 |
 orra
Lundby vackra 1100-talskyrka ligger i Valle
härad endast några få km sydväst
om Varnhems
klosterkyrka. Det runda koret pekar på |
att kyrkan tillhör de tidigaste kyrkorna i vårt
land, denna utformning förekommer främst på
kyrkor från 1100-talet. Den
tidigaste stenkyrkan mätte 18 meter på längden,
koret inräknat, idag är den 31 meter. Dopfunten
av sandsten tros ha tillverkats av den s.k. Skaramästaren
vid 1100-talets mitt.
Vid
kyrkans torn står en runsten som legat som grundsten
i tornet, se nedan.
Södra
Lundby kyrka ligger en dryg
mil norr om Herrljunga
Index över kyrkorna
Tillbaka
Ökulls
bo
|
Lundby
tillhörde Ökulls
bo vilket hade sitt namn efter
den kungsgård som fanns i Ökull en dryg
kilometer norr om Lundby, på den södra
sidan av Ökullasjön ganska precis mitt
emellan Axvall
och Varnhem.
I Ökull skall det ha funnits en kyrka vilken
dock tros ha rivits redan på 1200-talet, men
som finns omnämnd av flera källor.
"I
Rusthållet Ambjörnsgård, Ökull
och Lundby socken trädgård synas grundstenar
och hela foten av en Kyrka, som likligen tyckes
hafva varit ett afguda Capell, än en, efter
Christenomens införande, uppbyggd Kyrka. Skjäl,
som bestyrka denna mening äro de nära
intill, vid grafning igenfundne människoben
och hufvudskallar, till ovanlig storlek, och för
det andra att Ambjörnsgård i hedentima
varit Upsala Drottars och Konungars öde."
|
Troligen
Ökull sett från Axevalla hus,
avbildat i Sueciaverket
Dagens
Ökull
|
Tillbaka
Namnet
Lundby tror man kommer av att här förekommit
en hednisk gudadyrkan, men även möjligheten
att namnet på något vis kan sättas i
samband med att Hornborgasjön tidigare hetat Lodhne,
Lonen och fram till på 1700-talet Lunden bör
tas med i diskussionerna.
Strax
öster om Lundby kyrka tronar det intressanta gravfältet
Amundtorp,
och på Skattegården några hundra meter
åt sydväst finns två gånggrifter.
Söderut
vid Ytterberg
(Utterberg) vid Hornborga förmenas enligt traditionen
kung Inge
d.ä. Stenkilsson ha haft ett slott. Till Hornborgasjön
lär man ha kunnat ta sig vattenvägen från
Lidköping, se under Skara.
Tillbaka
Runsten
Vg 199
Är
detta en klottrares verk, som någon påstår...
...
Hjalmr's(?), Halfdan's(?) hustru(?) ...
Runstenen
återfanns år 1956 där den låg som
en grundsten för tornet, delad i en stor och tre
mindre delar. Överdelen saknas fortfarande, kanske
att den också står att återfinna under
tornet. Skriften har inte gått att tolka och har
av Samnordisk runtextdatabas t.o.m. uppgivits såsom
varande en nonsensinskrift... Kan
någon på rent allvar verkligen mena att en
runristare lade ner så mycket arbete utan att det
skulle betyda något?
Tillbaka
Möjebrostenen
Att
mena att Vg 199 ovan är en nonsensskrift
samtidigt som Möjebrostenen på Historiska museet
i Stockholm står på hedersplats är märkligt.
Stenen från Möjbro med sin runinskrift FRAWARADAR
ANAHAHAISLAGINARZ som alltså skall läsas
med början på den undre raden, från höger
till vänster...
Möjebrostenen
U 877 från Möjbro i Uppland,
hästen har misstänkt 1600-talsstuk
men sägs vara från 500-talet
Se runstenen på Christer
Hamps eminenta hemsida om runstenar. Runorna är
s.k. vändrunor där kvistarna är vända
åt vänster.
Ryttaren
på Sparlösastenen
från 700-800-tal
Källor:
Rose-Marie
o Håkan Dahlins hemsida om runstenar
|
