irger Magnusson tillhörde vad man kallar för Bjälboätten, en mäktig stormannaätt som hade Bjälbo i Östergötland som sitt huvudgods.

De tidiga ättemedlemmarna var ofta försedda med olika tillnamn, som Birgers egen far Magnus Minnesköld, farbröderna Birger Brosa som också kallades för Den leende och så Karl Döve. Farfar var Bengt Snivil och dennes far var Folke den tjocke.

Birger Jarls anor är något osäkra. Hans farfars mor var Ingegerd av Danmark, dottern till danske kung Knud den helige. Ingegerds mor kan ha varit Adela av Flandern och kan möjligen ha härstammat från Karl den store. Birgers morfars far var kung Sverker d.ä som var den sverkerska ättens stamfader.

Birger Magnusson till Bjälbo var den siste i en lång rad av jarlar. Men att använda detta jarl som släktnamn är felaktigt. Jarl är en titel, inte ett namn, sedan är det en annan sak att han idag är känd under denna benämning, mycket tack vare Erikskrönikan. Han har också omtalats som "Den förste regent i Sverige som förtjänar namn av verklig statsman."

Birger Jarls vapensköld, fram till år 1255 endast hjärtan och därefter vildrosor

Faderns Magnus Minneskölds vapensköld

 

Se Bjälboättens stamtavla

 

Tillbaka

Ingeborg och Mechtild

Birger Magnussons första gifte var med Ingeborg Eriksdotter Bonde av Sverige mellan år 1237 och år 1241, en syster till den sista manliga medlemmen av den erikska ätten, Erik den läspe och halte som själv dog barnlös. Detta kom att innebära att kronan ärvdes av Birgers äldste son Valdemar.

Ingeborg dog år 1254 och begravdes i Varnhem. Birger var sedan änkeman fram till att han gifte sig med den danske kung Abels änka Mechtild av Holstein år 1261 och levde med henne fram till sin död år 1266. Då Mechtild dog i juni år 1275 transporterades kistan till Västergötland där hon begravdes jämte Birger, kanske i samband med att Birgers son Erik också lades i samma grav efter att ha dött i december samma år. År 1247 eller 1248 dör kusinen, jarlen Ulf Fase, och Birger blir riksjarl med all makt över Sverige.

Tillbaka

Österland

ydvästra delen av nuvarande Finland var ju en del av Sverige redan på 1100-talet efter det första korståget dit, men med stor sannolikhet har det bott svenskar vid de finländska kusterna långt tidigare.

År 1250 grundade Birger Tavastehus i Finland, samma år som hans äldste son Valdemar valdes till kung i Sverige. Överhuvudtaget var Birger en stor borgbyggare på vars gravsten i Varnhem bland annat står "...Byggde åtskillige Fästen til Rikets försvar vid fiendtlige anfall..."

Läs lite om
Birger, bl.a. om det andra korståget mot tavasterna ca 1249

Tavastehus i Finland, grundat av Birger Jarl

Tillbaka

Birger Jarl och Joar Blå

nder den tid då Birger Jarl var i Finland efter kyrkomötet i Skänninge år 1248 dog kung Erik "den läspe och halte". Valet av en ny kung gjordes innan Birger Jarl hann hem.
En storman som hette Joar Blå hade föreslagit Birger Jarls son Valdemar till kung, kungens dotterson. Birger Jarl som hellre hade sett sig själv som rikets ledare klagade över valet då han kom hem, men Joar Blå hade då sagt till honom:
-Vill du ej ha det som det är, så veta vi nog var vi kunna finna en konung.
-Vem vill ni då ha till konung, frågade jarlen.
Då svarade Joar Blå:
-Ur den kappa jag bär skulle jag väl också kunna skaka fram en konung.
På detta svarade inte Birger Jarl, utan nöjde sig med valet av sin son till kung.

Tillbaka

Jarlen Birger och sonen, kung Valdemar

Det år som slaget vid Herrevadsbro stod, år 1251, kröntes Valdemar Birgersson som då var omkring 12 år gammal till kung av biskop Lars i Linköpings ännu ofullbordade domkyrka. I april utfärdade den lille kungen ett öppet brev vari han "med samtycke och bifall av sin käre far och mor" skänkte mark till domkyrkan. Genom detta kapital och andra gåvor växte domkyrkan med 40 alnar på längden i västra ändan.

I praktiken fram till sin död 21 oktober 1266 styrde Birger Jarl Sverige enväldigt. De närmaste åren efter kröningen skrevs visserligen de kungliga breven i Valdemars namn, men senare tillsammans med kungen och jarlen eller enbart av Birger Jarl. Alla förhandlingar med utlandet underteckandes av Birger själv.

