|
en
gamla kyrkan i Ornunga ligger en dryg
mil sso Vårgårda
och är en 1100-talskyrka som visserligen
blivit både utökad och ombyggd |
men
som trots detta ändå har kvar en tydlig
medeltida prägel. Vapenhuset tillkom år
1720 samtidigt som koret fick den då så
moderna trekantiga formen.
Intressant
med denna kyrka är att den inte ligger på
någon kulle eller annan förhöjning,
utan istället i vad som kan betecknas som en
liten sänka. Kan detta ha att göra med
Leylinjer, tro...? Se nedan.
Bild
av den annorlunda inredningen
På
den södra sidan finns ett grått, stående
fält där ett kors pryder den översta
stenen.
Fältet visar var den gamla kyrkan en gång
slutade.
Korset
på väggen
Kyrkans
norra och västra väggar
I Ornunga finns en gravsten som menats
vara från 1100-talet.
Detta är dock fel, den är antingen från
1701 eller 1710.
Ornunga
gamla kyrka i början av 1900-talet. Vårgårda
kommunarkiv.
Tillbaka
Olav
den helige
|
|
Denna
trästod som föreställer den norske
vikingakungen Olav
digre prydde en gång kyrkväggen
i Ornunga kyrka. Stoden tros vara från
1400-talet och är troligen tillverkad lokalt.
Det
var mycket vanligt att Olav avbildades i svenska
kyrkor då han efter sin död blev
allmänt hyllad som helgon, dock blev han
aldrig kanoniserad. Olav blev efter sin död
kallad Olav den helige liksom senare vår
Erik
den helige.
Olav
ses ofta avbildad med en yxa i handen, vilken
saknas på bilden t.v. Yxan visade att
det var med en sådan han togs av daga
i slaget vid Stiklestad
år 1030, och han ses alltid trampande
på trollet Skalle som tros vara en symbol
för hedendomen.
Nuförtiden vistas Olavstoden från
Ornunga på Göteborgs stadsmuseum.
|
Tillbaka
Ornunga
är högt beläget - i norr ser man hur
platåbergen Mösseberg,
Billingen och Ålleberg
flyter samman. Bilden tagen från ett bronsåldersröse
strax bakom den nya kyrkan.
Ornunga
nya kyrka har ett vidunderligt vackert läge med
milsvid utsikt norrut
Norrut
ligger Asklanda
kyrka och i söder stod kyrkan i Ljur
fram till år 1851.
Index
över kyrkorna
Tillbaka
Leylinje
I
sin bok Stenring - Fädernas glömda kunskap
skriver paret Ulla och John Hamilton om de märkliga
fenomenen med pulser och olika kraftfält som
löper över hela vår jord men som inte
går att mäta med moderna instrument.
Bland många andra fenomen beskriver paret hur
de utgick från Kinnekulles
Upsal och följde en ovanligt kraftig Leylinje.
Den utgick i sydvästlig riktning, mer exakt 237°.
På
sin väg menar paret att kraftlinjen passerar
(bland andra) Höge
Hall i Västerplana, Högehall
på Gum, Källby
Hallar, Nycklabacken
vid Fölene och hit till Ornunga för att
sedan fortsätta söderut mot Hedared
och vidare mot Danmark. Vem
vet - kanske är det så...?
Tillbaka
Labyrinter
- Labyrinten på Hovs backe -
Labyrinten
på platsen med det intressanta namnet Hovs backe
Diametern
Ø är 11,25 m där den är som
bredast
I
Ornunga finns en av Sveriges drygt 300 labyrinter.
Intressant med denna är att den inte ligger vid
havet vilket annars är det vanligaste. Ornungalabyrinten
var dessutom inte ensam där den låg, utan
belägen i Sveriges enda område inåt
land som har haft flera labyrinter ganska väl
samlade - de flesta är dock numer försvunna.
I
Fristad fanns Trojenborgen i Påtorp fram till
i slutet av 1800-talet. Utanför Alingsås
fanns Trollcirklarna i Skår, i Hedared finns
den sexvallade Tröenborgen
på Spisakullen och troligen har där funnits
ytterligare en, och i Vänga där Säveån
rinner upp fanns en labyrint fram till år 1880.
Labyrinter
förekommer flitigt från Hallands- och uppmed
Bohuskusten på västsidan och som ett pärlband
längs ostkusten med en ökad täthet
norröver. Norrbottens skärgård är
den plats i världen där labyrinterna ligger
tätast. Av Sveriges labyrinter ligger 100 av
dem i Norrbottens skärgård.
Labyrinten
på Hovs backe, troligen på 1930-talet.
Vårgårda kommunarkiv.
Vad
är en labyrint?
En
labyrint består av mindre stenar lagda
i cirklar efter ett bestämt mönster
så att de bildar cirka 0,3 - 0,4 m breda
gångar. En labyrint kan vara allt mellan
4 och 18 meter i diameter.
Man
anar att de ursprungligen kan ha haft en magisk,
kultisk innebörd och använts i samband
med fruktbarhetsriter, andra menar att de
använts som strålfyrar där
pulsstrålar visat vägen med hjälp
av en bergskristall (Hamilton).
Det
är svårt att säga när
labyrinterna har anlagts, men allt från
bronsålder
och framåt nämns. Redan för
3000 år sedan
|
En
något större variant,
belägen utanför Visby
|
fanns
mönstret nedtecknat på lertavlor och i
skrifter från Medelhavsområdet. Dessa
gångar är som man lätt ser inga labyrinter
i ordets egentliga bemärkelse.
Ett
ystkar med en labyrint i botten med texten
A:o 1701 - från Fotskäl socken i Marks
härad.
Trolldom eller vidskepelse?
Labyrint
på Hönö i Göteborgs skärgård
kallad Tryggeberg, 7,5 m i diameter bestående
av sex stenkretsar. Det lär finnas ett trettiotal
labyrinter utmed västkusten.
Se
också labyrinten i Badelunda
utanför Västerås
Källa
labyrinter:
Ann-Catrine Westerberg