koglar eller Skauglar Toste var enligt den isländska sagatraditionen en mäktig storman och viking sprungen ur den västgötska myllan,

En runsten berättar att Toste förmodligen var den förste viking som krävde danagäld i England år 970 vilket betydde att man fick betala i silver för att slippa härjningar - idag kallat för utpressning... För inkomsterna av denna lukrativa rörelse kunde Toste köpa stora landområden i Vadsbo härad, Närke och Värmland, kanske att lagman Lumber var den som såg till att affärerna gjordes upp på rätt sätt...

Delar av dessa jordagods finns upptecknade i Valdemar Sejrs jordabok från 1231. I boken kallas dessa gårdar för Sigridslevet, alltså det som Toste lämnade till Sigrid att leva av. Ännu 1231 var gårdarna ärvda i åtta rakt nedstigande led från Toste!

Tillbaka

Foto: Christer Hamp 2003-03-30 Se stenen större på Christers hemsida

Runstenen i Yttergärde i Uppland kallad för U 344 vet att berätta för oss om tre vikingars härnadståg, vari denne Ulv tydligen deltagit i samtliga och förmodligen rundligt fått betalt ur de tre danagälderna. Skriften lyder: Men Ulv har i England tagit tre gälder. Det var den första, som Toste gäldade. Sedan gäldade Torkel. Sedan gäldade Knut. Toste menas kunna vara vår Skoglar Toste. Torkel kan möjligtvis varit Jomsvikingarnas hövding som kom till England år 1009, kanske sonen till Strut-Harald som omskrives i Jomsvikingarnas saga. Och Knut är med stor säkerhet Knud den store av Danmark. Knuds gäld utbetalades till de nordiska medtrupperna år 1018.

Tillbaka

Tostes telningar Sigrid och Ulf

Dottern Sigrid Storråda själv skall ha ägt kungsgården Orreholmen mellan Falköping och Tidaholm, kanske ett arv efter fadern vilket även Främmestad skall ha varit.

Sonen Ulf hin gamle var jarl i Skara och gift med en Ingeborg. Tillsammans fick de Ragnvald Ulfsson, jarl av Västergötland och uppgiven som far till kung Stenkil av Svitjod, den västgötske sveakungen från Levene. Ragnvald var också kusin med Olof Skötkonung.

Tillbaka

Tostes sonson Ragnvald jarl

Ragnvald (Ragvald) var jarl av Västergötland under åren ca 1010-1020, senare över Aldeigjuborg vid sjön Ladoga och Ingermanland - se en karta. Ragnvald bodde i Skara, och under hans tid som jarl i Västergötland härjade norrmännen vilt i dessa trakter. Men så friade den norske kungen Olav Haraldsson till Ingegärd Olofsdotter, Svitjods kung Olof Skötkonungs dotter, vilket gladde Ragnvald stort eftersom han var släkt med båda kungahusen.

Men Ragnvald måste vid Uppsala ting och med hjälp av Torgny lagman närmast tvinga kungen att lova bort dottern till Olav, något kungen alls inte tyckte om.
Snart visade det sig också att Olof Skötkonung inte levererade dottern till avtalat möte, och Ragnvald började vädra oro, inte minst för sin egen person då norrmännens hämnd för sveket snabbt kunde drabba honom.

Under ett besök av skalden Sigvat Thordarsson får jarl Ragnvald reda på att kung Jaroslav av Gårdarike friat till Ingegärd, och han får idén att Olav den helige istället skall gifta sig med Olof Skötkonungs frillodotter Astrid som då var gäst hos jarlen. Sigvat lovar att föreslå detta, och norske kungen accepterade. Ragnvald förde istället Astrid till Sarpsborg i Norge och bröllopet stod någon gång vintern 1015-1016.

Olof Skötkonung avsåg nu att hänga jarl Ragnvald vid nästa ting. Men när Astrids syster Ingegärd gifte sig med Jaroslav lyckades hon ordna så att jarl Rangvald blev jarl över Aldeigjuborg och Ingermanland, och Olof lät honom därför följa med Ingegärd som följesven sommaren 1019.

Möjligt är att Ragnvald kom att gifta sig med Ingeborg Tryggvasdotter från Novgorod, en syster till den norske vikingen Olav Tryggvason.