artofta-Åsaka är beläget drygt en mil SO om Falköping, med Vårkumla i väster, de omfattande hålvägarna i Kymbo i öster och Orreholmen i

Nordväst om gården ligger Varkullen som reser sig 50 m över omgivande mark. Där stod förr vårdkasarna redo att tändas för att varna för en annalkande fiende, och det är detta som givit såväl kullen som häradet dess namn.

Tillbaka

P E Lindskog:

"Wartofta Säteri har i äldsta tider varit ett Upsala öde, till hvars underhåll, i anseende till åbyggnad och jordbruk, Wartofta, Redvägs och Kinds Härader varit anslagne. Förmodligen hörde då hela Wartofta By till denna Egendom. Nu för tiden (början av 1800-talet) utgör Säteriet 2 hela hemman, som i Jordboken kallas Åbotomten och Munkagården, hvilka fingo Säteri-frihet omkring 1670." ... "Egare är Majoren Baron G. Lagerfeldt."
I en fotnot säger Lindskog att "Enligt West. Lagen. Det kallas der Wartopta, och är ordet Topt detsamma som vårt nuvarande Tomt. I öfrigt lärer Säteriet, så väl som den ej långt derifrån belägna Warkullen, fått sitt namn af vara, värja, försvara."

""På en högd i Wartofta bys södra gärde, benämnd Högaberget, ses en lång sten vara upprest. De, som sett K. Stenkils Skottmärke, hvilket omtalas i Konunga-Förteckningen efter Wästgöta-Lagen och ännu uppvisas i Levene, gissa att denna sten bör föras till samma klass, och i gamla dagar tjent till målskjutning. Ungefär 80 alnar i nordost derifrån står en mindre sten, äfven aflång och nästan fyrkantig, förmodligen i det afseende på den förra uprest. Andre mena, att sådane stenar utvisa stället, der Envige blifvit förrättadt: ty då Kämparne sammanträdde, skedde det inom en viss drtagen och stensatt linie, så att den, som ej ville stå och stupa, utan hellre draga sig tillbaka, ansågs för öfvervunnen, så snart han blef drifven utom denna gränslinje.
I en vattupöl vid Landsvägen, ej långt från Wartofta, benämnd Hästehölg, berättas en klåcka stå nedsänkt."

Tillbaka

Wartofta skrev som wartopta i ett brev utfärdat av kung Erik Eriksson och ärkebiskopen Olof i Uppsala i augusti år 1225 vari man stadfäste en gränsgång (ganga) mellan en gård hörande till Alvastra kloster och Vartofta allmänning.
Det fornsvenska ordet topt är en biform till tomt, 'plats för ett hus' och topta i häradsnamnet är en pluralform av detta.

Tillbaka

Kyrkan

Ur bebyggelseregistret: Vartofta-Åsaka ursprungligen medeltida kyrka har ett högt och utmärkande läge i det omkringliggande odlingslandskapet och byn. Kyrkogårdens karaktäristiska terrasseringar med lång kontinuitet samt klockstapeln utgör viktiga miljöskapande inslag. Kyrkans exteriör präglas av den stora om- och tillbyggnad av den medeltida kyrkan som sannolikt skedde 1795. Kyrkans yttertak är ovanligt då det speglar de kvardröjande stilideal som rådde kring sekelskiftet 1800. Det södra vapenhuset har med sina målningar, portal, järnbeslagen ytterdörr och övriga ytskikt en ålderdomlig karaktär. Kyrkorummet är genom takmålningarna från 1808 samt predikstolen, läktarorgeln, läktarbröstet, altarringen, nummertavlorna och altarkorset präglat av blandade, äldre stilideal från rokoko till nyklassicism.

Lindskog om kyrkan: "Moderkyrkan Åsaka har fordom haft torn, men hvilket i slutet af 17:de seklet nedtogs, och dess 2:ne klåckor hänga nu i stapel. I början af 1790-talet undergick kyrkan en betydande reparation".

* * * *

Det sägs att ännu en kyrka skall ha legat i gamla Vartofta by, vid gården Lerbacken 1,8 km NO om Åsaka kyrka, men ingen plats har kunna utpekas.

Index över kyrkorna

Andra Åsaka:

Barne Åsaka | Kållands Åsaka | Skånings Åsaka | Ullene Åsaka | Väne Åsaka

Källor:
SD
Bebyggelseregistret