Borgholms
slott mot slutet av 1600-talet och slottsruinen år 2000
|
m
Borgholms fäste på Öland
kan man läsa i dokument från så
tidigt
som 1200-tal. Ute på ett högt klipputsprång
strävade det upp mot skyn, som en kungslig markering
om överhet och herravälde |
utstrålande
från Ölands kanske förnämsta försvarsläge
vid Kalmarsund. Vid
klart väder kunde borgherren se Kalmar
slott på andra sidan sundet, vilket kan anas på
Dahlbergs kopparstick
här ovan.
En
lokal sägen förtäljer att Borgholm fått
sitt namn efter en kung Borke. Man
tror att det mot slutet av 1100-talet byggdes ett mäktigt
torn på platsen, en s.k. kastal
vilken snart kom att omgärdas av en ringmur. På
borgområdet uppfördes en rad trähus för
fogden och hans knektar och bostäder för övrig
personal. Där fanns också förrådshus
för skatterna som kom in från bönderna
i form av företrädesvis matvaror.
Runt borgen fanns en hantverksby med därtill hörande
kyrka och kyrkogård. Muren runt kyrkogården
var hög och ingick i borgens försvar.
Tillbaka
Då
1200-talet närmade sig sitt slut byggdes borgen ut
med en ny ringmur med torn. Man vet att Magnus
Ladulås vistades på Borgholms slott under
julen 1287, kanske stod byggnaden färdig då.
Sommaren
1361 belägrade och intog danske Valdemar
Atterdag borgen. Under påföljande århundraden
kom Borgholm sedan att innehas av såväl svenska
som danska och tyska fogdar.
orgholm
var en av de första bastionfästningarna i Sverige.
När den var som mest omfattande och utbyggd bestod
slottet av tjugo meter höga murar och flera tusen
kvadratmeter rumsyta.
Historien förtäljer att Ölandsbönderna
under sju månader varje året tvingades bära
fram byggnadsmaterial till slottet.
Under
sen medeltid kom Borgholm att förfalla, men restaurerades
under Johan III på 1570-talet. År 1612 tvingades
man kapitulera för danska trupper varvid slottet
fick stora skador.
Sitt nuvarande utseende fick det sedan under Karl X:s
tid av Nicodemus Tessin d.ä. Det blev dock aldrig
riktigt fullbordat så som det presenterades av Erik
Dahlbergs Suecia Antiqua
på
bilden överst.
Efter
ett drygt sekel av förfall brann slottets norra länga
ned tillsammans med intilliggande hörntorn den 14 oktober
1806. Det tros ha varit en trasig skorsten som gjorde att
en gnista kunde antända taket, även om merparten
av slottet stod som ruin redan tidigare.
Vid branden rasade den västra längans tak in medan
de södra och västra hörntornen delvis rasade
samman. |
Tillbaka
Borgholms
slott har varit ett gediget byggnadsverk...
...med
stora fönster
Se
även Kalmar slott
på fastlandssidan
Tillbaka
Fornborgen
Eketorp
Fornborgen
Eketorp, Öland
Den
gamla fornborgen Eketorp mitt ute på Ölands
Stora Alvaret är den enda svenska fornborg som genomgått
en total arkeologisk undersökning. Det kom att visa
sig att platsen redan innan uppförandet av borgen
använts som en offerplats.
Borgen
tillkom under järnåldern
på 300-talet e.Kr., men redan omkring 400-talet
byggs den om och utvidgas. I flera olika etapper tillkommer
sedan ett femtiotal hus innanför murarna och borgen
blir en befäst bondby. På 600-talet överger
man man plötsligt Eketorp, någonting måste
ha hänt.
Men
ännu var inte borgens saga över. Mot slutet
av 1100-talet och fram till ca 1240 rustas den upp igen
och blir till förläggning åt en ryttargarnison.
Måhända ingick den i den pågående
maktkampen om kungakronan mellan de Sverkerska och Erikska
ätterna - se en grafisk
bild.
Ismanstorps
borg på Öland, 127 m i diameter
Bilder ur Sveriges historia
från äldsta tid till våra dagar 1888
|
Tillbaka
Torslunda
Kan
det vara från en sådan här hjälmprydnadsplåt
som vikingarnas
påhittade horn stammar? Och är det en bärsärk
som står till höger?
Torslunda socken, Öland.
Tillbaka
Femringad
guldhalskrage från Färjestaden, Torslunda socken
Se också den sjuringade kragen från Möne
och den treringade kragen från Ålleberg
Ett
kretsformigt hopböjt eneggat svärd från Karums
alvar,
den bildade cirkeln var fylld med brända ben.
Hopböjt,
eneggat svärd från Karums alvar,
troligen ett offer efter en slagen fiende
Ur
Sveriges historia från äldsta tid till våra
dagar,
Oskar Montelius 1888
Tillbaka
Källa
försvarskyrka
en
gamla Källa kyrka på norra Öland var en
väl tilltagen försvarskyrka,
byggd av kalksten med s.k. skalmursteknik. På bottenvåningen
hade man själva kyrkan, på andra våning
magasin för mat m.m. och högst upp fanns skottgluggar
för försvar. Långhusets tak är täckt
med tjärat ekspån, vilket äldre handlingar
menar att taket alltid har varit. |
Index
över kyrkorna