Skälvum
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka


Skälvums kyrka strax sydost om Husaby våren 2004
en vackra kyrkan i Skälvum som år 1397 skrevs som Skeleum är belägen endast ett par kilometer från Husaby och väster om Götene.
Skälvums kyrka räknas som en av Skara stifts allra märkligaste kyrkor. Den är uppförd av huggen sandsten, och genom årsringsdatering på träbjälkar över långhuset har man funnit att dessa träd avverkats under vintern 1134-1135. Stilen är romansk med torn i väster, långhus, kor och absid. Tornet räknas som något yngre än långhuset och koret. Det är inte otroligt att sten från kungsgården Gum skall ha hamnat i Skälvums kyrka.

 

Tillbaka

"Othelric me fecit"


Majestas Domini, Jesus i majestät omgiven av attributen för evangelisterna Matteus och Johannes; den bevingade människan och örnen

Namnet på kyrkans byggmästare är känt tack vare den tympanonsten som sitter inmurad över ingångsdörren. Där kan man läsa "Othelric me fecit" vilket betyder "Othelric byggde mig". Denne arkitekt och stenmästare menas ha kommit från Tyskland, och tros ha kommit till Västergötland efter att ha uppfört domkyrkan i det danska Lund. Othelric lär även ha byggt Kinne-Vedum

kyrka och anses också vara den som gjorde dopfunten i Västerplana kyrka liksom man anar att han kan ha tillverkat monumentet i Hällstad.

Othelric anses annars vara ett anglo-saxiskt namn, i England fanns en myntmästare mot slutet av 900-talet, Odelriht (Othelric på latin), bilden till höger. Ernst Fisher som var konsthistoriker menade att Othelric utan tvivel fått sin konstnärliga fostran i England.

Skälvums kyrka har i det yttre bevarats i sin medeltida gestalt, om man bortser från de i sen tid upptagna stora fönstren och det vapenhus på sydsidan som revs på 1800- talet.

Kryssvalven i långhuset är från 1200-talet och kalkmålningarna från mitten av 1600-talet, bestående av akantusrankor och blommotiv, samt över triumfbågen "Yttersta domen". Av okänd anledning har färgläggningen aldrig avslutats.

 

Tillbaka

Det ca 870 år gamla altaret


Kistan nere till höger tros vara från vikingatid

Vid den senaste restaureringen åren 1961-1962, som skedde under professor Erik Lundbergs ledning, revs det gamla träaltaret från 1700-talet, och altartavlan från 1600-talet flyttades ned i långhuset där den placerades på norra väggen.
Korgolvet bröts upp i sin helhet och där fann man i sanden, på ca 30 cm djup, det medeltida altarets överstycke, men även gravar på vilken den södra gravstenen står att läsa "Här vilar befallningsmannen till Sorebo (Mariedal) och Dimme, Erik Knutsson med maka och 7 barn".

Tillbaka

När så det äldre altarets bordsskiva återfunnits kunde professor Lundberg meddela att samma altares hörnkollonetter fanns på Statens historiska museum i Stockholm, där de många år efter altarets rivning hamnat. Genom museets välvilliga medverkan kunde nu dessa kollonetter återbördas till Skälvum, och det gamla stenaltaret återuppbyggas.
Då altartavlan flyttats kom även det lilla korfönstret i absiden till synes. Predikstolen är också från 1600-talet men sänktes ett trappsteg vid senaste restaureringen.
Det finns även en offerkista i kyrkan vilken tros kunna vara ända från vikingatiden.

 


Månntro att detta är Skarabiskopen Ödgrim som fått en plats i kyrkans vägg

 

Skarabiskopar

Index över kyrkorna

Källor:
Informationsblad i kyrkan
Ordinis Helenium

 

* * * *

 

Tillbaka

Skälvum - skilfingarnas hemvist?

Enligt Beowulfkvädet som var ett engelskt epos handlande om 500- 600-talen kallades 'sweons' (svearnas) kungar för 'scylfings' (skilfingar) vilka skall ha bott vid Vänern. Enligt en del spekulationer är platsen densamma som för dagens Skälvum som förr sägs ha skrivits som Skialfum. Ändelsen -um betyder hem, Skilfingahem... Kanske var det här som skilfingakungen Agne Skialfarbonde hade sin kungsgård?

Skilfing menar språkforskare betyder Skalf eller Skjalf i betydelsen hylla, trappa eller avsats - Skälvum ligger nära platåberget Kinnekulles fot. Ett av Odens många binamn var skilfing.

Skälvums äldsta gård är Sunträlje, omnämnd år 1325, några hundra meter söder om kyrkan ligger norskklingande Konggården med Kongbacken , och i NV ligger Husaby och Flyhov. I det norska landskapsområdet Solör i sydöstra Norge finner man ortnamnen Huseby, Skälver, Konggården och Kongshov - en slump...?

Tillbaka

I Skälvum fanns till fram på 1600-talet en runsten som kan vara en minnessten som rests av sonen till en avliden schaman. Idag står stenen upprest i det i väster närbelägna Källby där den märklige figuren idag kan ses stå och titta ut över nejden.

Högst troligt har det funnits ytterligare en runsten i Skälvum, "af rödh skärfot Tälgsten", denna har dock varit försvunnen ända sedan 1600-talet.

Endast några hundra meter norrut från Skälvums kyrka finns flera stensättningar, en med mittröse som är 25 m i diameter och en som är 16 m. Dessutom finns rester efter ännu en hög.

På andra sidan Göttorp och nedanför Flyhov finns ett gravfält med 15 runda stensättningar, sex till fjorton meter i diameter.

 

Se kartorna över
Kinneviksområdet och Sagans landskap



Konggården söder om Skälvum
och norr om Sunträlje