ydväst om Falköping ligger Göteve vackra romanska kyrka. En årsringsdatering utförd av Alf Bråthen visar att timret i kyrkan är

Tillbaka

Göternas heliga plats

Sockennamnet Göteve är sammansatt av orden göte och -vi (helig plats), dvs. "göternas heliga plats", vilket antyder ortens redan förkristna betydelse av religiös kultplats. Med all sannolikhet kom kristendomen till trakten redan på 1000-talet, och troligen har man först byggt en träkyrka. Några under golvet funna, grovt tillyxade ekstockar och rester av ett trägolv talar för detta.

Kyrkan har en dedikation till Sankta Helena (Elin) från Skövde, ett helgon som levde under första halvan av 1100-talet.

På 1100-talet införs stenarkitekturen i Skara stift av till domkyrkobygget inkallade stenmästare som introducerade konsten att hugga till fykantiga stenar och sammanfoga dem med murbruk. Denna internationella byggnadsstil som spreds från domkyrkan i Skara ut till hundratals små landskyrkor i stiftet kallas den romanska stilen. Den kännetecknas av kraftiga, solida murar, rundbågade dörr- och fönsteröppningar och tunga, vilande former.

En jämförelse mellan den romanska och den efterföljande gotiska stilen kan tydligt ses i Gudhem där nunnorna snart följde modet och lät bygga om valven.

En av få svenska kyrkor som är över 900 år...

Tillbaka

Trettio släktled - 900 år

Ur skriften Göteve kyrka

Man kan idag konstatera att ett trettiotal släktled under mer än nio hundra år har byggt, prytt och ansat kyrkan på ett sätt som får den att än idag framstå som ett utomordentligt exempel på en ursprunglig, välbevarad 1000-talskyrka.

Den romanska kyrkans grundplan, med sitt rektangulära långhus, smalare och längre kor samt den halvcirkelformade absiden, kvarstår i det närmaste intakt, frånsett att man under 1700-talet förlänger kyrkan 6 meter åt väster för att erhålla ett större utrymme.

I mittgången finns en mängd gravstenar

Till denna ursprungliga grundplan har senare tider fogat vapenhus i söder och sakristia i norr under 1600-talet. Sydsidans vapenhus stängdes vid restaureringen 1918 då en ny huvuden tre togs upp i västväggen och försågs med ett nytt vapenhus där den äldre sydportalens vackra järnbeslagna dörr fick göra ny tjänst.

Till den medeltida bilden fogar sig också flera bevarade, värdefulla inventarier. Jämnårig med kyrkan får man betrakta den i koret placerade dopfunten i sandsten med uttömningshål i cuppans botten.

Tillbaka

Kristushuvud från 1100-talet

Från mitten av 1100-talet stammar ett Kristushuvud som påträffades tillsammans med bl.a. äldre mynt i altarets relikgömma. Huvudet som förmodligen tillhört kyrkans unggotiska krucifix ger sitt något skadade skick till trots ett utomordentligt starkt intryck av hög konstnärlighet. Det saknar motstycke i Skara stift och utgör med all sannolikhet ett importarbete, troligen ett engelskt sådant.
Under fasadens putsade yta döljer sig ett ursprungligt murverk i tuktad kalksten i s.k. skalmursteknik.

Tillbaka

Av en inventarieförteckning från 1583 framgår att "Takitt förrådnat och murenn på tornett nedherfallenn". Detta antyder att kyrkan var försedd med torn vid denna tid, tillkomsttid och utseende dock okända.

Till skillnad från traktens övriga bevarade medeltida kyrkor har Göteve kyrkas långhus aldrig välvts utan har idag ett rikt bemålat trätak vars plafondmålning är utförd av Mattias Hasselberg, en bygdens egen son. Samme målare har också utfört den lilla fresken ovanför triumfbågen föreställande Jusu födelse. I kor och absid har påträffats spår efter såväl medeltida måleri som från arbeten från 1600-talet.

Källor:
Bråthen Dendrokronologiska Undersökningar