Tillbaka
Mellan
Lödöse och Jönköping
Lagmansholm
låg utmed den gamla handelsvägen mellan Lödöse
och Jönköping,
på den tiden endast en klövjestig. Redan
under 1300-talet hade nämligen Jönköpings
borgare ett privilegium innebärande att de fick
göra affärer i hamnstaden Lödöse.
Riktiga vägar kom inte förrän långt
senare, så under den här tiden ufördes
all transport med oxar eller hästar eller att man
själv bar sina varor.
Vägen
gick från Lödöse, men innan skeppen
blev för djupgående kunde man också
segla en bit uppför Grönån till Skepplanda,
vilket sparade avstånd.
I vilket fall - färden gick sedan via Kvarnabo,
båt över Anten till Loholm,
sedan vidare över Långared genom skogen till
Östadkulle i Lena
och Lagmansholm, för att fortsätta vidare
via Mängsholm,
Gongstorp, Siene
och Eklanda
mot Jönköping.
Tillbaka
Danskarnas
sommarfälttåg 1612
Under
danskarnas sommarfälttåg 1612 och efter att
ha övervintrat i Bohus
fästning ledde den danske kungen Kristian IV
den danska hären på härnadståg
i Västsverige, detta efter att ha intagit Elfsborgs
och Gullbergs fästningar
och sedan bränt och raserat bl a Lödöse
och Gräfsnäs
slott. Därpå tog man sig vidare in i
Västergötland.
Vid
reträtten hemåt, med Gustav II Adolf endast
någon dagsmarsch bakom, går Kristian den
19:e juni över Nossan i Södra
Härene. Då man passerade Lagmansholm
togs de svenska befälhavarna David Burell och Joen
Andersson till fånga under en strid som krävde
150 svenska ryttares liv.
Eftersom
danskarna brände allt i sin väg så lär
inte Lagmansholm klarat sig. Ägare vid den tiden
var Erik Abrahamsson
Leijonhufvud, vars släktingar på Gräfsnäs
som nämnts hemsökts och fått slottet
både plundrat och bränt.
Tillbaka
Klockan
i Jutahôlja
Följande
sägen finns upptecknad av C M Bergstrand:
"Det ligger en kyrkklocka från Fullestad
kyrka i vår Jutahölj vid Gillekrok -
det är en hölj i Säveån. Den skulle
de ta med sig upp med två tjurar. Den som var
nere i ån band fast tåget (repet) i henne,
och de hade fått upp henne i vattenbrynet. Men
då kom en halt höna dragande med en stor
släpestock. Det såg så roligt ut, och
de skrattade och svor åt henne. Men då gick
tåget av och klockan drattade i ån. Den
var väl nedsatt på det viset, att det var
något som skulle förstöra det för
dom. Sen har dom inte gjort något försök
att ta upp henne". Platsen är belägen
nedanför vattenfallet vid herrgården.
En
variant med samma tema berättades i Viglunda.
Källor:
Karl J Gustafsson, Runstenar och ridvägar i Västergötland
Sveriges bebyggelse, Älvsborgs län VII
Strövtåg i hembygden, Håkan Sandstedt