I ett handelstraktat med Lübeck från 1251, som Birger Jarl ordnade, blev det fritt fram tyskar att bosätta sig i landet såvida de lovade underordnade sig svensk rätt och kallade sig svenskar. Detta innebar en ny explosiv tillväxt av Skänninge som stad, och de närmaste hundra åren var Skänninge såväl ett andligt som ett kommersiellt centrum för Östergötland, där fler viktiga riks- och kyrkomöten hölls. Här hade Birger gjort sig känd i historien då han medverkade vid Skänninge möte år 1248.

Trots allt kom landets politiska tyngdpunkt att vrida mot nordost, mot Mälarens utlopp, där Stockholm skulle komma att växa fram. Staden blev ett lås för Mälardalen, men också ett naturligt centrum efter de österländska landskapens införlivande i riket - se en karta över Österland.

Slutet

Birger Jarl dog den 21 oktober 1266 på en plats som skall ha kallats Jälbolung i Västergötland. Den gängse uppfattningen är att platsen var Lagmanstorp i Long, strax utanför Vara i Västergötland. Den mäktige jarlen lades sedan till den sista vilan i rikets absolut förnämsta kyrka, Varnhem i Västergötland.

Tillbaka

Ur Realencyclopedi 1908

»Med sin första hustru, Ingeborg, konung Erik Knutssons dotter (med sin andra gemål, danska änkedrottningen Mechtild, tyckes han ej haft barn), egde han

1) Valdemar, konung 1250-75, för vilken Birger Jarl blev förmyndarregent 1250

2) Magnus Ladulås, konung 1275-90, far till hertigarna Erik och Valdemar.

3) Erik, hertig, död 1276 (troligen 1275).

4) Bengt, biskop i Linköping 1286-91. Han eller en halfbroder till honom var möjligen fader till Magnus Bengtsson, lagman i Östergötland, d. 1263.
Denne förde, i likhet med sonen, Folkungalejonet öfver tre ginbalkar.
Dottern Ulfhild var gift med Birger Filipsson till Ymseborg, som afrättades 1280 för upproret mot Magnus Ladulås och som af Rimkrönikan räknas till släkten, ehuru han forde annat vapen.
Sonen Bengt Magnusson, lagman i Östergötland, dog 1294.
Af Bengts döttrar gifte sig Ingeborg med lagman Birger Petersson i Uppland, Katarina med drotsen Knut Jonsson.
Bengts ene son hette Magnus och var äfvenledes lagman i samma landskap.

5) Rikissa, först gift med Håkon den unge Håkonsson, medkonung till fadern Håkon den gamle i Norge, och sedermera med Henrik, furste af Werle i Mecklenburg.

6) Kristina, som var gift med Sigge Guttormsson af Ljuna.

Från jarl Birgers naturlige son, Gregers, härstammar högst sannolikt en släkt, som i vapnet förde två snedbjälkar och oriktigt kallats Läma- (eller Lama) ätten. Den utdog först mot slutet af 1400-talet.»

Tillbaka

Fler släktingar

Birger Jarl hade en äldre halvbror, Eskil Magnusson, vilken var lagman i Västergötland och möjligen ägare till borgen Loholm, föregångaren till Gräfsnäs slott. Birger hade också en syster, Kristina? Magnusdotter, som gifte sig med västgötalagmannen Sigtrygg Bengtsson Hjortehufvud - som innehade den första kända vapenskölden.

Birger Jarls kronfodral

Birger Jarls kronfodral av pressat läder, för drygt 100 år sedan tillhörig
en privat samling i Hannover. Bild ur Sveriges historia av Oskar Montelius.

Birgers sigill finns avtryckt tre gånger på kronfodralet. Sigillet har följande inskription:

Sigillvm Birgeri secvndi Dei gracia dvcis sweorum
Birger den andres, av Guds nåd svearnas jarl, sigill

Som svearnas jarl bör Birger haft rätt att bära krona, och har han inte i en krona på stenhuvudet i Varnhems kyrka? Kanske var det den som fanns i kronfodralet?

Tillbaka

Birger Jarl där han hänger i Varnhems klosterkyrka
med krona på hjässan. Se också sönerna Valdemar
och Magnus där de hänger i Skara domkyrka.

