arnhems kloster grundades år 1148 under den tid då kung Sverker d.ä. styrde och ställde. Till Varnhem anlände då abbot Henrik och

hans dussintalet cisterciensmunkar från Alvastra kloster, men ursprungligen kommande från Clairvaux eller Citeaux i Frankrike.

Klostret Warnem nämns i skrift år 1234 med anledning av att församlingsborna var dåliga på att lämna offergåvor i kyrkan på helgondagarna - för vid den här tiden var ju Sverige katolskt. I ett brev från påve Gregorius IX till biskop Stenar i Skara och abboten i Varnhem befalldes att dessa båda skulle tillse att gåvorna, läs skatten, skulle krävas in, i annat fall skulle man utdela kyrkostraff, dvs. bannlysning. Klostret har även kallats för såväl Mariæ som Vårfruklostret.

Varnhem ingick i Skarke socken (ev. även Skärke eller Skadarik), vars kyrka låg mindre än en km norr om klostret. Men då denna kyrka brändes av danskarna år 1566 fick Varnhem ta över rollen som sockenkyrka. Sockennamnet Skarke användes ända in på 1900-talet, med tillägget Varnhem inom parantes.

Läs här nedan om utgrävningen av kullen SO om klostret

 

Tillbaka

Lurö

Av kung Sverker sägs munkarna först ha blivit tilldelade ön Lurö, eller Lurön i Vänern för sin klosterbyggnad, belägen mitt i Vänern mellan Kållandsö och Värmlandsnäs och tillhörande Värmland, och mitt i det gamla Skara stift. Munkarna insåg dock ganska snart att denna plats var alltför illa belägen, särskilt med tanke på vinterhalvåret och den isolering detta medförde då isen varken bar eller brast. Dock kom Lurös klosterbyggnad att användas även framgent.

I "disputation de Monasterio Warnhem" omtalas Lurö klosterbyggnad som nitton steg lång och åtta steg bred, avdelad i fyra rum. Där skall ha funnit både munkar och nunnor, de senare beskrivna i traktens sägner, varav en låter förtälja att "ännu 100 år sedan sjöng allmogen melodier, som de lärt sig af nunnorna". Resterna av byggnaden kom senare att användas som plats för två jordkällare.

Även en kyrka har funnits på Lurö, funnen vid en grävning år 1989. Kyrkan var byggd i romansk stil med en halvcirkelformad absid, och i absiden fann man mynt som var så tidiga som från norske Sverre Sigurdssons tid, 1177-1202.

Kyrkan anses ha uppförts av munkarna ca år 1144 innan de begav sig av från ön 1147, och den har säkert varit välbesökt där den låg längs pilgrimsleden till Nidaros dit man tog sig för att besöka sankt Olavs grav. Måhända att det var återvändande pilgrimer som haft med sig mynten och kvarlämnat dem i Lurö kyrka? Efter en arkeologiskt undersökning gjord sommaren 2007 funderar man nu över om det kanske inte funnits något kloster på Lurö...

 

Platsen för Lurö kloster i början av förra seklet

 

 

Tillbaka

Lugnås

Än finns mängder av spår av kvarnstentillverkningen i Lugnås även om
merparten är från senare tid - brytning pågick fram till början av 1900-talet

Inte heller nästa plats, Lugnås dit man anlände ca 1147, tyckte man var tillräckligt gynnsam. Men man hann i alla fall igångsätta en lukrativ tillverkning av kvarnstenar på platsen, vilka kom att vara en god inkomstkälla. Vid en utgrävning av en år 1234 nedbrunnen byggnad i Varnhems kloster fann man en kvarnsten som huggits fram i Lugnås. Lugnås är beläget någon knapp mil sydost om Aranäs, dagens Årnäs, och en halvmil väster om Tidan.

Lindskog skrev: "På Boos egor i Lugnås säges fordom ha stått ett kloster; till bevis derpå fins derbredevid en källa, som än idag heter Klosterkällan; 3:ne knutstenar upvisas ännu efter klostret. Ryktet säger att klostret varit byggdt af ek."

 

Tillbaka

Fru Sigrid

Av en kvinna vid namn Sigrid fick cistercienserna omkring år 1148 byn Varnhem liksom den intilligande byn Överbo med sin kyrka till skänks, detta tillsammans med tillhörande markområden bestående av såväl åkermark som skog. Här fanns både byggnadsmaterial och rinnande vatten att tillgå, och dessutom ett gott fiske i de närbelägna sjöarna. Klostret försågs med rinnande vatten från en i i söder liggande bäck, och leddes sedan via rör i en stensatt kanal in till klostrets kök som var beläget i lekmannalängan.

