|
taden
Kalmar och dess slott har genom århundradena
kommit att spela en både stor och avgörande
roll för Sveriges historia. Namnet |
kommer sig av att kusten var svårtillgänglig
p.g.a. de stenrevlar som fanns i vattnet - kalmare
- men där fanns också en vik som skyddades av
små holmar och grund, kallad Kettilen eller kitteln
där Calmare skulle komma att breda ut sig. Med
sitt läge vid Östersjön kom platsen tidigt
att bli en viktig hamnstad. Se kartan över det medeltida
vägnätet
och kartan över Småland.
Tillbaka
Calmare
ledung 1123
År
1123 var den norske kungen Sigurd
Jorsalafar iväg på ett korståg
till Kalmar, en händelse som omtalats som Calmare
ledung. Snorre
Sturlasson berättar att Sigurd med 300 skepp
styrde till köpbyn Kalmarna i smålanden där
han härjade och lade vistgäld - 1.500 nöt
- och att de hedniska smålänningarna då
kristnades - Sigurd fick med sig ett rikt byte hem till
Norge... På vägen passade han också på
att anfalla bl.a. staden Tommarp
på danska Österlen.
Tillbaka
Borgen
Den
första grunden till vad som längre fram skulle
komma att bli Kalmar slott var en kastal som fanns redan
under kung Knut
Erikssons tid mot 1100-talets slut - ett runt befästningstorn
omgivet av en träpalissad.
Då Magnus
Ladulås kommit till makten lät han mot
1200-talets andra hälft förbättra försvarsborgen
genom att uppföra en stenmur runt tornet.
Tillbaka
Årtal
ur Kalmars historia
- Kalmar
har Sveriges äldsta kända stadsvapen,
använt år 1247.
- Birger
Jarl var i Kalmar samma år som han dog, den
16 juli år 1266.
- Den
24 juni år 1266 var den påvlige legaten
kardinal Guido i Kalmar och stadfäste då
att alla kristna i Sverige som på första
dagen av Nydala
klosterkyrkas dedikationsfest besöker densamma
får löfte om ett års och fyrtio dagars
avlat.
- Den
9 juli 1278 författar dekanen i Linköping,
Brynolf
Algotsson, ett diplom här i Kalmar där
han kungör att han skänker en gård i
Long, Västergötland,
till Linköpings
domkyrka. Gården har han fått av sin
släkting kung Valdemar
Birgersson.
- Den
18 januari 1342 var kung Magnus
Eriksson - "Noregs Swyia ok Skane konongr"
- här i Kalmar och ålade i ett diplom "feiherderen"
(?) i Oslo
att, för att högtidlighålla Erik
den heliges Fest den 18 maj, varje år skänka
tre tunnor gott öl till Kapellets Commun därstädes.
- Vid
år 1397 stod slottet i centrum för
en av de viktigaste politiska händelserna i Nordens
historia - bildandet av Kalmarunionen
- en union bestående av de nordiska länderna,
skapad av den mäktiga danska, norska och svenska
drottningen Margareta.
- Åren
1403-1405 satt den beryktade danske Abraham
Brodersson Tjurhuvud som slottsfogde här på
Kalmar slott.
Tillbaka
Kalmar
slott före restaureringen på 1880-talet
Vindbryggan
på Kalmar slott varöver många historiska
kändisar ridit
Tillbaka
1500-talet
nder
1500-talet upplevde Kalmar slott sin glansperiod, och
det var också då som slottet fick sitt nuvarande
utseende. Två av Gustav Vasas och drottning Margareta
Leijonhufvuds söner, Erik XIV och Johan III,
byggde om den medeltida borgen till ett praktpalats, värdigt
en kung under renässansen. Salarna fick fantastiska
inredningar och slottets olika delar fogades samman till
en förening av både försvarsfästning
och sagoslott.
Det
s.k. Kungsgemaket i Kungstornet är slottets mest
berömda rum, med en rikt dekorerad intarsiapanel,
en relieffris i målad stuck och ett praktfullt kassettak.
Vid sidan om den stora spisen i gemaket finns en lönndörr
till det kungliga hemlighuset, samt en flyktväg i
form av en lucka. Via luckan kan man klättra upp
i tornet för att sedan via vinden ta sig till andra
delar av slottet.
Interiörbild
från kungsgemaket
Tillbaka
|