1208. Det blev krig 5/2. Det stod ett slag i Lenum där Ebbe och Lars Suneson drabbade samman med Danmarks ryktbaraste soldater. Kung Sverker flydde efter danskarnas nederlag, och resterna av den danska armén flydde med stor skam.

1209. Kung Filip dödades och hertig Polo svor trohetseden till danske kung Valdemar.

Tillbaka

1210. Franciskanerorden grundades liksom och Wallis scholaris-orden. Krig utbröt i Gestrylen. Här låg kung Sverker fallen med hertig Folke och många andra adelsmän. Den 9/2 kröntes kung Erik II och erhöll Rikiza till maka.

1213. Ingeborg, syster till danske kungen och till Valdemar blev omtyckt av franske kungen och kom under hans beskydd.

1214. Kung Valdemars andra bröllop ägde rum och det beslöts att hans son skulle bli Danmarks konung. Kejsaren Otto jagades på flykt över Elbe av kung Valdemar.

1216. Det bekräftades att ett antal dominikanerbröder under påven Honorius fått St Romanus kyrka i Tholosa som gåva.

1217. Klosterbröder skickades till Spanien.

1218. Man gav Parisbröderna St Jacobshus och skickade dem till Bologna.

Tillbaka

1219. Jarlerius ärkebiskop av Uppsala avled. Danske kung Valdemar segrade i Estland med sin armé.

1220. Linköpingbiskopen (Karl Magnusson) slogs ihjäl liksom hertig Karl (Karl Döve) på Ösel. Jerusalem erövrades av de kristna.

1221. Klosterbröderna skickades till England detta år. Berengana, Danmarks drottning, moder till Erik, Abel och Kristoffer avled detta år. Samma år avled salig Dominicus.

1222. Svenske kung Johannes avled.

1223. Kung W och hans son togs till fånga genom svek.

1225. Det betalades lösen för kung W. 1226. Salig Fransiscus av Assisi dog.

1227. Danskarna togs till fånga av Bornhöftarna men kung Waldemar lyckades undkomma som enögd flykting.

1228. Andreas och Paulus, ärkebiskopar, dog detta år.

1229. Det blev krig i Olostrum under solförmörkelsen. Erik flydde till Danmark. Jerusalem återerövrades av de kristna. Uffe vigdes till ärkebiskop av Lund.

Tillbaka

1232. Erik av Danmark kröntes och hans bror blev hertig av Jylland.

1233. Salig Dominicus dog och begravdes. Samma år dog Olav Bastömer.

1234. Warnhem kloster brändes ned, Schleswigs biskop W dog.

1236. Herr Jarlerius utnämndes till ärkebiskop i Uppsala. Östra Aros brändes ner för första gången.

1237. Linköpingsbiskopen Bengt avled detta år. Magister Jordanus drunknade i Döda Havet. Mördande norrmän kom till Skanör. Man besökte Sigtuna och Skänninge.

1238. Salig Vilhelm begravdes och även Rano, förste kyrkofader i de danska amten. Magister ordinus valdes. Reymundus införde nya decretales under påven Gregorius för att sammanfatta fallen. Salig Fransiscus lades i kista.

Tillbaka

1241. Broder Johannes Theotonicus blev magister ordenis. W kung av Danmark avled.

1242. Man banade väg för förtröstan på katolicismen hos Awinia. Dominikaner- och fransiscanerbröderna enades under natten.

1243. Man kom till konventen i Lödöse och Kalmar.

1244. Kung Erik gifte sig. Lagstiftaren Lars från Östergötland förde dotter till svenske kungen med sig hem. Man kom till konventet i Aros.

1247. Sune Folke avled och detta år förlorade Upplands allmoge vid Spärrsätra segern och sin frihet, och man pålade dem spannskatt, skeppsvist och flera bördor.

1248. Biskop Thomas av Finland avled. Holmger halshöggs. Hertig Ulf avled. Konventet samlades i Reval/Tallinn.

1249. Man kom till konventet i Finland.

Tillbaka

1250. Kung Erik III av Sverige avled. W valdes till konung detta år. Samma år mördades danske kungen under salig Lars vaka.

1251. Valdemar kröntes till konung i Linköping. Halshuggna blev Filip och Knut, söner till herr K son till kung Erik II.

Tillbaka

1252. Salig Peter blev martyr i Milano hos dominikanerbröderna. K Sveriges drottning avled. Biskop Johannes avled. Kung Abel dödades av kung Kristoffer.

