- Här hittas namnen på de män som gjorde och framförde Västergötlands lag -

• I. Den förste lagmannen var Lumber från Edsvära (Lumber var troligen verkande mot slutet av 900-talet).
• II. Björn Kälke från Mellby, en plats det finns två av - Mellby SV Lidköping och Stora Mellby SO Sollebrunn.
• III. Den tredje var Thorer Ræfwær (Räv) från Gökhem.
• IV Den fjärde var Kring Alli, illa ansedd för att han var fal för mutor och vrängde lag. Han dömde på Ekornavallen (ev. under Erik Segersälls tid). Född i Sighlislangem som tytts till Langeim (kanske Längjum, som 1304 skrevs Langeem?).
• V. Tubbe stallare.
• VI Den sjätte var Öndær, Önd, från æffungi, Essunga. Enligt Lindskog låg det en tingsplats i Barne-Åsaka som ligger några km söderut, och han skrev: "Nordost vid Åsaka äro en hop långa stenar tätt vid hvarandra upreste, der de gamle förmenas haft Tingsställe".
• VII. Ulvar från Trälje. På gamla kartor över Kinnekulle kan man se gårdarna Norr Trälje och Sun Trälje, mellan vilka Husaby ligger. Bror Jansson skrev att det fordom fanns en by vid namn Trälje och att den låg i Husaby.

Sunträlje en halvmil söder om Husaby med Kinnekulles uppland i bakgrunden

• VIII Törner från Upplanden - Kinnekulle. Förr kallades hela Kinnekulle för Uplandum - Upplanden, med byarna Västeruppland, Medeluppland och Österuppland, vars efterled senare drogs samman till Plana - Västerplana osv. På Kinnekulle finns en mycket gammal gård med namnet Törnsäter.
• IX. Den nionde var Wluar, Ulvar, son till föregångaren.
• X. Assur från Hära, möjligen Härene varav det finns två, Norra och Södra. I Norra Härene säger di gamle Härne medan man i det Södra säger just Hära.
• XI. Karle av Edsvära, Karlli af Ezwæri - Algotssönerna.
• XII. Algot I Karlesson Den tolfte var Algutær hans sun. æptir han mykilhughæþær maðþær oc girughær. Algotssönerna.
• XIII. Önd från Grolanda, beläget söder om Floby.
• XIV. Nagle, en bror till Önd - i närheten av Grolanda ligger Naglarp som år 1498 skevs som Nagletorp, kanske Nagles boning.
• XV. Sigtrygg Algotson - Algotssönerna.
• XVI. Algot II Sigtryggsson, en son till föregångaren.
  (Den sexstande var Allguttær) - Algotssönerna.
• XVII. Eskil Magnusson av Bjälboätten, född ca 1175 och död ca 1227, son till Magnus Minnesköld på Bjälbo och hans första hustru, troligen NN Karlsdotter.
  

Att östgöten Eskil Magnusson kunde tillträda lagmansämbetet i Västergötland kan finna sin förklaring i att han på mödernet härstammade från götarnas jarl Erik. Eskil Magnusson var således bror till den Bengt Magnusson som var far till Östergötlands lagman ca 1247 - 1263 Magnus Bengtsson, farfar till den heliga Birgitta Birgersdotters mor Ingeborg Bengtsdotter, gift med Upplands lagman Birger Persson av Finstaätten. Se den klickbara Bjälboättens stamtavla.

Lagman Eskils vapen

• XVIII. Gustav, var också häradshövding i Kåkinds härad, känd från ett dokument 1225. Möjligt är att denne Gustav var en korsriddare av Johanniter- eller Tempelriddarorden, möjlig son till Eskil Magnusson ovan.
  (Den artonde var Göstawær laghmaðþær. spakær maðþær oc rætwis).

Rekonstruktion av
lagman Gustavs sigill

• XIX. Folke, förde ett vapen med lejon och lilja, och tillhörde troligen även han Bjälboätten. Lagman Eskil Magnusson ovan lär ha haft en son med detta namn - kan det vara han?

Här slutar den Äldre Västgötalagens lagmanslängd.

* * * *

Tillbaka

Senare lagmän

20. Peter Näf (lejon i sitt vapen). Nämnd som lagman 1246-1253 och antas vara far till hustrun till nr 22, Algot Brynolfsson, samt möjligen far till lagman nr 21 Gustav Petersson.

