 |
 m
det fanns någon kristen kyrka
i Husaby på Kinnekulle
vid tiden för Olof
Skötkonungs dop vet man inte. Ett spår
av vad som kan ha |
tillhört en stavkyrka är en stående
stock som hittats under dagens kyrktorns norra del,
årsringsdaterad av Alf Bråthen till ca
år 1060.
Ett annat och betydligt äldre spår är
från ett prov taget i samband med en utgrävning
på 1990-talet. Då påträffades
träkolfragment i spill funnet i murbruk från
stenkyrkans tillkomst, vilket med hjälp av C14-metoden
daterades till att ha vara rester efter träd
som avverkats någon gång mellan åren
745 till 895.
Förmodligen
några årtionden in på 1100-talet
revs en äldre stavkyrka för att ge plats
åt ett långhus med absid av sten, byggt
i direkt anslutning till tornet som då stod
på sin plats. Årsringdateringar av stockar
i kyrkan visar att träden fälldes åren
1118-1122. Tornet har fått höjas med
en våning på grund av att ett nytt och
högre långhus byggts. En stock som sitter
fastmurad i klockkammarens vägg är daterad
till ca 1275.
Tillbaka
Här
är den källa där Olof Skötkonung
skall ha låtit döpa sig, i det
irländska helgonet Brigidas källa, igenslyad
men ännu vattenbärande
Husaby
i Peringskiölds Monumenta
Husaby
stenkyrka var dock inte den första i Sverige.
Då den stod klar hade ex.vis kyrkan i Göteve
utanför Falköping redan använts av
en generation bybor. Husaby kyrka var dock landets
första domkyrka, om än för en kortare
tid, varefter Skara
övertog denna roll år 1150, invigd av biskop
Ödgrim. I
Östergötland finns ytterligare en kyrka
som bär utanpåliggande trapptorn, Örberga
kyrka från 1110-talet.
Sveriges
allra tidigaste stenkyrka var annars Överbo
kyrka vid Varnhem, belägen dryga två mil
sydost om Husaby, vilken faktiskt kan ha stått
på sin plats redan under Olof Skötkonungs
tid - och med en träkyrka som föregångare,
troligen från 800-talet.
Tillbaka
Husaby
skötas
Vidhemsprästen
skrev i sin kungalängd
att Olof efter sitt dop skänkte hela byn Husaby
till det nybildade stiftet i Skara, så Husaby
har förmodligen varit en av Olofs kungsgårdar
från vilken nu istället den nybildade kyrkoorganisationen
kunde uppbära inkomst. Kanske var det denna gåva
som gav honom namnet Skötkonung - han skötade
(skänkte) jorden, ett av de fem "laga
fång av jord" som står omnämnda
i Västgötalagen.
Husaby
kyrka som den såg ut år 1900, två
år senare var sidobygnaderna rivna
Husaby
kyrka i juni 2008
Tillbaka
Hålet
i väggen är en ambo, en medeltida predikstol
varifrån prästen mässade. Bilden till
höger föreställer biskop Brynolf Gerlakssons
huvud och vapen, mannen som bl.a. förstärkte
Husaby borg
och Läckö.
Han dog år 1505, ett årtal som också
står angivet på ambon.
Sveriges äldsta möbel? |
|
I
koret finns det en sk biskopsstol och en munkbänk
vilka jämte dopfunten samtliga härrör
från 1200-talet.
År
1867 visades stolen upp på världsutställningen
i Paris där den erhöll en guldmedalj!
Biskopsstolen lär vara en av Sveriges äldsta
möbler.
|
Kyrkans
stenaltare gömmer en relikgömma. Altartavlan
och predikstolen är från 1671,
skänkta av Magnus
Gabriel De la Gardie.
I koret finns ett ovanligt fönster, ett s.k.
hagioskop,
måhända avsett för spetälska
och andra som av
någon anledning inte fick komma in i kyrkan
men
som genom öppningen ändå kunde följa
mässan
Tillbaka
Trapptornen
och västverket i Husaby kyrka
Ännu
en fundering över om hur kyrkan kan ha sett ut.
På "balkongen" (emporium) hade
kyrkans patronus sin plats.
Teckning: Lars Lindqvist
Spiraltrapporna i de båda utanpåliggande
trapptornen är ingenting för den som är
höjdrädd eller lider av klaustrofobi.
Höjden på de flesta stegen är mellan
ca trettio och fyrtio cm och bredden under en meter!
Man vill mena att trapporna medvetet skall ha fått
olika steghöjder för att försvåra
en snabb äntring upp i tornet.
Konstruktionen
gav flera försvarsfördelar. Endast en
fiende i taget kunde ta sig upp, och oskadliggjordes
denne så spärrade han vägen för
sina efterföljare. Inte kunde han heller medföra
någon större skyddsutrustning och det
fanns inte någon plats för några
stora, yviga huggrörelser. Måhända
har den ena trappan normalt använts som uppgång
och den andra för att ta sig ner - se även
Örberga
kyrka som har liknande trapptorn.
Kyrkorna
Skälvum
och Forshem
är ganska säkert uppförda under 1130-talet
och skall vara de tidigaste exemplen på kvaderstensteknik.
Husabytornen är däremot uppförda
av tuktsten vilket representerar ett äldre
sätt att bygga.
