 |
yrkan
i Götene öster om Kinnekulle
är av hög ålder. Prover tagna i dess
trätak vittnar om att ekstockarna fälldes
år 1125, men dessa |
bjälkar tror man har ingått i en tidigare träkyrka.
Dagens stenkor invigdes den 1:a augusti år 1140 vilket
ändå gör att byggnaden tillhör de äldre
av kyrkorna i Västergötland.
Kyrkorummet
fick sitt valv under sen medeltid varvid koret smyckades
med kalkmålningar av den s.k. Götenemästaren,
Amund. Måhända att han också smyckade
Ask kyrka
söder om Ulvåsa
i Östergötland.
Götene kyrkas planform med långhus och ett
smalare, rakslutet kor är bevarad helt intakt sedan
den byggdes. Ombyggnaden av kyrkan från trä
till sten skall ha bekostats av sankta
Helena, född i Götene ca 1101.
.
Den äldsta skriftliga källan om Helena skrevs
under 1280-talet av Skarabiskop Brynolf
Algotsson som berättade att det var på
väg hit till kyrkoinvigningen av Götene kyrka
just den 1:a augusti 1140 som hon blev ihjälslagen.
Uppgiften stärks av en kyrklig handling från
Linköpings
stift. En dryg halvkilometer västerut finner man
Helenakällan, idag inne på ett industriområde.
Orten
skrevs år 1304 som gøtene och ligger
belägen en dryg halvmil öster om Husaby
och Skälvum,
tre km söder om Kinne-Vedum
och två km norr om Vättlösa.
.Tillbaka
En
av Västergötlands ca 400 vackra men ack så
illa
behandlade liljestenar
står rest mot norra kyrkväggen
Index
över kyrkorna
P
E Lindskog skrev i början av 1800-talet följande
om Götene:
"Göthene eller Götenhed, af Allmogen kalladt
Göta, d.ä. Göternas hed, emedan Götherne
förmenas hafva förrst bebott denna orten och
haft deromkring sitt förnämsta tillhåll".
Kanske
ligger det något
i vad Lindskog skrev?
"Straxt vid Götene by synes ett Domaresäte,
bestående af 12 uppreste stora stenar i en halfcirkel
samt den 13:e framför öppningen ensam. Flere
sådane finnas i Holmestads
Socken ej särdeles långt ifrån hvarandra".
Idag
finns Medeltidens
värld i Götene
med bl.a. kulisserna från Arnfilmerna
Källor:
Markus Dahlberg
Anesa
P E Lindskog
FMIS
|
