et sägenomspunna Gum låg strategiskt beläget på Kinnekulles södra sluttning, strax väster om Husaby borg och Husaby kyrka i

En svartbränd grundmur som hört till kastalen på Gum

Och innan stenhuset, vad fanns här då? Kanske att kung Olof Skötkonung hade sin boning här på Gum - REX AN COL - kung på kullen... Nere i väster ligger Gumsviken med hamnen Almaren som var en föregångare till Blomberg, med skeppsvrak från 1300-talet.

Vid de mindre undersökningar som utförts på Gum har man funnit skärvor av keramik från 1000- till 1300-talen. Under 1100- och 1200-talen var Gum åtminstone delvis i Sverkerättens ägo. Men även en kalkugn har påträffats, daterad till 800-talet!

Tillbaka

Jonas Wollin om Gum 1748

"Belägenheten är på en uphöjd slät backe, litet stycke från understa bergslefvan vid Jerneklef, derest landsvägen ifrån Kinnakulle går till Lidköping".

"På vestra sidan om gården, ytterst på högden, derest backen sluttar utföre, synes och finnes klara och skenbara tekn och minnesmärken efter gamla stenhus, emedan grunden med kalk och sten ligger quar".

"Bönderne, som bo på hemmanet, berättade mig, att derstädes i gamla tider varit stenhus, och att de äldre åboer, som der bott, skola borttagit stenen och lagt till stenfot under deras hus, hvilket jag besåg och befann, att den murade stenfoten under den närmaste stugan var af slätt huggen tjock sandsten".

"Bönderne förmente också, att under denna gamla stengrund lärer finnas något hvalf eller öppning, emedan de förmärkt, när de upbrutit derstädes sten, att jernstången på ett ställe gått igenom och icke känt grund; sade också, att på södra sidan vid gården skall äfven i gamla tider varit funnet ett djupt hvalf, hvarefter hålan ännu är synbar".

"Af thesse lämningar kan fogeligen göras thet slut, att härstädes i fordna tider varit Konungsgård, hvilket också af dess namn Gumi kan bestyrkas; ty ordet Gumi på gamla Svenska och Göthiska språket, betyder en föreståndare, folkets förnämste eller Anförare, nemligen Vir populi; deraf är gamla ordet: Brud-Gumi, eller den förnämste i brudskaran. På några runstenar finns ock det mannsnamnet Gumi, Gymer, Gum, som Verelius vid Rolfs och Göthriks Saga anmärkt".

..."therest en Konung Håkan skrifves, att han var "oriundus in Vestrogothia, in villa quæ dicitur Humi" (född i Västergötland, på egendomen/sätet som kallas Humi), och härmed lärer förstås Gumi, emedan vid afskrifningen lätteligen och af hastighet kunnat skifvas h för g; häraf vill synas, som K Röde therstädes understundom bott..."

Dansk karta visande Humi på Kinnekulle

Tillbaka

Claes Joh. Ljungström om Gum 1867

"Vid besök i Gum sommaren 1867 har jag funnit att det gamla stenhuset legat på yttersta kanten af den brant nedstupande "Klefwen", har haft två alnars tjocka murar (ca 118 cm), samt varit af tjuge alnars fyrkant (ca 12 m), hvilket ännu kan uppspåras, ehuru murarne äro jemnade med marken. Att källarhvalf under detsamma funnits inses deraf att ett sådant ännu i senare tid begagnats som smidja. När stenhuset blifvit raserat vet ingen nu att omtala".

Tillbaka

Några namn ur ägarlängden

På Gum skall enligt traditionen kung Sigurd Ring ha bott på 700-talet, efterträdd av sonen Ragnar Lodbrok liksom senare Håkan Röde på 1000-talet.

Mer verifierbart är att kung Sverker d.y.:s dotter Helena och dennas gemål östgötalagmannen Sune Folkesson år 1240 skänkte mansionem nostram guum till Alvastra kloster liksom att Torgils Knutsson till Aranäs lämnade Gum i morgongåva då han gifte sig med Hedvig von Ravesberg 1303, vilket bekräftas i hans testamente från 1306.

Gum står också omnämnt i Erikskrönikan från början av 1320-talet:

Huvudgården Hedvig fick i morgongåva var Gum som då hade elva gårdar under sig. Dessutom fanns en bra kvarn, landbor, ekskog och ett gott fiske. Detta skulle se till att hon fick kläder på kroppen och mat i magen om Torgils dog före henne. Vilket han gjorde.

Tillbaka

År 1380 bytte den mäktige riddaren Bengt Filipsson bort sin och sonens hälft i Gum till Jöns Eskilsson av Forstenaätten.
Under tidigt 1400-tal beboddes Gum av en väpnare som kallade sig Svenning eller Svennung på Gum.
År 1473 byter riddaren Åke Jönsson till sig Gum av riddaren Olof Stigsson som fått Gum i arv efter modern.

Gården tros ha varit bebodd ända fram till Gustav Vasas dagar, den siste innevånaren skall ha varit Jakob Hase som bodde i det enda kvarvarande stenhuset. Jesper Krusbjörn stod som ägare fram till 1662 då riksrådet Harald Stake till Hönsäter tillträdde.

