om hällkistor

 

 

Tillbaka

Väster-Bitterna kyrka

Bitterna kyrka som har rötterna i 1100-talet ligger vackert belägen uppe på en kulle

Kyrkan i Väster-Bitterna tillkom på 1100-talet och har en dopfunt i sandsten från 1200-talet. Kyrkan som omnämndes första gången år 1407 har stiftets äldsta storklocka, gjuten redan år 1421. Lillklockan är från år 1748 och kommer från Öster-Bitternas kyrka som brann år 1861. I kyrkan förvaras en liljestensliknande gravhäll, och dess krucifix är från 1400-talet.

Alldeles nedanför kyrkan ligger Roys och Rogers Mack - Galenskaparnas bensinstation.

 

 

Tillbaka

Öster-Bitterna

Det finns också ett Öster-Bitterna, kallat för 'Öster' som blev omnämnt år 1546. Kyrkan i Öster-Bitterna var 16x7 m och muren som omgärdade kyrkan var 48x48 m. Den skall ha legat på en bergsknalle strax norr om Tolagården.
På Per Jonsgården står en vacker runsten på en bergknalle - Vg 128.

 

---

 

* Stom - I varje socken i Västergötland skulle enligt hertig Carls förordnande av år 1597 finnas ett stomhemman vilket skulle försörja församlingsprästen. Denna Stom har inte alltid varit bebodd av prästen utan kunde tjäna som bostad för hjälppräst, klockare eller prästänka. De flesta av Västergötlands modersocknar har centralt placerad stomjord. I socknarnas mer perifera delar brukar andra mark- och bebyggelsenamn med anknytning till kyrkan återfinnas, exempelvis Prästängen, -mossen, -berget, -forsen, -kvarnen e.dyl.)