et första omnämnandet av Stockholm sker i juli år 1252 i ett brev som utfärdas av Birger Jarl och hans trettonårige son kung Valdemar i

År 1271 förkunnar kung W (Valdemar), också i ett brev härifrån, att han gett borgarna i Riga (se Hansan) tillåtelse att handla fritt i hans land utan att betungas av några som helst tullar eller avgifter så länge hans landsmän kunde åtnjuta samma privilegier i deras stad och land.

Tillbaka

Vid Mälarens inlopp

Vid 1000-talets början fanns ingen Stockholms Ström, istället fanns fem olika sund som förband Mälaren med Östersjön, varav man i ett brett sund kunde se de blivande Stads- och Gråmunkeholmarna sticka upp som små skär. Vid Norrström tror man att det funnits en pålspärr under denna tid.

Mellan år 1000 och 1200 ökade vattenströmmen förbi Stockholm markant då de andra sunden på grund av landhöjningen börjat täppas igen, men ännu då 1200-talet gjorde sitt inträde låg strandlinjen i Stockholm ca fyra meter högre än den gör idag. Hur Stockholm såg ut vid tiden för Birger Jarls besök är tämligen osäkert, kanske fanns det endast några enstaka hus, men kastalen skall ha stått på sin plats redan då.

Enligt Erikskrönikan uppförde sedan Birger Jarl Stockholms hus för att fungera som ett lås för Mälaren:

Tillbaka

Stockholms hus

Det av Birger Jarl uppförda Stockholms hus låg belägen på samma plats som Stockholms slott ligger idag, och dess murar kan forfarande ses i slottets källare. Denna borgs äldsta del utgjordes av en kastal uppförd vid 1100-talets slut. Kring denna lät Birger Jarl vid mitten av 1200-talet uppföra den närmast kvadratiska borgen (huset) - det s.k. högslottet eller Adelshuset, vilket låg på södra delen av den nuvarande inre borggården varifrån det runda tornet Kärnan höjde sig. På sluttningen ned mot Norrström anlades en stor, rektangulär förborg omgiven av en ringmur. Ringmuren uppfördes först, men verkar ha planerats samtidigt som högslottet.

Tillbaka

Öster om borgen låg en smedjegård vars ålder är osäker, men förmodas ha varit byggd och befäst under medeltiden. I norr fanns förborgen, omsluten av murlängor fram till strömmen. Förborgen och borgen kunde fungera som skilda försvarsenheter då endast ett trapptorn fanns som förbindelse, belägen i den avskiljande murens mellersta del (nr 3 på ritningen ovan). Förborgens norra sida var ca 115 meter lång.

I Erikskrönikan omtalas ett Kunungsins stekerhws, och i ett inventarium nämns ett Wüsthus och ett ffläskhus som också bör ha hört till borgen.

Tillbaka

Huserande på slottet

I och med att borgen bestod av flera olika hus kunde det vara flera som huserade här samtidigt. Detta gör att man kan övergå till att kalla borgen för slott (även om den danske fogden på slottet år 1406, Erik Jakobsen, skrev sig som Eriker Iaopssøn hwsfoghode oppa Stocholms hws).

Under Hansans tid hade Lübeckarna och den preussiska garnisonen var och en sitt hus. I samband med att Engelbrekts härförare Erik Puke 1436 överlämnade slottet till drotsen Krister Nilsson och marsken Karl Knutsson berättar Karlskrönikan att drotsen fick förborgen medan marsken erhöll Adelshuset.
Även privata bostäder fanns inom borgområdet, bl.a. tillhöriga hertigarna av Mecklenburg.

Karta från 1880-talet visande stockholm mot slutet av 1400-talet

Tillbaka

Några händelser i Stockholm

Under kung Magnus uppfördes på 1270-talet Gråbrödraklostret på Riddarholmen vars kyrka idag är Riddarholmskyrkan, Stockholms äldsta kyrka. På 1280-talet uppförs sedan Clara kloster strax nordväst om borgen, "nära Stockholms norra bro".

Norr om borgen låg detta Norrbro där bl.a. bröderna Filipsson halshöggs på order av Magnus Ladulås år 1280, troligen samma år som han nedtecknade sin Alsnö stadga.

Omkring år 1290 fastställdes en särskild stadslag.

Under hertigarna Erik och Valdemars stridigheter med brodern Birger kom man till Stockholm 1306, varvid staden omedelbart föll i hertigarnas händer. Huruvida detta sker frivilligt från stockholmarnas sida eller om övertagandet sker efter en kortare strid vet man ingenting om. Hövitsmannen på borgen vägrar för en tid att överlämna fästet, varvid det belägras av den från Nevakampanjen i det svenska Österland, senare Finland, så kände riddaren Mats Kettilmundsson, en av Eriks närmaste vapendragare och den som intog själva staden. Under 1300-talet bestod invånarna till stor del av utländska, företrädesvis tyska köpmän.

Under senare delen av medeltiden uthärdade staden ett flertal belägringar, bl.a. under Engelbrekts uppror år 1434 och åter igen 1435. Man räknar med att det på 1400-talet fanns ca 5.000 invånare i Stockholm.

Kristian Tyrann belägrar Stockholm och håller sitt intåg i staden den 7 september 1520
Beskuren del från en gravyr - Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar, 1889

Slottets fogde år 1520, Erik Kuse, var bland dem som förlorade sitt huvud vid Stockholms blodbad 1520.

Tillbaka

Läs om Stockholm ur
Berättelser ur svenska historien

Stockholm slott ca 1675 med Storkyrkan till höger

Stockholm med Riddarholmskyrkan och inloppet till Mälaren, ca 1675

Tillbaka

Slottet brinner

Stockholms slott har brunnit vid flera tillfällen, bl.a. vid en stadsbrand ca år 1330, igen år 1407 då blixten slår ner i trästaden, år 1419 då slottet jämte stadens arkiv förstörs, år 1525 då det kungliga gemaket och silverkammaren blir lågornas rov, år 1642 då fyra av slottets torn störtar samman och år 1697 då det brinner ner till grunden. På den gamla Vasaborgen Tre kronors lämningar uppförs sedan dagens slott, färdigt år 1754 och omfattande över 600 rum.

Slottet Tre kronor med Norrbro i förgrunden

Av alla bränderna kan nog den som inträffade år 1697 räknas som den värsta. Förutom att slottet gick förlorat så försvann drygt 17.000 böcker och 1.100 handskrifter, varav många var sådana som beslagtagits i landets katolska kloster efter Gustav Vasas reformation år 1527. Dessa böcker och handskrifter hade säkert kunnat skingra många av de historiska dimmor vari vår tidiga nationella historia nu dväljs.

Tillbaka

Sedan 1981 den konungsliga bostaden - Drottningholms slott från 1600-talet

Stockholm stads
sigill 1326

Stockholms stadsvapen har
alltsedan 1300-talet prytts av den
västgötske Erik Jedvardsson

H.K.H. Kronprinsessan Victoria,
hertiginna av Västergötland

Länk till Sveriges kungahus

Källor:
Värmlands brandhistoriska klubb
Destination Stockholm
Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut
KB
SD