Var Jälbolung dagens Long - eller kanske Lagmansholm?
Uppdaterad 19 oktober, 2008
Tillbaka


Om Lungs bo, Jälbolung, styrdes från Long
så var placeringen inte särskilt central.
Även delar av Ale ingick i boet.

Long Loholm Lagmansholm Stynaborg Ekholm Lidköping Gullberg
irger Jarl skall ha dött den 21 oktober 1266 på en plats som har kallats Jälbolung i Västergötland. Exakt var denna plats skall ha varit belägen är det ingen som säkert vet, men kartan ovan visar Lungs bo
(Jälbolung) som det skall ha varit indelat, där Long anses ha varit platsen varifrån boet styrdes. Men kanske betyder Jälbolung jarla-boet Lung?

 

Tillbaka

Alternativa förslag

  • År 1277 nämns Lagmanzthorp som möjlig plats, vid slutet av 1200-talet nämns Lungbo, 1316 Ryttieraas och på Birgers gravsten i Varnhem står det att han dog i Hjälmbolund.
  • Enligt en Fernow fanns det på 1300-talet i Grums, Värmland, inte långt från Edsholm, ett gammalt gods som hette Long. Vid denna tid låg Värmland under västgötskt styre.
  • Professor Hjalmar Lindroth som var fil dr och professor i nordiska språk föreslog Lagmansholm.

 

Jälbolung

Jäl - jarl, bo - ung. hövdingdöme, lung - Long, ungefär Longs bo eller Longs hövdingdöme då Västergötland delades in i åtta bon (se nedan) under den tidiga medeltiden och ännu längre tillbaks, 600-talet har nämnts.

Namnet Long menas av språkforskarna härröra från ordet 'lunger', betydande sandås eller rullstensås. Long by ligger på en sandås och har hetat Lung i äldre tider - Long skrevs 1277 i ett dokument "parochia de Lung" - Lung socken.

 

 

Tillbaka

Long Vartofta Hullsjö Ås, möjlig huvudgård för Ås bo Vad Kungsgården Ökull Skalunda Gudhem Kungsgården Åsa

  • Hullsjö bo (Holæsio bo) efter kungsgården Holæsio, Hullsjö i Gärdhems socken, Väne härad. Boet utgjordes av Väne, Flundre, Ale och Bjärke härader.
  • Skalunda bo (Skalandæ bo) efter kungsgården Skalanðer, Skalunda i Kållands härad. Boet omfattade förutom Kållands härad även Väbo härad och de dalsländska Valbo och Sundal, troligen även Vedbo och Nordmark.
  • Ökulls bo (Økols bo) även Kynda bo, efter kungsgården i Økol, Ökull i Norra Lundby socken, Valle härad. Kinne härad utgjorde halva boet, Valle och Kåkinds härader den andra halvan. Detta förefaller av någon anledning vara något osäkert.
  • Vads bo (Vaðs bo) är uppkallat efter kungsgården Vaþ, Vad i Vadsbo härad. Detta bo utgjordes enbart av Vadsbo härad.
  • Ås bo, (As bo) efter kungsgården Asar, nu Åsa (Stora Åsa?) strax söder om Jung i Jungs socken, Skånings härad. Omfattade Skånings härad som var halva boet och Åse, Viste, samt Nordals härad i Dalsland som utgjorde den andra halvan. Även Tösse nämns.
    Ås norr om Grästorp skulle kunna vara ett alternativ till Åsa.
  • Lungs bo (Lung bo) efter kungsgården i Lungh, Long i Barne härad. Boet var indelat i tredingar: den första omfattade Als, Barne och Laske härader, den andra Gäsene, Veden och Bollebygd, den tredje Kulling, Askim, Sävedal, Vättle och Hising. Den sistnämnda tredingen kallades också Utlanden.
  • Gudhems bo (Guðems bo), har namn efter kungsgården i Gudhem i Gudhems härad. Gudhems och Frökinds härader utgjorde halva boet, Vilske, Ås och Mark den andra halvan.
  • Vartofta bo (Uartoptæ bo), uppkallat efter kungsgården i Vartoptær, Vartofta i Vartofta-Åsaka socken. Vartofta härad var halva boet, den andra halvan utgjordes av Redväg och Kind.

Boindelning omnämns i den Äldre västgötalagen, men inte alls i den yngre diton från slutet av 1200-talet. Där uppräknades istället de åtta kungsgårdarna i respektive bo såsom varande Uppsala öd, vilka aldrig fick förlänas utan "dem äger alltid den konung som råder över landen".

Snorre skrev att Svitjod uppdelades i storhärader som alla hade varsin kungsgård - var det måhända dessa bon han åsyftade? Vid fem av bonas kungsgårdar finns minst en storhög - Gudhem, Vad, Hullsjö, Skalunda och Ås.

 

Tillbaka

Bosgårdar

Möjligt är att de så vanligt förekommande gårdarna med namnet Bosgården och Bossgården (i ett fall skrivet som Boossgården 1376) har någon koppling till dessa bon, det finns fler än trettio i Västergötland, några få i Östergötland men förekommer i övrigt endast i något enstaka fall. Det skall också ha funnits en titel som löd bo-jarl, vilket pekar på en kunglig sammankoppling.


Bossgården i Sörby. Här finns en övertorvad kvadratisk stensättning där sidorna är åtta meter långa, med en tre meters fördjupning på toppen och runtom en kantkedja

I Polen fanns beteckningen boz i betydelsen gud medan det i det fordom danska Holstein har varit förknippat med kungslig skatteindrivning. En alternativ förklaring är att bosgårdar hade med kyrkans förvaltning att göra, det är ju möjligt att där skett en övergång, men bo låter inte som någonting man förknippar med kyrkan.

 

Källor:
Levenebygden - Levene hembygdsförening
Jerker Rosén - Kronoavsöndringar under äldre medeltid

 

Long Loholm Lagmansholm Stynaborg Ekholm Lidköping Gullberg Alingsås