Laske-Vedums kyrka en kulen dag i mars år 2003

ågot söder om Vara på Västgötaslätten ligger Vedum vars kyrka i sina äldsta delar stammar från 1100-talet, kallad för Laske-Vedum

Socknen omnämns första gången år 1325, då som Vidhemma. År 1325 räknas sjutton gårdar upp för att alls inte omnämnas efter 1350, något som kan ha haft med digerödens härjningar att göra.

Kyrkan fick sitt nuvarande utseende år 1776 då en genomgripande ombyggnad skedde, dock med användande av den äldre kyrkans väst- och nordmurar.
Strax söder om kyrkan står det egenartade, överbyggda Lindelöfska gravmonumentet från mitten av 1600-talet.

Cuppan från 1200-talet är ornamenterad med bl.a.
ett drakliknande djur

Den vackra stigporten med det överbyggda Lindelöfska gravmonumentet

Index över kyrkorna

Tillbaka

Vidhemsprästen

Vidhemsprästen så som stenkonstnär Byson
(Bertil Y Svensson 1921-2005) tänkte sig honom

Här i kyrkan i Vedum verkade prästen Laurentius (Lars) dyakn omkring år 1325, mer känd som Vidhemsprästen. Det var Laurentius som skrev tilläggen till den äldre Västgötalagen som västgötalagmannen Eskil Magnusson tecknat ner på 1220-talet. Lars menas ha varit en av de allra första som skrev på svenska, tillägget dyakn betyder att han var en skolad man, jämför djäkne, och som läst till präst i Paris. Man anar att det var Laurentius som skrev den äldsta bevarade avskriften av Alsnö stadga.

Från sitt Vidhem och upp till den såväl värdsliga som kyrkliga metropolen Skara hade Laurentius ca fyra mil. Det är väl inte otroligt att han som präst verkade under biskop Brynolf Algotsson, av Algotssönernas ätt. Brynolf var biskop i Skara fram till 1317 och hade sin boning i Edsvära som ligger dryga milen nordost om Vedum, utmed den gamla vägen till Skara.

Tillbaka

En 3,4 m hög bautasten några hundra meter väster om kyrkan
vars tak kan anas till höger om stenen

På Lars Asmundsgården strax väster om Vedum finns vad som skulle kunna vara en skeppssättning, cirka 11 meter lång och 3 meter bred.