yrkan i Skörstorp är den enda bevarade rundkyrkan i Skara stift. Den är byggd någon gång i mitten av 1100-talet, under biskop Bengt den godes tid, och ligger inte långt från Orreholmens kungsgård

Rundkyrkorna som är ganska ovanliga i Sverige anses ha tjänat som borg för bygdens försvar, samtidigt som de skulle vara Guds ords fasta borgar.
Rundkyrkor är annars något man tillskriver tempelriddare, vilket kanske kan stämma då detta var under den stora riddar- och korsfarartiden.

Ytterligare två rundkyrkor har funnits i Falbygden, knappa milen västerut i Agnestad och sju km åt nordost, i Dimbo där den senare dock inte haft någon rundad absid. Rune Ekre skrev att "Alla tre har stora likheter med försvarskyrkor i sydöstra Sverige och SkåneIandskapen. Åtminstone Dimbo och Agnestad är byggda under 1100-talets andra hälft av Skarabiskopen Bengt, vars brobyggande i hög grad främjade kommunikationerna i landskapet. Enligt en hypotes skulle de s.k. försvarskyrkorna varit starkt knutna till handel och t.o.m. tjänat som varuupplag, vilket i och för sig kan stämma bra med de här tre kyrkornas läge vid gamla färdstråk mot Ätradalens ridväg i söder. Men det kan väl tänkas, att biskopens replipunkter (stödjepunkter) vid denna tid behövde skydd av andra skäl".

Skörstorp rundkyrka ca 1875

Tillbaka

Orreholmens biskops- och kungsgård

På Orreholmen lär Sigrid Storråda huserat omkring år 1000, och nämns som gårdens kanske förste ägare.

Orreholmen var under hela medeltiden en biskopsgård under Skara stift, men kom efter Gustav Vasas reformation år 1527 kom att övergå till att vara en kungsgård. Efter att Lovene kyrka övergivits pga denna reformation skall dess stenar hamnat i väggarna till Orreholmens byggnader efter att gården bränts av danskarna år 1566.

Tillbaka

Agnestads rundkyrka

Ruinen av Agnestads rundkyrka

Alldeles nedanför Ållebergs norra sida i Karleby socken väster om Skörstorp ovan låg Agnestads rundkyrka. En arkeologisk undersökning har visat att kristna begravningar i stenkistor har föregått den nu synliga grundmuren med sitt rundade kor, troligen byggd under biskop Bengt den gode på 1100-talet. Kyrkans innermått skall ha varit sju meter och väggarna 1,1 m tjocka.

Enligt Den äldre Västgötalagens biskopslängd var det S:t Sigfrid från York som märkte ut kyrkplatserna och invigde kyrkogårdarna i Agnestad, Östra Gerum en knapp mil öster om Agnestad och Friggeråker 3,5 km norrut.

Tillbaka

Rundkyrkorna

De romanska rundkyrkornas funktion anses ha fungerat både som kyrka och försvarstorn, möjligen med förebilden i Den heliga gravens kyrka i Jerusalem som besökts av både riddare och pilgrimer.

Det har, vad man vet, funnits tretton rundkyrkor i Sverige:

• Västergötland: Dimbo, Skörstorp och Agnestad
• Uppland: Bromma, Solna och Munsö
• Östergötland: Klosterstad, Vårdsberg och Tjärstad
• Småland: Hagby och Voxtorp
• Skåne: Vallberga och Helsingborg

Av dessa är åtta bevarade. I Danmark har det funnits ett femtontal rundkyrkor, varav sju är bevarade, i Norge en och i England fyra.

Dessutom finns en rund stensättning vid Götala som kallas för Kyrkan, en kyrka som biskop Bengt den gode kan antas ha låtit bygga på 1100-talet.

Tillbaka

Voxtorp rundkyrka

Voxtorp rundkyrka i Småland från så sent som ca 1240

I Södra Möre härad i Småland finns två rundkyrkor, Voxtorp och Hagby, belägna ca två mil sydväst om Kalmar och mindre än tre km ifrån varandra. Mellan dessa båda rundkyrkor flyter Hagbyån fram - intressant att det låg en rundkyrka på var sin sida denna en gång mycket bredare å! I Lovers hamn menar en lokal sägen att S:t Sigfrid skall ha landstigit då han kom för att kristna de hedniska nordborna i början av 1000-talet.

Tillbaka

Hagby rundkyrka

Hagby rundkyrka i Småland, Sveriges mest välbevarade rundkyrka

Hagby rundkyrka från 1180-talet bestod ursprungligen av tre våningar, och den halvcirkelformade absiden skall ha haft en övervåning varifrån en taklös balkong gav utsikt ner över själva kyrkrummet.

I yttermuren ledde en smal trappa inne upp till en låg, mindre ovanvåning som möjligen kan ha använts som förrådsutrymme. Den tredje, översta våningen var ett magnifikt rum som fick sitt ljus från ett tiotal fönster samt ett femtontal skott- eller kastgluggar. Mitt i kyrkan stod fyra kraftiga pelare som bar upp ett ringvalv och sedan troligen gick ihop och bildade ett runt mittorn som stack upp ett stycke ovanför kyrkans tak. Man har beräknat att kyrkan vid användande som försvarskyrka skulle kunna hysa uppemot 175 man.

Planskiss av Hagby rundkyrka

Se en karta över Småland

Tillbaka

Solna rundkyrka

Bild ur Sveriges historia av Oskar Montelius, 1888

Solna rundkyrka uppfördes mot slutet av 1100-talet. Ett kor tillkom på 1200-talet, och på 1300-talet blev den trånga rundkyrkan rymligare genom att ett långhus uppfördes. Under 1400-talet tillbyggdes och kompletterades detta med vapenhus samt ny sakristia. Västportalen hörde från början till Karlbergs slott och bär dess grundares vapen, men blev genom rikskansler De la Gardies försorg i slutet av 1600-talet ny kyrkoentré.

Planskiss

Källa: Solna stad

Tillbaka

Østerlars kyrka på Bornholm

Østerlars kyrka på Bornholm, den största av öns fyra rundkyrkor.
Man tror att det funnits en utanpåliggande skyttegång högst upp.

Index över kyrkorna

Tillbaka

Saleby i Slöta socken

Slöta socken låg i det gamla Vartofta härad, sydost om Falköping mellan rundkyrkorna i Agnestad och Skörstorp.

År 1285 skrivs ett brev i Varnhem där kaniken Karl i Skara skänker sin gård Salaby jämte kvarnen Falekvarna i Slöta till biskop Brynolf och hans efterträdare, men att Karl vill nyttja ägorna så länge han levde.

I Örlid vid Falekvarna låg Kungsvallen, "...befästning som uppförts under fejder mellan småkonungar på Orreholmen och Sveriges konung".
Omnämnde i SOFI.

Se en karta över området, längst ner på kartbilden

Ett annat Saleby ligger väster om Skara

Källor:
Västergötlands äldre historia - Rune Ekre
Vikingatidens ABC
Projektet Rundkyrkan i Klosterstad