nligt den Äldre västgötalagens lagmanslängd var Lumber den förste lagmannen i Västergötland, verkande under vikingatiden, troligen någon gång omkring år 1000. Därmed lär han ha träffat en hel del

Lagman Lumber, även Lumb eller Lumbr, anses vara den som insamlade de äldre av västgötarnas lagar och som efter honom fick namn av Lumbers lag, liksom Vigers flockar inom Folklanden fick namn av sin samlare och ordnare Viger om vilken det heter i företalet till Upplandslagen att »han var en hedning i heden tima».

Lagmanslängden vid Västgötalagen säger om Lumber »att han var född i Vangum , och der ligger han i en kulle, förty att han var hedning» - idag Norra Vånga i Skånings härad, dryga milen sydväst från Skara.

Ca 400 meter nordväst om Lumbers hög ligger ett 3,8 meter långt och 1,7 m brett granitblock som kallas Kung Rådes sten vilken enligt sägnen visar platsen där kung Råde skall ha blivit ihjälslagen. Läs om kung Rådes slott sydost om Jung där en gång kungsgården i Ås bo var belägen.

Tillbaka

Lusses eller Lurs hög

Lusses eller Lurs hög till vänster och Lumbers hög till höger,
15 respektive 25 m i diameter

Enligt traditionen är det Lumbers hög som ligger alldeles invid den gamla landsvägen mellan Skara och Edsvära medan en Lusses eller Lurs hög är belägen ute i en beteshage något hundratal meter därifrån.
P E Lindskog förtäljer att invid Lumbers hög, på andra sidan vägen, finns ännu en hög - Lurs eller Lusse hög. "Allmogen kunde fordom förtälja om att en Lagman eller Fylkis Konung där skall vara begraven".

Vem är det som fått sin vila i Lusses eller Lurs hög?

Tillbaka

Runor ristade för 1.500 år sedan

Runsten vid N Vånga k:a, från ca 500-talet

I prästgårdens trädgård invid kyrkan i Norra Vånga (som på 1800-talet kallades för Stora Wånga) står denna runsten från ca 500-talet, påträffad inmurad högt upp i den gamla kyrkans tornvägg på 1790-talet. Detta är en av Sveriges absolut äldsta runstenar, allra äldst menasa Kylverstenen på Gotland vara, som är från 400-talet, men det är också Kallebystenen i Tanum. På Gotland finns annars den äldsta kända runristningen, daterad till 200-talet och ristad på en spjutspets.

Vångastenen är ristad med den äldre 24-typiga runradens tecken, futharken. Dessa runor övergavs på 700-talet då den 16-typiga vikingatida runraden tydligen vann större gehör. Inskriften tros bilda ordet Haukothur, vilket tros betyda Höksnabb eller Han som jagar med hökar - kanske har här bott en falkonerare? En mil söderut ligger Hökaberget... och den viktiga offerplatsen Finnestorp vilken var i bruk vid den tid då stenen ristades.

Läs mer om Futharken på denna externa länk

Tillbaka

Åsgöts sten

Inte långt från den mycket gamla stenen ovan står en betydligt nyare dito, endast 1000 år gammal... Idag står den bredvid en jordkällare tillhörig Postgården i N Vånga, alldeles bredvid vägen, dess ursprungliga plats var vid Kapellbacken, ca 20 m åt NV.

"Asa och Dora reste denna sten efter Åsgöt"

Tillbaka

Kyrkan i Norra Vånga

Den första kyrkan i Norra Vånga kom att rivas under åren 1874-1875. Att det drog ut på tiden berodde mycket på att den var så rejält byggd - dess kraftiga torn är omtalat år 1317.

Från kyrkan finns bevarat bland annat en ekskulptur från sent 1200-tal, föreställande Paulus och kallad för Kornguden i Vånga, vida känd för sin undergörande kraft. Den bars så sent som år 1826 i procession över åkrarna. Med tiden har den av sitt myckna användande blivit tämligen sliten - Paulus har tappat sitt svärd, men trampar på ett troll. Se också under Viglunda. Strax norr om kyrkan ligger Jungfru Marie källa och ca 200 m åt sydost ett gravfält med åtta runda stensättningar varav en är högliknande.

