Tillbaka

igrid skall ha ägt kungsgården Orreholmen, belägen inte så långt ifrån Skörstorps rundkyrka mellan Falköping och Tidaholm, kanske ett arv efter fadern. Även det västgötska Främmestad skall ha hört dit.

Sigrid hade en bror som kallades Ulf hin Gamle och var jarl i Skara. Ulf i sin tur hade en son vid namn Ragnvald Jarl, som möjligen haft sin borg i Havstena vid Skövde.
Lindskog skrev att "I Hafstena bys ängar är en backig trakt, beväxt med Ekskog, som kallas Ulfeke. Allmogen säger, att en Konung Ulf, som under en lång regering gjort sig vördad och älskad genom tapperhet och dygd, här ligger begrafven i en Silfverkista. Man vet ännu att utvisa stället, der hans graf är. Och härvarande ekskog har till hans åminnelse blifvit kallad Ulfeke".

Tillbaka

Sigrid och Erik Segersäll

Sigrid gifte sig med Erik Segersäll ca år 975, med vilken hon fick sonen Olof, sedemera Skötkonung (kanske för att han redan i skötet var utropad till kung av sin far). Senare fick de också en dotter vid namn Holmfrid.

År 980 dog Eriks medregent och bror Olof, vilken efterlämnade sonen Björn (Styrbjörn Starke), som lika mycket som Olof Skötkonung var tronpretendent. Det var för att avstyra stridigheter mellan dessa prinsar som Erik lät utropa sonen Olof till medregent redan innan han var född.

Men efter några år försköt Erik sin drottning Sigrid och gifte om sig med en polsk prinsessa, som i Norden tog namnet Gunhild. Kanske försköts Sigrid av Erik för att hon ville bestämma alltför mycket - det gick förmodligen inte för sig då, lika lite som det gör det idag...

Under deras äktenskap så hade det varit Sigrid som ställde och styrde över sina domäner, och detta fortsatte hon med även efter skilsmässan. Sigrid bör ha varit drygt tjugo år när hon skildes från Erik, varefter hon för en tid flyttade till något av sina gods i Västergötland.

Tillbaka

Sigrid och Olav Tryggvasson

Efter frierier från diverse småkungar, vilka Sigrid enligt onda tungor skall ha gjort sig kvitt genom att bränna dem inne, kom hon och Norges nye kung Olav Tryggvasson (Erik hade ju dött i slaget vid Fyrisvallarna 985) överens om giftermål år 998. Detta skall ha skett i Kungahälla. Det kom dock till en dramatisk brytning, och Sigrid drog sig ner till Danmark.

Tillbaka

Sigrid och Sven Tveskägg

Sonen Olof följde med i en form av landsflykt till Danmark där Sigrid gifte om sig med Danmarks kung Sven Tveskägg, en frilloson till Harald Blåtand. Hon bör då ha hunnit hamna i tjugofemårsåldern.

Enligt dansk historia hade Sven Tveskägg fyra barn - sönerna Harald och Knud, samt två döttrar. Sigrid blev med säkerhet mor till två söner och en dotter. Äldst var sonen Harald, som bör ha fötts ca år 994 medan Knut föddes runt 997 och blev vida känd som Knud den store.

Erik Segersäll höll Danmark som erövrat land fram till sin död 995. Det första Olof Skötkonung gjorde som ny kung var att insätta Sven Tveskägg och modern Sigrid Storråda på Danmarks tron, men Sigrid hade aldrig glömt bort Olav Tryggvason och mötet i Kungahälla:

Harmen däröfver jäste alltjämt i hennes sinne, och drifven af begär att hämnas skymfen, begagnade hon sig af sin inflytelserika ställning att bringa till stånd den mot Olof Tryggvesson riktade liga, i hvilken hennes son och hennes man voro de förnämste. I kampen mot dessa allierade dukade den norske konungen under, i det han år 1000 förlorade lif och drabbning vid Svolder.

Men - frågan är om frieriet i Kongahälla verkligen inträffat, för Sigrid skall ju ha varit gift med Sven Tveskägg år 998. Fast Sven var ju hedning och Olav kristen sedan några år tillbaka, kanske att det kan ha varit anledningen till att Olav gjorde sin framstöt, han kanske inte räknade en hednisk vigsel som något värt att bry sig om? Eller var hon inte längre gift? Ja, Sigrid fortsätter att gäcka oss...

År 1013-1015 sände Sigrids son Olof Skötkonung en här från Svitjod för att hjälpa sin halvbror Knud den store i hans försök att erövra England.

Kanske såg Sigrid ut så här?

Tillbaka

Post scriptum

Sigrid Storrådas sten

Några år in på 1000-talet gav sig Sigrid ut på sin sista seglats. Hennes dödsår varierar mellan olika källor, men det skall ha skett senast år 1013. Hon blev under sin levnad mor till trenne konungar: Olof Skötkonung i Sverige 995-1022, i Danmark kung Harald 1014-1018 och så Knud den store som regerade mellan 1018-1036. I Siene utanför Vårgårda i Västergötland finns en sten som enligt traditionen kallas för Sigrid Storrådas sten. Måhända hon vilar där, eller fått en minnessten upprest över sig?

Tillbaka

Långskeppet Sigrid Storråda

I Blombergs hamn vid Kinnekulle har långskeppet Sigrid Storråda sin hemmahamn. Det är en fullskalemodell av ett av de större kända vikingaskepp man känner till - Gokstadskeppet från 900-talet.

Sigrid Storråda är 24 meter långt och 5,3 meter brett. Vikten är 17 ton (inklusive motor), skeppet har 16 par åror och har en fällbar mast med ett segel om 104 m². Om man lägger till 12 meter på Sigrids längd så får man storleken för det längsta skepp man funnit, ett 36 meter långt skepp som påträffades i danska Roskilde.

Titta in på föreningen Sigrid Storrådas hemsida.

Tillbaka

Sigrid är ju en kopia av en norsk båt - finns det då inga västgötska vikingaskepp att rekonstruera?
Jovisst - Äskekärrsskeppet från Göta älv var ett 16 meter långt vikingaskepp från 900-talet vars "kopia" heter Vidfamne, dock inte ens omnämnd på Historiska museets hemsida om vikingatiden. Läser man den sidan bringas man i uppfattningen att svenska vikingar endast fanns runt Mälarens stränder med några undantag på Gotland.

Fanns det då inga västgötska vikingar? Jovisst - läs om det här, och läs på samma sida om vad Mälardalen och Uppland har att visa upp av stolta vikingaskepp.

Tillbaka

Sigrid Storrådas stäv pryds av ett förgyllt drakhuvud, hämtat från den runsten som
en gång stod vid Husaby kyrka men idag återfinns i Stockholm - se nedan.

Tillbaka

Husabystenen

Själva ristningen är en kopia från den sten som en gång stod vid Husaby kyrka.
Längst ner kan man se en båt med mast och drakhuvuden. På 1700-talet
slogs stenen sönder och användes till att förbättra kyrkogårdsmuren.

Olov satte denna sten efter Redar, sin son

Sigrid Storråda sedd akterifrån