Vem denna Sigrid som skänkte marken var, det vet man inte, men det verkar klarlagt att Erik den heliges maka drottning Kristina Björnsdotter som var en dotterdotter till västgötske kung Inge den äldre var av Sigrids släkt.

"Efter att Sigrid, som grundade Varnhem, hade dött, hände det emellertid att hennes släkting drottning Kristina, den svenske kung Eriks gemål, på alla sätt plågade abotten och konventet för att fördriva dem därifrån och därigenom komma i besittning av platsen.
Under inflytande av drottningen började genast traktens folk avsky dem till den milda grad att kvinnorna skamlöst gick in på klostrets område för att tömma sin tarm.
Ja, då bröderna gick i procession genom klostret på palmsöndagen hände det till och med att en präst i grannskapet skickade några fräcka och oblyga kvinnor in bland munkarna; kvinnorna hade lämnat sina kappor i hans (prästens) hus och var endast iförda linnen".

Källa: Maja Hagerman, Spåren av kungen män

Efter detta och mer därtill beslöt sig prästerna för att istället bege sig till Danmark och var med om att uppföra det nya klostret Vitskøl år 1157. Några år senare var de ändå tillbaka på Varnhem då drottningen tydligen kommit på andra tankar, troligen på grund av sjukdom.

 

 

Tillbaka

Klosterbyggnaderna

De flesta kloster och särskilt cisterciensernas kloster byggdes oftast efter samma grundritning. Nedan en rekonstruktion över hur hur Varnhems kloster kan ha sett ut.

Jämför med Alvastra kloster i Östergötland och Herrevadskloster i danska Skåne

1. Cellarium - förrådsrum och lekbrödernas arbetsrum 2. Korsgång 3. Västra förstugan - ev. kapell 4. Vattenkanal 5. Kök 6. Klostergård 7. Lavatorium - tvättrum 8. Refektorium - matsal 9. Fritt liggande byggnad 10. Abbotshus 11. Auditorium munkarnas samlingsrum 12. Östra förstugan 13. Parlatorium - samtalsrum 14. Kapitelsal

Den norra klostermuren - kuliss gjord för Arnfilmerna 2007

 

Tillbaka

 

Högaltaret från 1200-talet, innehållande bland annat en relikgömma

Klostret kom att gynnas av de erikska ättemedlemmarna, vilka i gengäld erhöll vilorum i kyrkan. I klostret såg också andra välbärgade en chans till att kunna köpa sig ett bättre liv – såväl före som efter döden. För att ytterligare bättra på sina chanser att komma till rätt ställe i efterföljande liv köpte man prästernas förböner genom att donera stora rikedomar, bl.a. kom klostret att i sin ägo ha ca 200 gårdar.

Tillbaka

Kyrkan ser verkligen imponerande ut med sina strävpelare,
centraltorn och två västtorn, tillkomna under Magnus Gabriel

Klosterruinen sedd från abbotens hus

Tillbaka

Begravda i Varnhem

Birger Jarl med sin andra hustru Mechtild (som varit drottning i Danmark)
och längst t.h. Birger son, hertig Erik Birgersson

• Inge d.ä., kan ev. ha blivit flyttad till Varnhem från Hångers kyrkogård, en sockenkyrka till Ingatorp vid Gudhem. Ingatorp sägs ha varit en gammal kungsgård där Inge d.ä. ofta vistades, belägen mellan Gudhem och Hornborgasjön.
• Knut Eriksson
• Erik Knutsson
• Biskop Bengt d.y. av Skara, död 1228
• Erik Eriksson
• Birger Jarls första hustru Ingeborg Eriksdotter - kung Erik Erikssons syster som dog 1254
• Birger Jarl, hans (andra) maka Mechtild av Holstein och Birgers son, hertig Erik Birgersson (1250-1275).
  På Birgers gravstenen står:
  "...Byggde åtskillige Fästen til Rikets försvar vid fiendtlige anfall, och gjorde begynnelse med landsvägars anläggande samt allmänna Herbergens inrättande öfver hela Riket. Dödde ändteligen på Hjälmbolund, åhr 1266 och vardt begraven i Warnhems kloster."
• Björn Näf Färla, riddare och riksråd, Birger Jarls rådgivare och Magnus Ladulås lärare under 1200-talet - "Trogen rådgivare till Birger, jarl av Sverige, och lärare för kung Magnus".
• Jöns Niklasson (Jonis Nicliss), riddare på 1300-talet
• Magnus Gabriel De la Gardie
• Gustaf Adolf De La Gardie och hh Elisabeth Oxenstierna
• m.fl.