Kornguden i Vånga

Södra Vånga ligger två mil norr om Ulricehamn

Index över kyrkorna

Gustaf Ewald: "Sommaren 1930 upptäcktes mellan Norra Vånga och Vilske-Kleva socknar ett par väldiga, hittills okända fornborgar vid den otillgängliga Rösjön. Den största av dessa fornborgar följer sjöstranden i en halvcirkel på inte mindre än 210 meter. Murarna mäta 1-1,5 meter i höjd och 2,5 meter i bredd".

Tillbaka

Algutstorp

Lumbers tingsplats Quiskede

Kanske var det här på Quiskede hed som lagman Lumber skipade rättvisa

I Algutstorp, inte långt från Edsvära, skall Lumber ha haft sina ting på "domplatsen Quiskede, ned emot Gästgifvaregården Algustorp, hvaräst ett ansenligt Domare-säte ännu finnes. Der stå först 5 stenar i en cirkel, sedan 9 och ändtligen 9".

Någon halvmil sydost om Algutstorp låg ännu en tingsplats, Valeberg, en intressant plats med stora domarringar, och i söder ligger Larv med sin bäsing.

Tingsplatsen har en ansenlig samling stenar - tänk om de kunde tala...

"Enligt Ullenius var vid de 5 stenarne nedersta Rätten; derifrån skjuto de sig till de 9, som var liksom en LagmansRätt, och ändtligen till de andra 9, der högsta Rätten var.
Då drogs intet Rättegången långt ut, då fick man strax vädja upföre ifrån nedersta allt till högsta Rätten; allt skedde på öpna fältet, att hvar man fick höra derpå: allt skedde under bar himmel, till ett tecken, att Gud, som hafver förordnat Domare-Ämbetet och är med i domen, bör vid Domstolen alltid för ögonen harvas.
I anledning härav förmoda somlige, att Edsvära fått sitt namn deraf, att den anklagade der fick välja sig med Ed, om han fann sig oskyldig".

Tillbaka

Edsvära

Edsvära kyrka sedd från Bosgården

Edsvära omnämns som Ezwæri i den Äldre västgötalagens lagmanslängd ca år 1325 och som Edizwæra år 1481.

P E Lindskog:
"På södra sidan om Edsvära kyrka finns åtskilliga smärre kullar, hvilka förmenas ha varit ättebackar. Utom desse kullar ligger en slätt mark, Algustorps hed kallad, som är förmodligen den förut nämnde heden Quiskede. Omkring ett litet hemman som kallas Kullen, nära intill landsvägen, synas ännu tecken till gropar och vallar; förmodligen har här fordom varit en fästning eller annan betydlig byggnad. Vid Edsvära kyrka är en stor by där den namnkunniga Edsvära Slägten (Algotssönerna), som i Historien omtalas, fordom bodde".

Alldeles i nordväst nedanför kyrkkullen ligger Bosgården.

Tillbaka

En stor gravhög uppe på Edsväraåsen där kanske Algotssönernas gård en gång låg, till vänster borta mot horisonten i norr ser man silhuetten av Kinnekulle

Tillbaka

Den västgötske vikingen Gers runsten i Edsvära

I Härlingstorp i norra Edsvära står denna sten, Vg 61, ett minne efter Ger,
en västgöte som for i viking för 1.000 år sedan

Tola satte denna sten (efter Ger),
sin (Son), en mycket god ung man.
Denne vart död på västervägar i viking

Runorna frilagda

I Växjö finns en annan sten som nämner en viking

Tillbaka

Björnabro

Från norra sidan leder en lång vägbank fram till Björnabro, här bevuxen av vit- och blåsippor

Strax söder om lagman Lumbers tingsplats lät Skarabiskopen Bengt den gode under 1100-talet uppföra en bro över Lidan, ca 125 m lång. Säkert underlättade den färden både för vandrare och ryttare som var på väg mellan hamnstaden Lödöse via Larv och vidare till Skara.