Tillbaka

21. Gustav Petersson? (trol. lejon). Tidigare helt okänd, men var troligen lagman 1260-1270. Kan ha varit en son till nr 20 Peter Näf, troligen gift med Hafrid Sigtryggsdotter och hade med henne barnen Ramfrid Gustavsdotter (lejon) samt lagman nr 23 Bengt Hafridsson (lejon). Om han var nu gift med Hafrid så ägde han troligen godset Baltak som låg strax norr om Ettak, båda söder om Tidaholm.

Tillbaka

22. Algot III Brynolfsson av Algotssönernas ätt. Lagman ca 1270, d ca 1298-1302, gift med Margareta Petersdotter (trol. lejon), troligen en dotter till nr 20 och syster till nr 21.

Algotssönernas vapen

Tillbaka

23. Bengt Hafridsson (lejon). Lagman ca 1291 - ca 1307; troligen son till nr 21 och Hafrid Sigtryggsdotter av ätten Boberg; bror till fru Ramfrid Gustavsdotter (lejon). Bengt tillfångatogs av hertigarna Erik och Valdemar i Lödöse år 1304, men medverkade i egenskap av riddare i en överenskommelse mellan hertigarna och hertig Kristofer av Halland och Samsö i Morup år 1307.

Bengt Hafridssons vapen

Tillbaka

24. Gudmar Magnusson, ägare till borgen Loholm i Västergötland, var av Ulvåsaätt (ev. dess stamfader), och nämnd som lagman år 1312. Hustrun Margareta Ulfsdotter var släkt med lagman Eskil.

Gudmar Magnusson var far till Ulf Gudmarsson (lejon) och svärfar till den heliga Birgitta Birgersdotter, vars far Birger Persson år 1296 blev Upplands förste lagman.

Gudmars andre son Magnus lär också ha varit lagman i Västergötland, 1352, men är i övrigt ej omnämnd.

Tillbaka

25. Knut Magnusson (lejon). Torgils Knutssons brorson, lagman i Värmland fram till Torgils död år 1306. Knut blev senare lagman i Västergötland något av åren 1313-1316 och var så ännu år 1319. Kusinbarn till nr 23 Bengt Hafridsson samt till fru Ramfrid Gustavsdotter (lejon).

Tillbaka

26. Algot IV Bengtsson (Algot i Vånga) av Algotssönernas ätt; vapen griphuvud. Lagman 1344 och ännu 1358, sonson till lagman nr 22 och Margareta Petersdotter (trol. lejon).

27. Lars Björnsson (en bjälke). Lagman ca 1366-1382; hustrun var dotter till Ingegärd Johansdotter av den oäkta folkungaätten.

28. Erik Erlandsson (sparre). Lagman ca 1386 och ännu 1402.

29. Peter Johansson Djäkn(e). Nämnd som lagman i ett dokument från 1402; möjligen endast vice lagman; hustrun Katarina Eriksdotter är möjligen dotter till nr 28.

Tillbaka

30. Gustav Magnusson (Tre Rosor av Horshaga). Lagman 1409-1434; son till Kristina Gustavsdotter (sparre) och Magnus.

31. Knut Jonsson (Tre Rosor av Mörby). Lagman 1434-1438; troligen en syssling till företrädaren; dottersons son till nr 23.

32. Bengt Gylta (Gylta). Lagman 1440-1452.

Tillbaka

33. Ture Jönsson (Svarte Skåning). Lagman 1454-1480.

34. Lindorm Björnsson (Vinge). Lagman 1481-1498. Under 1480-talet satt han även som hövitsman på fästet Öresten.

Tillbaka

35. Ture Jönsson Tre Rosor av Mörby. Lagman 1499-1529. Länk till Ture.

Vapen för ätten
Tre rosor till Mörby

36. Karl Erikssson (Gyllenstierna) till Vinzatorp. Lagman 1529-1541; son till Erik Eriksson (Gyllenstierna) och fru Anna Karlsdotter av Vinstorpaätten.

Källor:
Jonas Carlquist, Fornsvenska lagmans-, kunga- och biskopslängder
susning.nu
Heliga Birgitta och Västergötland - Bo J Theutenberg m.fl.