Läs om vad de båda stentavlorna på var sin sida om ingången förtäljer.

Tillbaka

Ur Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna

Tillbaka

Strävpelarna tillkom på 1600-talet, materialet lät Magnus Gabriel
hämta från de kvarvarande klosterbyggnaderna...

Tillbaka

Bränder

År 1234 eldhärjades Varnhem och lades i ruiner vilket omnämndes i Skänningeannalerna. Initiativ togs då av Birger Jarl och andra medeltida finansiärer till att bygga upp klostret igen, denna gång än vackrare och än mer praktfullt än tidigare. Efter restaurering återinvigdes den igen år 1260, då som Sveriges största kyrka. Under det nordiska sjuårskriget (1566) brändes klostret av danskarna.

Cellarium - förrådsrum och lekbrödernas arbetsrum

Tillbaka

Munkarna

Munkarna förde med sig kunskaper om allehanda praktiska färdigheter såväl som intellektuella - samt ritningar över hur klostret skulle se ut. Alla cisterienserkloster är nämligen i grunden byggda efter samma ritningar.

I klostret ägnade sig munkarna åt bön, odlingar, skrivarbete, sjukvård och "många andra vetenskaper och hantverk". De byggde exempelvis en vattenledning genom klostret och en centralvärmeanläggning, en på den tiden revolutionerande nyhet. Klostren var bland den tidens förnämsta läro- och forskningsinstitutioner.

Att alla färdigheter kom från klostren är dock en sanning med modifikation. Tidiga handelsmän liksom vikingarna hade under sina resor tagit med sig både kunskaper såväl som kunskapare hem från sina långa utflykter.

Här ses vattenkanalen (4) som året runt försåg Varnhem med friskt vatten

Tillbaka

Munkar i örtaträdgården med klostret i bakgrunden - bild från en skylt på platsen

Tillbaka

Kopiering av skrifter var den större delen av skrivarbetet

Tillbaka

Utgrävningar i Varnhem 2005-2006 avslöjade:
Överbo - Sveriges äldsta stenkyrka!

Kullen som dolde resterna av Sveriges äldsta stenkyrka. Kyrkan byggdes
allra senast år 1040, och troligen några årtionden tidigare.

Då klostret i Varnhem uppfördes strax efter mitten av 1100-talet låg det redan en stenkyrka på en intilliggande kulle några hundra meter åt sydost. Tankar har förts fram om att denna skall ha kunnat vara en gårdskyrka tillhörig Fru Sigrid själv, kvinnan som donerade marken till munkarna. Då klosterkyrkan stod klar för användning övergavs troligen denna äldre kyrka, men återanvändes senare som ett härbärge för besökare, något som fynd härrörande från 1300-talet talar för.

Fram till 2005 fanns här endast en ordinär jordkulle på vars topp ett fäste till en flaggstång tronade i ensamt majestät - men utgrävningarna skulle visa att kullen ruvade på en hemlighet... Strax under ytan fann man omedelbart resterna efter den stenkyrka man visste skulle finnas där, försedd med ett rakslutet kor. Snart fann man dock den första underligheten: den enda ingången in till koret satt på kyrkans norra sida, ett fullständigt unikum och något man aldrig tidigare sett på en kyrkobyggnad.

En murad eldstad med kalkbruk i botten i långhusets sydöstra hörn spädde snart på mysterierna, och i korets golv dök en annan överraskning upp - ett stolphål med 60-70 cm diameter som man tror kan vara en rest efter en ännu tidigare träkyrka...

En datering av ett av de skelett som återfanns vid kyrkan visar att den kristna kyrkogården använts ända sedan 800-talet - och ett C14-prov av ett skelett visade att stenkyrkan stått på sin plats allra senast år 1040 (under tidsspannet 970 - 1040) vilket gör den till Sveriges och mycket troligt hela Nordens äldsta stenkyrka och att den stod på sin plats under Olof Skötkonungs tid om den byggdes före 1022!

Tillbaka

Sveriges äldsta stenkyrka - med försvarstorn...?

De västra och norra murarna i vad som kan ha varit ett försvarstorn,
i så fall det äldsta kända i Sverige, ca 10 x 9 m stort - Sveriges äldsta rum!

Då man fortsatte att gräva sig nedåt under kyrkans långhus borde det ha dykt upp ett golv - men icke. Här gräver man sig istället ner över 2 meter, tills grävmaskinens arm inte når längre. Man börjar nu ana att man kan ha funnit grunden till ett försvarstorn som igenfyllt legat under hela kyrkans långhus.