I maj år 2002 öppnade man Birger Jarls grav där gravhällen i relief visar bilder av honom själv, hans andra maka Mechtild och Birgers son Erik. Av undersökningen framkom att Birger var ungefär 55 år när han dog, stämmer detta föddes han i nådens år 1211. En konsollsten uppe på en pelare är i form av ett huvud och har av konstprofessor Jan Svanberg identifierats som föreställande Birger Jarl. Därmed tror man att Birger Jarl var slätrakad till skillnad från alla de porträtt som målats av honom flera hundra år efter hans död. I samband med gravöppningen, som för övrigt råkade sammanfalla med Stockholms 750-årsfirande av att Birger med son undertecknade ett brev där år 1252, så var det en person från Riksantikvarieämbetet i Stockholm som hov upp sin stämma och sade att "om detta inte visar sig vara Birger Jarl, ja då kan vi ju börja leta mera på hemmaplan"... Men hans förhoppning om detta kom på skam, Birger ligger där han ligger - i Varnhem, Västergötland.

Fogelbergs staty av Birger Jarl

Därefter har man också testat den typ av DNA som enbart går i arv på moderssidan, den typ som enbart går i arv på faderssidan och den DNA som man ärver från såväl sin far som sin mor. Resultatet som redovisades i Varnhem den 29 augusti 2007 visar att den yngre mannen i graven med stor sannolikhet var son till den äldre, och att kvinnan inte var den yngre mannens mor - vilket stämmer in på Birger, Erik och Mechtild.

I Magnus Ladulås testamente står dessutom att man i Varnhems kyrka för evinnerlig tid skall läsa mässor för fadern Birger och brodern Erik, som en motprestation för den stora donation kungen gjort till klostret.

Slätrakad eller ej, så här ser han ut...

Gravhällen i Varnhem

Ströfakta

• Enligt en tradition skall det i närheten av Vadstena kloster, Bjäboättens gamla palats, ha legat ett tidigare slott, Susenborg, där Birger Jarl uppges ha hållit hov. Susenborg tros ha varit en skeppsgård med vindtorn, varifrån man lätt kunde segla över Vättern till Västergötland eller till Näs på Visingsö.
• Birger Jarl blev utnämnd till jarl 1248 men hade redan innan varit en betydelsefull storman.
• 1238-39 ledde han ett korståg mot Finland och kuvade tavasterna.
• 1247 krossade han ett stormannauppror i slaget vid Sparrsätra, varefter Holmger Knutsson till Ymseborg halshöggs året därpå.
• Sedan Birger förhandlat med påvens sändebud vid kyrkomötet i Skänninge 1248 fick hans kyrkan stöd.
• 1251 slogs ett annat stormannauppror ner av Birger i slaget vid Herrevadsbro.
• När kung Erik Eriksson dog 1250 blev Birger Jarls son Valdemar vald till kung. Men den verklige regenten såväl före som efter kungavalet var Birger Jarl. Det var han som införde de så kallade fridslagarna som reglerade hemfriden, kyrkofriden, tingsfriden och kvinnofriden. Han tillskrivs också den lag som även ger döttrar rätt till arv i första led. Dessa lagar stärkte centralmakten eftersom de, till skillnad från landskapslagarna, var gemensamma för hela riket.
• Birger Jarl har även gått till historien som Stockholms grundare, vilket dock är fel. Däremot nämns Stockholm första gången i ett privilegiebrev utfärdat av Birger Jarl 1252, men platsen Stockholm fanns redan så dags - däremot uppfördes troligen den första borgen på platsen på order av Birger.
• År 1252 uppmanar påve Innocentius IV i en bulla ärkebiskopen i Uppsala och hans lydbiskopar att bistå kung Valdemar och Birger Jarl emot upprorsstiftare. (SD 396).

Kända platser där Birger Jarl och kung Valdemar varit;

• Torskog mitt emot Lödöse år 1249 för att sluta en fred med Norge
• Boberg i Östergötland år 1250 (Birgers syster Kristina(?) lär ha varit gift med Sigtrygg Hjorthufvud Boberg)
• Valla i Södermanland samt Linköping 1251
• Stockholm och Torshälla 1252
• Gullberg år 1253 där Birger tillsammans med Hakon gamle samlats för att strida mot danskarna, en strid som dock aldrig blev av
• Harun i Västmanland 1257, Örebro 1260
• Främmestad i Västergötland 1263
• Kungshusby i Uppland 1264
• Kalmar 1266
• samt en plats som troligen är identisk med Haganäs söder om Ulricehamn i Västergötland 1266
  (På Haganäs bodde Sven Store år 1417, möjligen densamme som Sven Tordsson med stjärna i vapnet (ev. Gyllenstierna?), släkt med ätten Leijonhufvud till Loholm och Gräfsnäs).

Extern länk:
Birger Jarl 2010

Källor:
Källa för några av besöksorterna