Tillbaka

1253. Salig Peter blev helgonförklarad. Kungliga rådet bodde i Gulberg.

1254. Fru Ingeborg hertiginna av Sverige avled. Född blev Bengt som senare blev andre biskop av Linköping och hertig av Finland.

Tillbaka

1255. Ärkebiskop Jarlerius av Uppsala avled och begravdes hos Sigtunabröderna. Broder Laurentius valdes till ny ärkebiskop. Samma år brändes Sigtuna ner.

1256. Broder Laurentius vigdes till ärkebiskop. Prior Lambertus avled.

1259. Linköpingsbiskopen Laurentius (Lars) avled.

.

1260. Kung W och drottning Sophies bröllop ägde rum. Sigtuna fick det första provinskapitlet.

1261. Avliden är unge herr Erik, förstfödde son till kung W och drottning Sofie, och han blev begraven hos Sigtunabröderna. Prior provinciales Absalon avled. Broder Agus installerades.

Tillbaka

1262. Drottning Rykita gifte sig i Slavien (Polen). Fru Ragnhild, hustru till Magnus Lagaböter, avled i Östergötland Kardinal Hugo avled samma år.

1264. Broder Johannes från Lombardiet valdes.

1266. Birjer Jarl avled. Östra Aros brändes ner för andra gången.

1267. Ärkebiskop Laurentius avled.

1268. Man samlades till konvent i Strängnäs kring middagstid.

Tillbaka

1270. Solförmörkelse midfastesöndagen vid middagstid. Franske kung Ludvig avled.

1273. Minneskonsilium i Lyon, under påven Gregorius X, där det detta år även bekräftades att herr Fulcus son Jo Angeli blev ärkebiskop i Uppsala.

1275. Man samlades till konvent i Helsingborg och Holbæk. Växjö brändes ner av danskarna. Man firade det nya kapitlet i Skara, som tidigare funnits i Hovum. Hertig Erik dog på slottet. Herr Magnus valdes till kung.

1276. Herr Magnus kröntes till konung. Kyrkan i Växjö brändes ner av danske kung W (?).

1277. Danske kung Erik trängde in i Sverige. Han ville skada Waldemar. Han trängde in i Västergötland och kom till Axewall. Hans armé upplöstes genom hans nederlag vid Ettak och han drog sig tillbaka med skandal. Samma år möttes åter kung Magnus och herr Waldemar. W behärskade Östergötland och Västergötland, men kung Magnus kontrollerade större delen av riket och det styrdes av honom och inte av W.

1278. Geradus blev tillfångatagen liksom följeslagaren Hulsacie av Johannes Filipsson och fästningen Junacopie pantsattes genom denne Johannes Filipsson.

Tillbaka

1280. Norske kung Magnus Lagaböter avled detta år. Hans son Erik blev vald till kung. Man firade i Norges huvudstad Oslo.

1281. Ärkebiskop Jacobus i Uppsala avled detta år. Man firade Visby-kapitlet. Samma år avled holländske lagstiftaren Gotthokmus.

1283. Ärkebiskopen i Linköping, Henrik, avled utomlands. Krig utbröt mellan Österrike och Lübeck och övriga maritima stater och i Sverige valdes Birger, son till kung Magnus, till konung, och hans bror valdes till hertig. Men båda var minderåriga.

Tillbaka

1285. Herredagar hölls i Gunbergshed där vapenvila ingåtts mellan Österrike och Lübeck och andra germanstater utan uppehåll till Michaelifesten. Samma år erövrade herr Aluerus många skepp och plundrade många danska hus. Canonicus Bono valdes till biskop efter Michaelifesten. Det blev krig mellan Frankrike och Arragonien, och många stupade.

Tillbaka

1286. Salig Linköpingsbiskopen (Bo) avled. Samma år avsattes herr Johanne Adolphi. Broder Benedictus valdes av kungen till ny Linköpingsbiskop och han kröntes i Stockholm. Linköping firade hans utnämning. Samma år avled Johannes Adolphi.
Herr canonicus Magnus från Uppsala valdes till ärkebiskop i Lund. Drottning Sofia avled. Kapitlet hölls i Sigtuna. Broder Johannes valdes till prior i Sigtuna av ärkebiskop Aboensus.
Det bestämdes hos Stockholmarna att klosterbröderna inte fick använda glödande järn. Det var den andra svenska sedvänjan. På samma sätt säger man "ormynd" i den gamla Östgötalagen. Arvingar kunde återkräva arv inom tre år Samma år "blev Danmarks kung Erik Kristoffersen svekfullt mördad då han för jaktens skull besökte en stad. Han hade lagt sig till vila i en lada med öppen dörr då sju män i hemlighet trängde sig in släckte ljuset och mördade kungen".
Samma år föddes Benidictus den östgötske lagstiftaren. Samma år dödades föreståndaren/biskopen Alf från Oslo, Norge, på grund av att han varit förföljd av norrmännen, men hörde inte på när han uppmanades sätta sig till motvärn, utan överlämnade sig med erbjudande om fred. Han hade flytt till Västergötland och uppsökte där släkten och överlämnade kungens tack. Samma år avled Växsjöbiskopen Ascenius. Vald och invigd blev samme herr canicus Bono.

