|
ästerplana
vackra medeltidskyrka är belägen strax söder
om Medelplana
och bär det vackra namnet namnet Jungfru Maria
kyrka. |
Västerplana
kyrka är en 1100-talskyrka med vissa delar t.o.m. stammande
från 1000-talet. År
1325 skrevs platsen som liggande "i Upplandum"
och år 1540 "in Vestruplanda". Sina korsarmar
fick kyrkan vid en utbyggnad åren 1729-1737. Kyrkan
var faktiskt på god väg att rivas år 1872,
men beslutet kom aldrig att verkställas. Istället
återinvigdes den år 1924 efter att ha stått
öde i hundra år.
I
öster på andra sidan av Det heliga berget Kinnekulle
ligger Österplana.
Rakt ut mot Kinneviken
i väst stod Gamleriket utsatt på de gamla kartorna...
Tillbaka
Det
medeltida koret
Tillbaka
Biskop
Bengts dopfunt
Biskop
Bengt den godes märkliga dopfunt
I
det gamla koret står en dopfunt som man tror har
skänkts till kyrkan i Martorp av Skarabiskopen Bengt
den gode. Bengt verkade under åren ca 1150-1190
och skänkte bland mycket annat Eriksbergs
och Jälas
stora relikskrin och lät bygga Björnabro
vid Edsvära. Dopfunten
bär förutom ett flertal bilder och symboler
även Bengts sigill - ett likarmat kors med inåtvända
liljor i hörnen. Det anses troligt att funten tillverkats
av Othelric,
mannen som byggde Skälvums kyrka strax öster
om Husaby.
Dopfunten
kröns av en märklig samling höggravida
damer...
Tillbaka
En
tidigare, yttre trappa ovanför en Eskilstunakista,
trappan
ledde upp till vad som är den enda ingången
till tornet
Västerplana
kyrka med sin stiglucka som möjligen tillkom
under 1600-talet eller vid kyrkans ombyggnad
till korskyrka, vilket skedde på 1700-talet
Index
över kyrkorna
Källor:
Västerplana kyrka, utgiven av Forhems pastorat 2000
Kinnekulleguiden 2004
Ordinis
Helenium
Tillbaka
Höge
Hall i Västerplana
Höge
Hall
|
te
på en åker
ganska exakt 800 m sydost om Västerplana
kyrka
står
en märklig kalksten rest, ca 2,3 meter bred och
2 meter hög |
ovan
jord. Stenen står i ett odlingsröse vilket enligt
K E Sahlström en gång skall ha varit betydligt
större. Han skrev också att där tidigare
skall ha funnits ytterligare två stenar, dock något
mindre till sin storlek.
Det
märkliga med stenen är att den är försedd
med ett ögonformat hål, ca 11 cm brett och
7 cm högt, något som givetvis givit upphov
till spekulationer.
Tillbaka
Höge
Hall - ett tidsröse?
Det
enda äldre omnämnandet av Höge Hall förekommer
i 'Rannsakningar efter antiqviteter', till vilken prästerna
under åren 1667-1684 anmodas att samla in uppgifter
om de fornminnen som finns i deras socknar. Prästen
Martinus Zacharie i Medelplana skriver då följande:
Ett
Stort Steenröör emellan Wäster- och Medel-planda
som kallass vhrröör, aff hvilket Eldh plägar
lysa, hvar aff, Tvifeless vthan, dett sitt nampn hafver
bekommit.
Urrör
- kan det betyda tidsröse,tro? Från en mindre
kulle rakt öster om Höge Hall finns en höjd
som måhända kan ha tjänat som avläsningsplats;
vid solnedgången den 29:e april och den 13:e augusti,
dvs mitt emellan vårdagjämningen och sommarsolståndet
resp. sommarsolståndet och höstdagjämningen
lär solen lysa vinkelrätt genom hålet.
Det
cirka 11 cm breda och 7 cm höga "ögat"
i närbild, sett från öster
(nog känns det frestande att kalla det för Odens
öga...)
Höge
Halls norra kortsida pekar rakt upp mot Högkullen
på Kinnekulle. Drar man en linje på kartan
från Stora Salen där uppe, och ner till Källby
Hallar, så ligger Höge Hall liksom Högehall
på Gum exakt efter denna linje - och även Källby
hallar kallades på 1600-talet för Högehall,
Höghehaldh... Läs om leylinjer.
Se
en karta över Kinneviksområdet
Källor:
www.kinnekullehembygd.nu
En
annan sten som var försedd med ett genomgående
hål stod fram till i början av 1800-talet
på ön Mainland, huvudön för Orkneyöarna.
Stenen tros ha blivit rest ca 3.000 f Kr, men senare
fått sitt namn Odens sten efter de nordiska
vikingar som började välla in från
år 795. |
The
Odin Stone - Odens sten på Orkneyöarna,
ca 2,5 m hög och 1 m bred
Källor:
Orkneyjar
|