fter att E 20 fick en ny sträckning kom Jung norr om Vara att hamna i skymundan, men orten ligger där den ligger, mitt ute på Varaslätten, en mil öster om kungarna Stenkil och Håkan Rödes hemort Levene och

Lindskog skrev om den förra, gamla kyrkan i början av 1800-talet:
"Jungs Kyrka har ett mycket högt torn, som på denna stora slättmark synes flera mil. Dess ålder kan ej upgifvas, det vill likväl synas af de målningar, som föreställa Frälsarens barndoms historia med snart oläslig munkstil, att hon är byggd i 12:te eller 13:de seklet. Öfver läckten står Jungfru Maria med inskrift: Sancta Maria, Mater Domini, ora pro nobis. Kyrkan, som är byggd af sten, och med spån täckt, ligger utmed stora landsvägen, som går från Lidköping till Göteborg. Till förstnämnde Stad samt till Skara äro 2 mil. Koret tillbyggdes 1772. Kyrkan är 49 aln. lång och dito 39 dito bred. Torn-ur är 1787 genom frivillige sammanskott anskaffadt. 2:ne klåckor hänga i tornet".

Denna tidigare kyrka med sitt tydligen osedvanligt höga torn var byggd av sandsten och hade taket täckt av spån. Den skall ha varit liten och mörk invändigt och hade måtten 29 x 9 alnar (17 x 5,5 m).

I Antiqvarisk tidskrift av år 1863 står det att "Å Svante Svenssons vind i Lampegården fans mer än ett hästlass helgonbilder, somliga rätt vackra, köpta från Lidköpings kyrka".

I väster låg förr Hällums kyrka.

Index över kyrkorna

Tillbaka

Förlorad(?) runsten och upproriskt möte

Lindskog skrev att: "Wid Jungs Kyrkodörr ligger en runsten, ristad omkring med korrs öfver och 2:ne stridsvapen liknande bilor i halft korrs lagde inunder; skriften skall innehålla: Ase Sunen og Eerligr Runar magd --- mer vet man ej härom". Och det verkar vara så...

Lindskog igen: "Det berättas äfven, att det varit här (i Jung), som Riks-Hofmästaren Thure Jönsson och RiksRådet Måns Bryntesson m.fl. Westgöte-Herrar haft sin urtima sammankomst (1529) emot Reformationen i K. Gustaf I tid. Det kan vara möjeligt, att här varit ett mindre möte förrst, innan det stora mötet hölls på Larfs Hed, hvilket är snart sagdt en och samma slätt med denna och skiljes allena derifrån genom åen Lidan samt ligger från Jung 1 1/2 mil".

Vid Skattegården har man funnit två guldtenar från äldre järnålder. På kartan finns fyra stycken gårdar med detta namn, vilken avses...?

Tillbaka

Ås bo

Två km sydväst om kyrkan i Jung ligger gården Stora Åsa som tros ha varit den forna kungsgården varifrån As bo eller senare Ås bo styrdes vilket sträckte sig upp till Ås vid Vänerns strand. Stora Åsa skrevs förr som Asar och var i början av 1800-talet omtalad som varande socknens enda säteri.

Lindskog berättade att det vid gästgiveriet och skjutsgården Kartegården "skjutsas till och ifrån 16 särskildte ställen: Sex stora landsvägar, näml. från Göteborg, Wenersborg, Lidköping, Skara, Alingsås och Falköping, stöta tillsammans ej långt från gården". Så Jung var alltså en viktig knutpunkt förr.

Endast en mil åt väster ligger den västgötske lagmannen Eskil Magnussons gård Long varifrån Lung bo fordom lär ha styrs, ett annat av de åtta bon vari Västergötland var indelat fram till slutet av 1200-talet.

Lidan söder om Stora Åsa, nedströms platsen för Dunstorps bro. Ån skiljer Barne Härad i väst från Skånings-Åsaka härad som här ligger öster om vattendraget. Här har man haft en naturlig och skyddad hamn.

Tillbaka

Jona kulle

Resterna av Jona kulle vid den gamla minkfarmen som ses från E 20 då man passerar Jung

Några hundra meter söder om kyrkan och öster om kungsgården finns resterna efter vad som kallas för Jona kulle, kraftigt skadat av grustäkt och idag använd som soptipp. Här påträffades flera svärd, spjutspetsar, knivar och beslag av järn jämte ett pärlhalsband, lösa glaspärlor och en pincett. Enligt traditionen skall denna plats ha varit det urprungliga Jung, med såväl en tidig kyrka som bebyggelse.