Tillbaka

1288.I Herrens år 1288 valdes broder Geronimus till påve och vigdes i februari månad, man kallade honom Nikolai IV. Samma år i mars månad bortförde herr Folke son till västgötalagstiftaren herr Algot, unge fröken Ingrid, dotter till herr Svantepolk, trolovad med herr David Torstensson från Danmark, och flydde med henne till Norge. Därför tillfångatogs hans far herr Algot och hans bror Rurik samma månad. Men hans övriga bröder, domare Peter och herr Bengt och herr Karl flydde till Norge där de mottogs av konungen.
Omkring denna tid tillfångatogs även herr Valdemar, fordom konung av Sverige, och stängdes in i Nyköpingshus fästning. Samma år blev det krig mellan borgarna i Visby och gotländska bönder, slaget stod i april och borgarna segrade. Dock mäklades till sist fred av svenske herr Magnus och tillåtelse gavs åt borgarna av staten att uppföra en befäst mur. Samma år i oktober halshöggs herr Arvid Benktsson och tio av hans män av herr Tula Ebbeson och hans medhjälpare. De hade bedrivit stråtröveri i Halland och hade tidigare utvisats från Danmark på grund av att de varit med om mordet på kung Erik.
Samma år framträdde unga fröken Margareta, dotter till kung Valdemar och drottning Sofia, i Skänninge under en högmässa. Hennes syster Mariana hade förvisso blivit brud vid en tysk bröllopsfest.

Tillbaka

1289. I Herrens år 1289 samlades konventet på de fagra jungfrurnas berg. Uppsalabiskopen Magnus avsattes, och fader Johannes från dominikanerorden, biskop av Åbo blev vald eller var kungens önskemål som ärkebiskop.
Alf Erlingsson flydde till Sverige samma år för att han dödat Attilus. Han förföljdes av norrmännen. Där kom han öga mot öga med kung Magnus, underkastade sig hans nåd och vände sig till släkten för att få hjälp, men han flydde i hemlighet och bedrev stråtröveri under herr David Torstenssons, f.d. drott i Danmarks ledning.
Samma år befriades de fångna herr Algot och hans son Rurik. Men hans bror Karl halshöggs på Lindö där unga fröken Ingrid blivit bortförd. Men Rurik flydde till Norge, där han dog. Då reste Bengt, östgötalagstiftaren, utomlands,och hans son Magnus blev lagstiftare i stället för honom. Detta år avled herr Knut Mattson, lagstiftare i Närke.

 

---

 

Tillbaka

Om Skänningeannalerna

Skänningeannalerna, förr ofta kallade Sigtunaannalerna, har fått sitt namn efter platsen där man tror att handskriften en gång skrevs - på dominikanerklostret i Skänninge, Östergötland.

Texten är skriven på latin, de lärdes språk, och påträffades år 1867 på Ängsö slott i Västmanland. De återfanns i slottets bibliotek i en liturgisk bok från 1400-talet, bunden i pressat läderband med ovanligt rikt förgyllda begynnelsebokstäver. Två lösa pergamentsblad låg i början av boken och två i slutet. Texten härstammar från början av 1300-talet och har ganska säkert skrivits av en dominikanermunk.

Annalerna - eller årtalsanteckningarna - börjar med årtalet 1208, dock vet man inte om detta är den ursprungliga början. Det är emellertid helt klart att slutet saknas. Annalerna slutar i dag abrupt under årtalet år 1288, medan resterande text från år 1288 och även det påföljande året 1289 återfinns, men avskriven i en annan krönika.

Den liturgiska krönikan köptes in av greve Carl Fredrik Piper på auktion efter överste Erik Gyllengriip den 20 april år 1737, på Stensnäs slott i Västergötland, för 12 daler kopparmynt. På den liturgiska bokens sista sida står: "Denna bok lät Märta Thuresdotter skriva gudi till heders och eder allra käraste systrar till hugnad här vilja läsa detta". Detta tyder på att den liturgiska boken ursprungligen kan ha använts på Vadstena kloster.