Tillbaka

Omtvistat

En bild av Gum gjord av Gunnel Liljenroth - riktigt så här har Gum aldrig sett ut,
men från luften kan man ana de bågformiga murarna

Om Gum tvista de lärde och många andra, Göran Liljenroth är dock starkt ifrågasatt. Göran menade att tiden från 1067-1110, under Halsten, Inge d.ä. och Blot-Svens tid rådde tidvis ett slags tredelat kungarike. På Gum skulle då Inge d.ä. och Halsten tidvis ha härskat tillsammans över de delar av Västergötland som låg söder om Gum samt hela Östergötland. På Bossgården i Medelplana styrde Blot-Sven över Vadsbo, Närke och Värmland menade han.

Tillbaka

Gum i Väbo härad

I Väbo härad var troligen Gum dess huvudort. Namnet Väbo pekar på att här funnits en förkristen kultplats, ett vä eller vi/ve. Ortnamnsforskaren Lars Buller menar att väet legat här i Gum som är ett unikt gårdsnamn.

Väbo härad skrevs som Væbohæræd i den äldre Västgötalagen från 1220-talet, men har sedan blivit en del av Kinne-Fjärdings härad som troligen är en utbrytare ur Kinne härad. Grannen Als härad i sydväst uppgick i Skånings härad på 1400-talet. Al kan läsas i betydelsen tempel. Se kartan över häradena.

Tillbaka

Gums uppsal - Högehall

Göran Liljenroths skiss över vad han ansåg vara en tempelbyggnad

Kvar på kullen finns idag en rest sten och några av det fömodade templets grundstenar, de som ännu inte fördärvats av jordbruket. Dessa stenar har 2 dm djupa hål riktade lodrätt nedåt, ett hål i varje sten. En del av hålen har islagna järntenar av fyrkantig eller rund form vilka undersökts och befunnits vara tillverkade i vart fall före 1500-talet, närmare daterbara är de inte. Förr fanns även flera domarringar och en källa bredvid templet.

En av stenarna, denna med en islagen järnten

Hilfelings skiss av "Hallebacke" år 1795

Tillbaka

Kanske är detta platsen för ett ubsola

Den resta stenen på Högehall, Gums uppsal. Stenhuset med sitt kraftiga torn stod i trädridån mitt i bild, därifrån hade man utsikt över Kinneviken bort mot Kålland som ses i fjärran liksom en milsvid vy söderut över Västergötland. Ett annat Högehall finns i Västerplana.

Ett uppsalatempel som Åke Ohlmarks tänkte sig det

Liljenroths beskrivning av att det bredvid själva borgen skall ha legat ett upsal, Högehall, är i vart fall betydligt mer omfattande än RAÄ:s beskrivning: "Högehall, bestående av 1 domarring, 1 stensättning och 1 rest sten"...

Tillbaka

Slutet

Slutet för Gum-Upsalen lär enligt Liljenroth Inge d.ä. Stenkilsson ha på sitt samvete. Efter mordet på Blot-Sven trivdes han inte längre bland svearna på Gum utan flyttade till sin farfars gård i Hånger. Då även brodern dör, boende på Gum, beslutar Inge att riva Gum-Upsala. Så långt Liljenroth.

*

Gums slutliga öde är höljt i dunkel. Det gamla Gum från 1200-1300-talen skulle kunnat ha rivits av Torgils Knutsson och fraktats över Vänern till att användas i byggandet av borgen Aranäs, men detta är endast en spekulation och finns ej bekräftat i några skrifter. Någon gång under 1300-talet tror man att antingen en ny och betydligt större anläggning byggts alternativt att borgen kraftigt utökats. Denna skall sedan ha bränts ned av danskarna.

Tillbaka

Notera den gamla trappan

I Skälvums märkliga 1100-talskyrka, belägen endast några kilometer från Husaby, tror man att mycket sten från Gum skall ha hamnat. Ekstockarna i långhusets tak är fällda 1113-35. Den gamla dopfunten från tidig medeltid är dekorerad med såväl riddare som fotfolk utrustade med svärd och sköldar.

Tillbaka

Kalkugn - från 800-talet!

Sommaren 2000 genomfördes en undersökning av Gum varvid ett flertal intressanta fynd gjordes. Bland annat hittade man rester av en kalkugn, använd för att framställa murbruk.

Efter att ha skickat in kalk- och trärester från fundamentet för en C14-analys fick man svaret att dessa troligen är från år 816 med en felmarginal på 70 år åt båda håll. Tidigare har man menat att murbruk inte användes i Svitjod före 1100-talet! Sedan dess verkar det vara tyst om upptäckten...

Tecknade bilder ur Göran Liljenroths bok Gum - Svea rikes navel
efter benäget medgivande av författaren

Det finns också en film om Gum, gjord av Skövdebon Leif Crona.
Filmen heter 'Gum - skuggor från förr' vari man får lyssna till den idag
bortgångne Göran Liljenroths berättelse om sitt första besök på Gum
och höra personer som bott på gården berätta om vad de upplevt
för märkligheter m.m. Filmen finns både på VHS och DVD och
är gjord med proffsutrustning för bästa kvalitet. Pris 150 kr.

Kontakta Leif Crona på telefon 0500 - 48 37 58.

Källor:
Rimkrönikan
SD
RAÄ
Göran Liljenroth