Tillbaka

Rödinge backe - Håkan Rödes slott?

Uppströms Jungån, sydost från Jung sett - Lindskog: "Rödinge backe säges af Allmogen hafva fått sitt namn af en Kong Röde, som ej kan vara någon annan än Håkan Röde, hvilken, af Göterne vald efter Konung Stenkils död, lefde i mediet af ellofte seklet, hade sitt mästa tillhåll här i orterne och änteligen dödt samt blifvit i Levene, 1 1/4 mil från Jung, begrafven. Det synes ej otroligt, att denna Konung här kunna ega, om ej något Slott, dock hus eller fäste, hälst platsen ej allena är dertill tjenlig, utan ock utvisar flera märken därtill. Backen sluttar åt alla kanter; i öster norr och väster synas märken efter grafvar och i söder omfattas den till hälften af Jungs åen, hvilken flyter förbi och med sina höga bräddar synes hafva utgjort vall samt har med sitt djupa vatten jämväl kunna förse grafven rundt omkring".

I beskrivningen öven lagman Lumbers Norra Vånga skrev Lindskog att "Emellan Jung och Quänum utmed farvägen åt Jung och gent emot hemmanet Wållängen är en backe som kallas Råänga- eller Röänga backe, vilken tyckes ha varit en stor byggnad och varom någon bland de äldste av Allmogen i Socknen berättat, det han hört efter de gamle i hans barndom, att på berörde backe fordom stått en Kongsgård och Kongen, som den uppbyggt, skall hetat Råde eller Röde. Vid nämnde backe är en källa, kallad Råänga källa, varvid folket fordom haft mycken vidskepelse med tvagningar, offrande, springande, lekande, m.m".

Tillbaka

Vägestorp - var det här uppe på åskrönet som Håkan Rödes slott låg?
På Håkans tid var åsen omgiven av vidsträckta hedar, sankmarker och sjöar.

Ca tre km sydost om Jung ligger Vägestorp där kanske Rödinge backe kan ha legat, även om nu inte detta namn förekommer på kartan. Men platsen är den enda som stämmer med Lindskogs beskrivning. Vägestorp skrivs på en karta från 1885 som Wäggestorp - det kan väl aldrig ha namnet av resta väggar...?

I Vägestorp har tidigare funnits "4 stora stenar i fyrkant" liksom man funnit ett stort antal stora skärpkantade stenar som flyttats då man idkat grushämtning - det omtalas att man hämtat grus här för anläggande av Västgötabanan, och att man t.o.m. dragit fram ett stickspår för ändamålet... Även brandgropar med kol, aska och ben kom i dagen i början av 1900-talet. Intill ligger förvisso inte Råänga källa, men väl Regnekälla.

Tillbaka

De många kungsgårdarna

Om man tar vägen från Korsgården i Jung och följer den på den södra sidan av Jungån bort mot den forna Badene by så kör man förbi gårdarna Gatan, Kungsgården, Kungsgården, Gategården och sedan kommer man till Kungsgården - eller Konggården som en skylt säger. Fortsätter man åkturen kommer man till Gategården varifrån vägen löper vidare rakt mot Algotssönernas Edsvära. Ligger dessa "kungsgårdar" som troligen är utskiftade ur en ursprunglig kungsgård utmed en gammal kungsgata eller kungsväg, tro, och i så fall, var kungen Håkan Röde...?

Öster om gården Gatan ligger Vållängen som Lindskog nämnde, här har man funnit rester efter en ca 150 x 60 m stor gård med ett femtiotal svarta fläckar med sot, kol och skörbränd sten. Intressant...

Tillbaka

Det forna Badene

Bild tagen österut från platsen för den forna Badene by, bort mot Kvänum. Konggården ligger strax bredvid. I väster nedom berget kunde förr ro med båt innan där grävdes ett stort krondike för 100 år sedan. På berget stod förr byns kyrka och här finns tre stensättningar.

Tillbaka

Knappa tre km söder om Jung ligger Fyrunga där man fann en intressant runsten som själv berättar om runorna. Mellan Fyrunga och Edsvära ligger Stora Hov. Vems hov, kan man undra...

Karta över området

Källor:
P E Lindskog
FMIS