|
irger
brosa
var son till Bengt Snivil och Sigrid Lakman (?)
och sonson till jarl Folke den tjocke, den gamle
vikingen
som släkten inte ville |
kännas vid... Folke den tjocke är den förste
med säkerhet dokumenterade representanten ur Bjälboätten,
gift med kung Knut
den heliges dotter Ingegerd av Danmark.
Att
Birger Brosa förde en lilja i sitt vapen
kan troligen förklaras med att farmor Ingegärd
Knutsdotter på mödernet var släkt
med det franska kungahuset så långt
tillbaka som Karl den store runt 800-talet. Varför
inte hans bröder Karl
Döve och Magnus
Minnesköld även de förde liljan
kan man ju fundera över - kanske hade de
en annan mor?
Se
Bjälboättens stamtavla.
|
Birger
Brosas
vapen
|
Tillbaka
Den
leende
Birger
Brosa till Bjälbo kallades även Den leende,
en uppgift hämtad från Isländska källor
från 1300-talet. Under
åren 1174-1202 var han jarl av Sverige under kungarna
Knut
Eriksson och Sverker
d.y. tid. Han efterträdde Guthorm jarl som
innehaft jarlaämbetet mellan 1171 och 1174.
Efter
slaget
vid Bjälbo ca 1170, mot bröderna Kol och
Burislev som båda låtit utropa sig till
konungar efter fadern Karl
Sverkersson död på kungsborgen Näs
av västgötske Knut
Erikssons hand infann sig ett för dessa tider
ovanligt lugn, förmodligen till stor del tack vare
den starke jarlen Birger Brosa.
Tillbaka
Birger
var gift med Birgitta (Brigida) Haraldsdotter (hennes
tredje äktenskap) som var en dotter till den norske
kungen Harald
Gille, västgötske Karle
av Edsväras änka. Birgitta lär ha
varit med då Birger byggde det kraftiga tornet
med sina tornkamrar i Bjälbo
kyrka som låg på släktgodsets mark
i Bjälbo.
Tillbaka
Birger
Brosa - kyrkobyggaren
Under
andra hälften av 1100-talet, under Birger Brosas
tid, uppfördes ett antal kyrkor i Bjälbos
närområden, bl.a. Heda kyrka strax öster
om Alvastra kloster.
Betecknande för dessa kyrkor var att de alla hade
kraftiga torn.
Den
märkliga Heda kyrka några km öster om
Alvastra kloster
Kyrkan i Heda tror man var uppförd redan före
Birgers Brosas tillträde som jarl, men han lär
ha legat bakom den södra utbyggnaden med sin absid.
I
tornet fanns vid denna tid en smal trappa upp till en
stormansläktare, lik den i Husaby.
Detta utesluter att kyrkan uppförts av traktens
bönder utan istället av en eller flera stormän
som här utmed Eriksgatan sträckning ville
ha en representativ kyrka.
Se
runstenarna
som är inmurade i kyrkväggen
Tillbaka
En
bild av Birger Brosa?
Kan
detta måhända vara en avbildning av Birger
Brosa?
På piscinan
i kapellet finns en relief som mycket väl kan föreställa
Birger Brosa.
Reliefen föreställer en värdslig storman
som på herremannens vis sitter med korslagda ben.
Med sin ena hand stödjer han överkroppen mot
knät medan han med den andra håller i ett
svärd. Han har ett spetsigt skägg, hårfläta
och bär en knälång klädnad.
Tillbaka
Svearnas
och götarnas jarl
Birger
Brosa har omtalats som jarl från och med 1174,
och hans släktskapsförbindelser med både
Sveriges och Norges kungar gjorde honom till en mycket
inflytelserik makthavare. Dessutom gift med en dansk
kungadotter.
Birger Brosa var en stark och envis ledargestalt som
lyckades hålla fred i Sverige under många
år, först efter hans död 1202 startade
fejderna igen.
Mot
slutet av 1100-talet var Birger kung i allt utom titeln
då Knut
Eriksson blivit för gammal och svag för
att regera.
Eftersom Knut Erikssons söner alla var omyndiga
såg Birger Brosa till att hans svärson Sverker
d.y. istället blev vald till kung år
1196.
Året
därpå, 1196, gav sig Birger Brosa tillsammans
med tyskar och danskar iväg på ett korståg
mot Kurland, en provins i dagens Lettland. Birger Brosa
anförde själv den svenska flottan, men väder
och vind såg till att man istället hamnade
i det estniska Wierland. Där plundrade man i dagarna
tre varefter expeditionen förmodligen avbröts.
Birger
Brosa skänkte år 1202 jorden till Riseberga
nunnekloster vid Mälaren, till vilket han var
en stor donator, och dess cistercienserorden kom med
tiden att få ett mycket stort jordinnehav.
När
Birger Brosa dog på Visingsö
år 1202 ärvdes titeln jarl av hans dotterson
Johan
Sverkersson.
Tillbaka
|
Birger
Brosas jarlasigill från slutet av 1100-talet.
Detta sigill är det äldsta jarlasigill
som finns bevarat.
"sigill
för Birger, svearnas jarl"
|
Barn:
- Filip
Birgersson, jarl av Norge under kung Sverre
Sigurdsson
- Knut
jarl Birgersson, jarl av Sverige - död i slaget
vid Lena 31
januari 1208
- Folke
jarl Birgersson, jarl av Sverige - död i slaget
vid Gestilren
1210
- Magnus
Birgersson
- Ingegärd
Birgersdotter, gm Sverker
d.y. Karlsson
- Kristina
Birgersdotter
- Margareta
Birgersdotter
Tillbaka
*
* * *
Birger
Brosas födelseår är en aning diffust.
De flesta menar att han föddes 1161 - i så
fall skall han som 15-åring stått värd
för landsflyktiga tronkrävare (Sverre av Norge
m fl), vilka skall ha vistats hos honom 1176. En nog
så knepig uppgift för en femtonåring,
men han lär ju i så fall haft ett råd
som fört hans talan.
Men hans far Bengt snivil f. 1110 skall då avlat
fram honom vid 51 års ålder...
Andra källor uppger istället 1134 som Birgers
födelseår. I så fall var han 42 år
vid nämnda möte, och i så fall blev
han 68 år gammal. Det låter väl iaf
bättre...
Källor:
Riseberga kloster, Agneta Conradi Mattsson
Från den heliga graven till Västergötland,
Bo J Theutenberg
|