Tillbaka
Tillbaka
Husaby
kyrka, 1800-tal. Notera sidobyggnaderna, idag borta.
Tornet
saknade ursprungligen ingång från markplanet,
istället var ingången belägen på
andra våningen där man steg in i "Olof
Skötkonungs kammare", ett emporium
eller västverk. Tornet fanns dock inte under
Olofs levnadstid.
Del
av en gravhäll i kyrkans torn
Gyred
lät...
Tillbaka
Olof
skötkonungs grav - inte...
Bild
ut Oskar Montelius Sveriges historia 1888
Den
södra av de båda gravar som flankerar ingången
till Husaby kyrka
Framför
kyrkan finns två gravmonument vilka enligt
traditionen har innehållit Olof Skötkonungs
och drottning Estrids kvarlevor. Undersökningar
av gravarna har dock visat att så inte är
fallet.
Tillbaka
Biskop
Unnis grav?
Lejonsarkofagen
- är det biskop Unnis grav?
På
överstycket som vetter mot kyrkan (bilden ovan)
finns inristade runor och kortsidorna pryds av resta
lejon. Stilen kallas Ringerikestil och förekom
mellan 950-1050 i bl.a. Västergötland, Norge,
Danmark och England. Men detta överstycke finns
inte med på Dahlbergs
rejält överdrivna bild nedan.
Runinskriften
med texten Uhni är märklig. Enligt västgötalagens
biskopslängd hette den andre ärkebiskopen
Unni,
men han har av historikerna strukits ur den senare
versionen av biskopslängden. Att hans namn
ändå finns i Husaby - tja...
Är
det Unni som vilddjuren slåss om - visst ser
det ut som ett ansikte mellan käftarna?
Tillbaka
Husaby
enligt Dahlberg innan dagens kyrkport tillkom
Tillbaka
Runsten,
runhäll och järnåldersboplats
En
runsten som tidigare stått vid kyrkans östra
kyrkoport återfinns numer i Stockholm - VG 51.
Under senare delen av 1700-talet slogs den sönder
för att användas som byggnadsmaterial i
kyrkogårdsmuren... En sten med en
kopia av själva ristningen finns idag invid
vikingaskeppet Sigrid Storrådas hemmahamn Blomberg
väster om Kinnekulle.
Väster
om kyrkan står en upprest gravhäll med
runristning, Vg 50:
Gravhäll
Vg 50, runorna senast ifyllda år 1975...
Assur och Sven och Tore, de lade
denna sten över sin moder Oluv.
Gud hjälpe hennes själ och
Guds moder och alla Guds änglar
Gravhällen påträffades vid renoveringen
av kyrkan år 1900, den låg då under
en igenmurad dörr mellan det s.k. kyrkhärbärget
och skeppet. Runorna är inskrivna i en vacker
drakslinga som slutar i en knut högst upp på
stenen.
År
1997 fann man framför kyrkan och under gräsmattan
i prästgårdens trädgård ett
antal kristna gravar från 1000-talet. Vid
dessa utgrävningar fann man även spår
som visar att såväl kyrkan som prästgården
ligger alldeles i kanten till en omfattande boplats
med delar daterade till den äldre järnåldern,
alltså ca 2.000 år gammal. Ca 300 m norr
om kyrkan finns en storhög, 21 m i diameter.
*
I
Husabytrakten är förekomsten av liljestenar
särskilt stor. Vad liljestenarna representerar
eller vad de använts till är det ingen som
säkert kan säga, men kanske att de hade
någon slags funktion i övergången
mellan asatron och den nya kristendomen som ju förefaller
ha fått ett av sina första fotfästen
i Sverige här i Husaby.
Tillbaka
Erik
Dahlberg överdrev gravarna rejält. I bakgrunden
ses
ruinen av den gamla biskopsborgen, om än på
fel plats
Bara
några hundra meter väster om kyrkan ligger
Husaby borg,
på sin tid befäst och med anor från
samma tid som kyrkan. Intressant är att området
norr om borgen kallas för Klosterbacken. Enligt
en legend skall Anund
Jakobs halvbror Emund
gamle ha grundat ett benedektinerkloster i Husaby.
Endast
några kilometer västerut från Husaby
låg en gång det sägenomsusade Gum
vilket måhända har ägts av kung Olof.
I nordost ligger Kinne-Kleva med den förmodade
Klevastaden,
och däremellan kan man bese Flyhovs
hällristningar.
Ute
vid vägen står denna gamla vägvisare
- Till Forshem
År
1566 besköts kyrkan av danskarna varvid den fattade
eld, men eftersom det är en stenkyrka klarade
sig väggarna och några av dess inventarier
medan yttertaket blev lågornas rov. Ett provisoriskt
halmtak lades på, och detta fick sedan täcka
kyrkan under 20 års tid. År 1735 skadades
den södra delen av tornet efter ett blixtnedslag.
Husaby
från ett handkolorerat vykort - skolan, kyrkan
och i fjärran Husabyborg
I
Västergötland finns två husabyar,
dels denna på Kinnekulle och sedan Huseby omedelbart
norr om Forsby
kyrka sydost om Skövde.
Väster
om Husaby bodde Lasse i
berget
Källor:
Alf
Bråthen
Ordinis
Helenium
Catshaman
