Vikingarnas områden
Uppdaterad den 17 oktober, 2009
Tillbaka


Kalendarium för vikingatiden

| Beowulf | Widsith | Sutton Hoo |

 

Tillbaka

Beowulf

Beowulfkvädet är en engelsk hjältedikt som av flera experter menas beskriva händelser i bl.a. Västergötland under 500-talet där Beowulf inledningsvis är en kungason i götarnas (geaternas) rike.

Eposet som är anglo-saxiskt finns bevarat i en avskrift från ca 1000-talet och räknas som den engelska litteraturens kanske främsta verk. Här omnämns flera slag och kunganamn som är kända även från Widsith liksom isländska sagaberättelser.

Intressant är att vare sig England eller några engelmän finns omnämnda, det förefaller snarare som om texten är skriven ur en götisk synvinkel.

C O Fast: "Beowulf är en diktning som med sitt underlag är att söka i den s.k. "götiska kulturprovinsen", i vars mitt Vänern ligger; Bohuslän, norra Halland, Västergötland, Närke, Värmland och stora delar av sydöstra Norge".

Skilfingarna (Ynglingaätten) menas kunna komma från Skälvum vid Kinnekulle medan Beowulf själv föreslås ha haft sin boning vid Örnäsberget i Alvhem där han också skall ha dött. Förslag finns om att han efter sin död skall ha blivit höglagd i Skalundahögen på Kålland.

Det är med Beowulf i tankarna som Tolkien skrivit Sagan om ringen.

 

 

Tillbaka

Widsith

Ungefär samtida med Beowulfkvädet var dikten Widsith som är skriven på fornengelska av en okänd diktare. Dikten räknar upp olika stammar och deras härskare, fördelade över stora delar av Europa. Språket pekar på ett samband mellan fornengelska och nutidssvenska:

 

Ic waes mid Hunum mid Gotum,
Jag var med hunner och med goter,

mid Sweom ond mid Geatum ond mid Denum.
med svear och med götar och med danskar.

Mid Wenlum ic waes ond mid waernum ond mid Wicingum.
Med vendler jag var och med vaener och med vikingar.

Mid scottum ic waes ond mid pecktum,
Med skottar jag var och med pikter,

ond mid scride finnum,
och med skridfinnar,

mid Lidwicingum ic wæs ond mid Leonum,
med lidvikingar jag var och med leoner,

ond mid Longbeardum.
och med longobarder.

Widsith ur Dag Ståljös bok Svearikets vagga

Mer språkliga samband:

Tillbaka

Den anglo-saxiska kalendern,
Bede (Beda), ca 700 f.Kr.
Notera att överensstämmelsen med våra månader
inte är exakt uten följer måncyklerna,
och att man här och var tämligen
lätt förstår betydelsen!

MÅNAD ÄLDRE ENGELSKA NAMNET BETYDER
(Jul) Modra-niht Mothers Night (longest night: birth of the new solar year) - mors (Den stora moderns) natt som var den längsta natten, varefter allt började om, 21 dec.
Januari [Æftera]-Geol-monaþ After-Yule-month - månaden efter jul. Ordet jul (geol el. yule) är möjligen sprunget ur det nordiska ordet hjól (hjul), motsvarande en tänkt punkt på ett hjul som snurrat ett varv, och nu startar om på nytt
Februari Sol-monaþ [Returning] Sun month - solen återvänder
Mars Hreð-monaþ Month of Hreða - gudinnan Hretas månad då man offrade till henne
April Eostur -monaþ Month of the Eostre (idag Easter, påsk) - (en idag okänd gudinna?) som kom med våren
Maj Ðrimilce-monaþ Month of Three milkings - man kunde nu mjölka tre gånger per dag, det började åter bli tillgång på förnödenheter (föda)
Juni [Ærra]-Liða-monaþ First Travelling month - månaden före midsommar.
Líðian betyder att resa, att segla eller att gå.
Juli [Æftera]-Liða-monaþ After Travelling month - månaden efter midsommar.
(En del år hade tre resemånader).
Augusti Weod-monaþ Weed month? - hömånaden?
September Halig-monaþ Holy month(?) - den heliga månaden eller skördemånaden
Oktober Winter-fylleð Winter full moon month (hunters' moon: first full moon of Autumn) - jaktmånen, höstens första fullmåne
November Blot-monaþ Blood (sacrifice) month - slakt och/eller blotmånaden
December [Ærra]-Geol-monaþ Before-Yule-month - månaden före jul

