norr. Strax norrut ligger Vartofta vars kungsgård
var centrum i Vartofta bo, ett av de åtta
bon som indelade Västergötland fram till någon
gång på 1200-talet. Vid dagens Vartofta gård
finns flera gravhögar och stensättningar, och
några hundra meter åt söder finns en rektangulärt
formad kulle som av traditionen anges till att ha varit
platsen för en klosterkyrka.
Nordväst
om gården ligger Varkullen som reser sig 50 m över
omgivande mark. Där stod förr vårdkasarna
redo att tändas för att varna för en annalkande
fiende, och det är detta som givit såväl
kullen som häradet dess namn.
Tillbaka
P
E Lindskog:
"Wartofta Säteri har i äldsta tider varit
ett Upsala öde, till hvars underhåll, i anseende
till åbyggnad och jordbruk, Wartofta, Redvägs
och Kinds Härader varit anslagne. Förmodligen
hörde då hela Wartofta By till denna Egendom.
Nu för tiden (början av 1800-talet) utgör
Säteriet 2 hela hemman, som i Jordboken kallas Åbotomten
och Munkagården, hvilka fingo Säteri-frihet
omkring 1670." ... "Egare är Majoren Baron
G. Lagerfeldt."
I en fotnot säger Lindskog att "Enligt West.
Lagen. Det kallas der Wartopta, och är ordet
Topt detsamma som vårt nuvarande Tomt. I öfrigt
lärer Säteriet, så väl som den ej
långt derifrån belägna Warkullen, fått
sitt namn af vara, värja, försvara."
""På
en högd i Wartofta bys södra gärde, benämnd
Högaberget, ses en lång sten vara upprest.
De, som sett K. Stenkils
Skottmärke, hvilket omtalas i Konunga-Förteckningen
efter Wästgöta-Lagen och ännu uppvisas
i Levene,
gissa att denna sten bör föras till samma klass,
och i gamla dagar tjent till målskjutning. Ungefär
80 alnar i nordost derifrån står en mindre
sten, äfven aflång och nästan fyrkantig,
förmodligen i det afseende på den förra
uprest. Andre mena, att sådane stenar utvisa stället,
der Envige
blifvit förrättadt: ty då Kämparne
sammanträdde, skedde det inom en viss drtagen och
stensatt linie, så att den, som ej ville stå
och stupa, utan hellre draga sig tillbaka, ansågs
för öfvervunnen, så snart han blef drifven
utom denna gränslinje.
I en vattupöl vid Landsvägen, ej långt
från Wartofta, benämnd Hästehölg,
berättas en klåcka stå nedsänkt."
Tillbaka
Wartofta
skrev som wartopta i ett brev utfärdat av
kung Erik
Eriksson och ärkebiskopen Olof i Uppsala
i augusti år 1225 vari man stadfäste en gränsgång
(ganga) mellan en gård hörande till Alvastra
kloster och Vartofta allmänning.
Det fornsvenska ordet topt är en biform till
tomt, 'plats för ett hus' och topta
i häradsnamnet är en pluralform av detta.
Tillbaka
Kyrkan
Ur
bebyggelseregistret: Vartofta-Åsaka ursprungligen
medeltida kyrka har ett högt och utmärkande
läge i det omkringliggande odlingslandskapet och
byn. Kyrkogårdens karaktäristiska terrasseringar
med lång kontinuitet samt klockstapeln utgör
viktiga miljöskapande inslag. Kyrkans exteriör
präglas av den stora om- och tillbyggnad av den medeltida
kyrkan som sannolikt skedde 1795. Kyrkans yttertak är
ovanligt då det speglar de kvardröjande stilideal
som rådde kring sekelskiftet 1800. Det södra
vapenhuset har med sina målningar, portal, järnbeslagen
ytterdörr och övriga ytskikt en ålderdomlig
karaktär. Kyrkorummet är genom takmålningarna
från 1808 samt predikstolen, läktarorgeln,
läktarbröstet, altarringen, nummertavlorna och
altarkorset präglat av blandade, äldre stilideal
från rokoko till nyklassicism.
Lindskog
om kyrkan: "Moderkyrkan Åsaka har fordom haft
torn, men hvilket i slutet af 17:de seklet nedtogs, och
dess 2:ne klåckor hänga nu i stapel. I början
af 1790-talet undergick kyrkan en betydande reparation".
* * * *
Det
sägs att ännu en kyrka skall ha legat i gamla
Vartofta by, vid gården Lerbacken 1,8 km NO om Åsaka
kyrka, men ingen plats har kunna utpekas.
Index
över kyrkorna
Andra
Åsaka:
Barne
Åsaka | Kållands
Åsaka | Skånings
Åsaka | Ullene
Åsaka | Väne
Åsaka
Källor:
SD
Bebyggelseregistret
|