trax söder om Lindholmen och inte långt från Jrlehus ute vid Vänern ligger Strö vackra kyrka. Dess långhus är från 1100-talet medan

Altarfönstret har fyrpassformig yttre omfattning. På utsidan ses S:t Mikael väga själar på en stenrelief jämte en avbildning av nattvarden.

Nattvarden med Jesus och sju av hans lärjungar, de övriga har under senare
tid huggits bort för att få plats med det stora fönstret på koret...

Tillbaka

Under altarfönstret på korets östra utsida
finns ett Sankt Georgskors, liknande
det som finns på Forshems kyrka

Till vänster ses Bengt Oxenstiernas utbyggnad

Tillbaka

Runsten Vg 47

I en av tornets strävpelare finns en runsten inmurad - Vg 47

...denna sten efter Haklång(Hklak?), sin frände

Runstenen som är inmurad i tornets sydvästra strävpelare har under något av århundradena kommit att få sin nedre ända avslagen men har troligtvis varit ganska hög.

Namnet Hklak är känt från en dansk runinskrift (DR 219) och som namn på en av Rolf Krakes krigare, styvson till danske kungen Adils den store som omnämns i Snorre Sturlassons Edda, nedtecknad på 1200-talet.

Index över kyrkorna

Tillbaka

Stola

Stola herrgård med anor från tidig medeltid

Strö sockens först nämnda gård är Sträte år 1396 följd av Gunnathorp 1406.
Stola nämndes först 1449 - "j Stoordha" - men gården har medeltida anor.

Simon Pedersson ägde den år 1129, då kallades gården för Stordha, nästa kände ägare var Aron Bengtsson vid 1400-talets mitt, Jon Byting också runt 1450, därpå Per Bonde, år 1480 nämns Peder Larsson, en av Gustav Vasas trogna tjänare.
I början av 1500-talet stod riksrådet Nils Klaesson med halvmåne i skölden som ägare. Nils utmärkte sig då han deltog i Västgötaherrarnas uppror på Larvs hed år 1529.
Innan dess skall han enligt Lindskog först ha varit kyrkoherde i Valstad i Vartofta härad och där visat prov på vad han tyckte "när någon kom i Konungens ärender" för att senare bli hövitsman på Läckö slott 1509.

En Ekebladsläkt utgick från Stola vid mitten av 1500-talet.

Nuvarande huvudbyggnad i två våningar byggdes under åren 1713-1719 och har ett säteritak av koppar; 4 flyglar av trä; 800-årig ek; minneslund med diktsten och åtta stoder.

* * * *

P E Lindskog på 1810-talet:

Det gives få Egendomar vilkas Ägare kunna nämnas i en så lång följd som Stolas:

Den förste man känner, har hetat Thore Pyting; hans dotter Karin blev gift med Clas Holst; de hade en Son Nils Classon, vars dotter Agneta blef gift med herr Anders Hansson, som var Konung Gustaf I:s RegementsRåd 1540 och blev Stamfader för Ekebladska Ätten, vilken alltsedan och till år 1808 innehaft detta Säteri.

Son efter Far, i följande ordning:

• Johan Andersson, Ståthållare på Elfsborg och Ryttmästare för Westgötha-Fanan, död 1608.
• Kristofer Johansson Ekeblad, Överste av Infanteriet död 1664.
• Johan Kristofersson Ekeblad, Envoyé i Frankrike 1670 död 1697.
• Clas Johansson Ekeblad, Friherre 1709 Riksråd 1719. Grefve s.å. död 1737.
• Grefve Clas Ekeblad den yngre, Riksråd 1746. President i KansliKollegium 1761. död 1771.
• Greve Clas Julius Ekeblad, Överste Kammarjunkare. GeneralMajor och Landshövding i Skaraborgs Län, död den 19 Juni 1808.
• Sidstnämnde Herre, som var barnlös, sålde Stola, jämte flera egendomar, till sin Systerson, Majoren Greve Gustaf Piper, som nu är innehafvare häraf (1880-tal).

Källor:
Ordinis Helenium
Skylt vid Stola herrgård
P E Lindskog - Försök till en korrt beskrifning om Skara stift