Det är en svindlande tanke att föreställa sig alla de historiskt kända personer som passerat över denna bro, på den kanske viktigaste vägen i Sverige.

Björnabro - för mer än 800 år sedan uppförd av Skarabiskopen Bengt den gode

Det är vackert vid Björnabro över Lidan - utsikt uppströms från bron

Tillbaka

Ballstorp

Öjvinds gravsten på ödekyrkogården i Ballstorp - Vg 62

Utlage reste denna sten efter Öjvind,
en mycket god tägn

Denna thegn-sten som idag står på Ballstorps ödekyrkogård ca fem km sydost om Edsvära fungerade för en tid som bro över en närliggande bäck fram tills att runorna upptäcktes år 1900. Namnet Ballstorp skrevs år 1453 som Berdhisthorp och kommer av det fornvästnordiska ordet barð som betyder skägg.

Tillbaka

Ballstorps kyrka - idag blott en ruin

Ballstorps forna kyrka måste ha varit en av Västergötlands absolut minsta kyrkor. Den var belägen uppe på en mindre höjd och var högst troligt byggd under den senare delen av 1100-talet. Det rektangulära långhuset med ingång på södersidan var invändigt endast lite över fem meter långt och hade långbänkar utmed väggarna - ändå fanns det plats för ett sidoaltare. Koret var smalare och rakt avslutat, invändigt ca tre meter långt och lite över två meter brett.

Kyrkan var byggd av natursten i skalmursteknik, hade stampat jordgolv och var utan torn. Man tror att koret uppfördes först och att långhuset tillkommit senare. Gravar fanns både i och utanför kyrkan, och man har också funnit fragment av liljestenar. Kyrkan övergavs på 1500-talet, troligen efter att ha brunnit, idag finns endast grundstenarna och en bit av dopfuntens fot kvar.

Följer man den förbipasserande grusvägen knappt två km åt söder och passerar Rangelavadet så ligger Valebergs gravfält på andra sidan Lidan och sydost därom den stora offerplatsen i Finnestorp. I öster låg Ullene kyrka.

Tillbaka

Borga
Margareta Fredkullas hemgift

Ruinen av Borga kyrka, totalt elva meter lång. Altaret står fortfarande på sin plats.
På kullen strax bortom ruinen skymtar en domarring och där bakom har det legat en gård.

"Vid Byarna Borgja (Borga) och Balstorp syns ännu kvarlämningar efter kyrkor som där fordom varit belägna".

Gården Borga lät kung Inge d.ä. dottern Margareta Fredkulla få med sig som hemgift då hon i sitt andra gifte äktade den danske kung Niels Svendsen några år in på 1100-talet, troligen 1104.
Margareta blev känd i samband med trekungamötet vid Bohus år 1101 då hon som en bekräftelse på den överenskomna gränsdragningen och Freden i Kongahälla fick gifta sig med norske kungen Magnus Barfot. Det var när denne dött i ett slag på Irland år 1103 som Niels kom in i bilden.

Ca 200 m öster om Borga kyrka fanns någon form av försvarsanläggning eller större gård. På flygfoton kan man se spår efter en anläggning om ca 35 x 45 m vilken lämnat tjocka sot- och kollager och som naturligtvis kan ha varit Borga gård, och då har säkert kyrkan varit en gårdskyrka.

Tillbaka

"Vid Säteriet Stacketorp synas ännu lämningar efter en kyrka, som där fordom skall stått och hetat Stacketorp. Dylika lämningar finnas även vid Badene By, efter en raserad kyrka, som haft namn av Badene".

Källor:
Svensk Familj-Journal 1876
P E Lindskog - Försök till en korrt beskrifning om Skara stift
Runstenar och ridvägar i västra Västergötland av Karl J Gustafsson
Ordinis Helenium
FMIS-kartan
Västra Götalands runstenar