yrkan i Forshem ligger belägen någon dryg halvmil sydväst räknat från Aranäs borg och bort mot Husaby. Dess äldsta del är långhuset

Den första ombyggnaden skedde redan under 1200-talet då kyrkan ansågs ha blivit för liten. Samtidigt revs det äldsta koret för att ersattes med det kor som används än i dag. I kyrkan kan man se ett altare vars relikgömma är stor nog för att man skall kunna krypa in i den.

Forshems kyrka som den tros ha sett ut på 1200-talet
Bilden är gjord av PCG AB i Linköping till TV-serien Arns Rike

Tillbaka

Korsriddaren i Forshem

Det kanske märkligaste med Forhems kyrka är dess utsmyckningar, bl.a. västportalen med sitt bågfält där man kan se Jesus tillsammans med en korsriddare

Det berömda bågfältet ovanför västportalen på Forshems kyrka anses visa Jesus i mitten, riddaren med sin häst till höger och vad som förmodas vara Forshemsmästaren i färd med att hugga en kvadersten till kyrkan till vänster. Att riddaren trampar på Jesu fot är en arabisk sed för att visa sin vördnad och underdånighet. Jesus själv överräcker en kalk till riddaren samtidigt som han med sina tre utvikta fingrar välsignar kyrkan. Han har här försetts med en krona eller möjligen en krans.

Riddaren anses vara ett bevis för att någon från Forshem faktiskt varit med på ett korståg ända ner till det heliga landet - kanske var det slottsherren till Aranäs eller Forsholms slott. Forshems kyrka är den enda kyrkan i Norden som är helgad åt Den heliga graven i Jerusalem.

Tillbaka

Reliefbilden ovanför Forshems sydportal

På reliefbilden som återfinns ovanför sydportalen kan man se ett mantuanskt kors ovanför Jesu huvud, eller möjligen ett Sankt Georgskors - åsikterna går isär, se även Strö kyrka på Kålland. Till vänster står aposteln Paulus och till höger Petrus. Även Skara domkyrka har reliefbilder av gjorda av Forshemsmästaren.

Mantuanskt resp. Sankt Georgskors

Tillbaka

Dessa vackra reliefer har en gång ramat in en fönsteröppning

Forshem fungerade tidigare som ordenskyrka för Den Heliga Gravens Orden, grundad i Jerusalem år 1114. Då pilgrimer på grund av krig inte kunde fara till Det heliga landet uppstod istället nationella s.k. gravkyrkor dit man istället kunde vallfärda.

Gravkyrkans präster kallades korsbröder. Förutom att sköta om det kyrkliga hade de också hand om det intilliggande härbärget där pilgrimer och andra fick mat, sängar och omvårdnad.

Strax sydväst om kyrkan ligger en plats där enligt traditionen en flicka skall ha blivit levande begravd som ett offer då pesten drabbade bygden ca 1350, ditlockad med en smörgås.

Tillbaka

Takmålningar från 1600-talet och till höger
ett triumkrucifix från 1300-talet

Del av det mellan 600-700 år gamla triumfcrucifixet

Vem som uppförde kyrkan är inte känt, kanske var det borgherren till det närliggande Aranäs som varit i Jerusalem och hämtat inspiration. Men visst har till exempel Torgils Knutsson besökt Forshem, kanske rent av haft den som sin hemmakyrka.

Tillbaka

Forshems kyrka som den bortsett från alla träd låg i landskapet för drygt 800 år sedan.
Bilden är gjord av PCG AB i Linköping till TV-serien Arns Rike.

Index över kyrkorna

Tillbaka

Forsholms slott

Starka funderingar finns om att det skall ha legat ett slott nere vid Sjöråsåns utlopp i Sjöråsviken i Vänern, inte långt från Forshems kyrka - Forsholms slott. Vid byggandet av ett reningsverk på 1970-talet fann man murar m.m. som skulle kunna styrkt dess existens, men allt är nu förstört. Slottet skall år 1394 med hela sitt län ha hört till Bo jonsson Grips förpantningar.

Lämningar av slottet fanns kvar ännu i början av 1800-talet. Åren 1761 och 1762 skall sten ha tagits därifrån vid uppförandet av korsbyggnaden till Forshems kyrka.

Forsholm skall ha varit ett eget fögderi och det lär även ha funnits ett Forsholms län, då för länge sedan, vilket skall ha omfattat delar av Axevalla, Kinne och ev. även Kållands härader.

Slottet omnämns i skrifterna i mars 1372 då Peter Kryll in castro forsholm utfärdar ett säljebrev till marsken Erik Kettilsson Puke.
År 1384 nämndes slottet i Bo Jonsson Grips testamente och 1388 i ett hyllningsbrev till Nordens drottning Margareta. Fårsholm nämndes 1575 och 1578 och Forssholm 1580 och 1581.
En lokal tradition och namnlikhet med Forshem finns idag för att styrka funderingarna om dess placering.

Tillbaka

P E Lindskog om Forsholm år 1813:

"Vid hemmanet Sjörås nära Wenern, der Forsshems å faller i sjön, träffas lämningar af SLOTT, BORG eller SKANS. Man skulle lätt falla på den tanken, att det af Bisk. Rhyzelius i Sviogoth. Munita sid 66 omtaldta och förgäfves eftersökta FORSHOLM varit här beläget.
Nu för tiden synas allenast några grundstenar till huset, hvilka äro af ovanlig storlek; men man vet ännu omtala, att den huggne qvatersten, som från längre tider legat i Forsshems kyrkobalkar och åren 1761 1762 användes, som redan nämndt är, till korskyrkobyggnaden, blifvit från detta ställe hämtad.
Något af guld och silfver skall ock här fordom blifvit funnit i jorden; man vet dock ej, hvar uti det bestått, utom en guldring och silfversked, som nu likväl icke mera finnas.
Här skola ock ses tecken till en stenlagd väg, som tyckes vara anlagd emellan Forshem och Sjörås. Ställets belägenhet vid sjelfva roten af Kinnekulle, på hvars höjd de gamle tros KINDAT ELD, att förvara sig för fienden, tyckes visa, att här varit en borg eller skans emot Norrske Konungars anfall.
- Äfven här finnes ännu ett VIKARS eller VIKSNÄS på den sidan af sjön, som vetter åt Kinnekulle. För öfrigt är man i fullkomlig ovisshet om ställets fordna beskaffenhet".