 

 

Tillbaka

Sutton Hoo


Hjälmen från Sutton Hoo

Ett möjligt exempel på vikingarnas internationella kontakter västerut är den praktfulla båtgraven vid Sutton Hoo på Englands östkust. En del av gravgåvorna anses av vissa forskare kunna vara tillverkade i Sverige, t.o.m. västsverige har angetts. Men några kvarlevor har man inte funnit, kanske har det 30 m långa skeppet tillhört någon som dött till havs.

Liksom många menar att Beowulfkvädet skall vara sammankopplat med Västergötland menar man att det var danskar ihop med västsvenskar som befolkade Östangeln (East Anglia) i sydöstra England.

Sutton Hoo består av flera högar samt ett okänt antal som försvunnit. Kan det ha varit sjutton stycken, tro (sutten på gammal hederlig västgötska) vid den tid platsen fick sitt namn och som John Rumenius höll för troligt?

Engelsmännen själva är splittrade i frågan om vem den största graven kan tillhöra, allt från Rædwald som var högkung över Östangeln (East Anglia) och dog år 625 till att den kan vara efter en Wuffinghövding har föreslagits.
Wuffingarna menas vara ättlingar till anglo-saxer och att namnet som menas betyda kin of the wolves skall tydas ungefär Vargarnas folk. Wuffingarna har även menats vara Beowulfs Wylfingar och Widsithdiktens Wulfingar.
Östangeln var anglo-saxiskt från 400-talet.

Gravfältet har varit i bruk mellan ca år 600 och fram till vikingatidens slut.



Det berömda gravfältet Sutton Hoo (sjutton högar?) på Englands sydöstra kust
där måhända nordiska män lagts till sin sista vila

 

Tillbaka

Svärdsknappar

Dag Stålsjö visar i sin bok Svearikets vagga upp en svärdsknapp i guldinfattad röd emalj, funnen i Sutton Hoo, och jämför det med en fantastisk svärdsknapp från 500-talet, funnen vid en gravhög i Hög Edsten i Kville i Bohuslän.

Se också knapparna från Glafsfjorden i Värmland och Vallstenarum på Gotland


Gravhögen i Hög Edsten i Kville i Bohuslän invid vilken svärdsknappen ovan blev funnen,
"Grönhögen kallad, 80 steg i omkrets och 7 alnar i lodrät höjd"
Se fynd från platsen här och här (historiska.se)

 

Tillbaka

Stenehed


Stenraden i Stenehed

I Stenehed i Svarteborgs socken en dryg mil österut från Hög Edsten står nio stycken bautastenar på rad. Det märkliga är att de står i en något krökt rad där stenarna blir allt högre i riktning söderut, som om de utgör en solkalender. Den lägsta stenen mäter 1,4 meter på höjden och den högsta 3,2 meter.

 

Tillbaka

 

Slaget vid Hastings 1066 Lindisfarne 793 Gravfält från 600-talet Slaget vid Clontarf 1014 Stamford Bridge 1066 Här började Harald Hårdråde med att plundra och bränna Scarborough innan slaget vid Stamford Bridge Orkneyöarna anfalls år 795 Jorvik - handelsstad för vikingarna från ca 865 Paris - intogs år 845 av danskarna Rouen intogs av vikingar år 841 Lundenwic brändes av vikingarna år 872 Bayeux där den berömda tapeten finns Stonehenge Vid anfallet mot Sulcoit år 968 kom vikingarna ridande på hästar - länk till dem Normandie Klostret Jarrow 794 Ön Iona där 60 kungar ligger begravda Tre skepp anländer till kusten utanför Dorchester 789 Är det västgötar från Saleby som namnat detta engelska Saleby? Offas dyke