Det förmodade tornet har varit byggt i skalmursteknik, två murar med jord och sten emellan. Insidorna av de kalkstensmurade väggarna har varit putsade, något som även det förvånade arkeologerna - putsen pekar på att rummet varit något alldeles speciellt. Någon gång har den övre delen av väggen rasat utåt och ligger idag nere i slänten. En rejäl sensation är på gång, försvarstorn från 1000-talet förekommer ingen annanstans i Sverige! Paralleller drogs med Husaby kyrka vars torn antas ha blivit uppfört på 1120-talet, alltså ca 100 år senare.

Grunden till vad som kanske kan vara ett försvarstorn från tidigt 1000-tal, byggd i skalmursteknik med putsade innerväggar, något helt unikt för svenska förhållanden

På utsidan har man kommit fram till att kullen delvis är tillkommen med hjälp av människohand, fynd av bl.a. keramik och en nål gjord av ben pekar även de på att byggnaden uppförts under tidigt 1000-tal.

Runt kyrkan har man påträffat mängder av gravar vilka ligger huller om buller, ovanpå och även rakt igenom tidigare gravar. Fick man inte vila inne i kyrkan så ville man istället ligga så nära som möjligt, finast verkar det ha varit att få takdroppet från templet att falla på sin grav.

Stenkistegrav med en ca 40 -årig man, ca 180 cm lång, begravd någon gång mellan
åren 970-1040. De uppemot tusen gravarna söder om kyrkan har tillkommit
under senare delen av 800-talet - ca 1150.

Under grävningarna som utfördes under hösten 2005 kom man bara delvis ner till golvnivån, men man påträffade ändå ett bultlås och vad man tror är en stylus, ett slags skrivredskap man använde för att skriva på vaxtavlor.

Under 2006 års grävningar började man också undersöka området mellan klostret och kullen där man trodde att gården skulle ha kunnat ligga, och snart dök det upp flera stengrunder från järnålder och tidig medeltid. Stolphål, vägglinjer, härdar, avfallsgropar och en eventuell kalkugn liksom fynd av djurben, keramik, lerklining och en kniv visar att man är på rätt spår.

Tillbaka

Runhäll, silverskatt och andra fynd

Kättil gjorde denna sten efter Kata sin hustru, Torgils syster

Strax invid Sigrids kyrka har man tidigare påträffat en gravhäll med runskrift från 1000-talet, kanske jämngammal med kyrkan. Mellan denna och klosterkyrkan påträffades år 1873 en silverskatt från sen vikingatid, tidigt 1000-tal, en av Sveriges största silverskatter vilken bestod av uppemot 1.000 silvermynt, varav 476 finns bevarade. Måhända var det Kättil som var ägare till mynten...

En bit norr om Sigridkyrkan har man funnit flera gravar, bl.a. en kvinnograv som innehöll skelettet av en vinthund, en högstatushund i Romarriket. Graven som f.ö. även innehöll det äldsta fyndet av tamkatt är från 100-talet e Kr - hur vinthunden hamnat i Varnhem för 1.900 år sedan kan man ju fundera över.

Lansspets funnen i Varnhem

Även en mansgrav från samma tid påträffades. Efter att ha bränt den döde hade man strött gravgåvor i askan - en lansspets, en spjutspets försedd med hullingar och en profilerad tånge samt bitar av kantbeslag av brons vilka troligen dels tillhört en svärdskida men också beslag till en sköld. Här fanns även rester av ett dryckeshorn i brons med tillhörande kedja samt ett kärl - alltså vad man ansåg att den döde behövde ha med sig på färden till dödsriket.

Delar av en servis för vin från samma tid har påträffats vilket visar att det var en familj ur den absoluta samhällseliten som bodde här.

Del av silverskatten från Varnhem vilken innehöll mynt från
Norge, Irland, England, Tyskland och östra Medelhavet

Se en karta över vikingatågen

Tillbaka

Trepanerad skalle

Trepanerad skalle från Varnhem

I en hällkista vid gården Backa nordost om Varnhem och en km nordost om Skarke kyrkoruin har man påträffat beviset för ett lyckat hjärnkirurgiskt ingrepp som utförts för ca 4.000 år sedan, alltså redan under stenåldern!

Det ursprungliga hålet har varit ca 20-22 mm i diameter, och skrapningar på benet in mot hålkanterna kan ses. Kraniets läkta kanter visar på att patienten har levt en lång tid efter ingreppet.

* * * *

Gustav V med biskopar och dignitärer på besök i Varnhem på 1920-talet

Karta över Falköpingstrakten