|
yrkan
i Valstad mellan Falköping
och Tidaholm uppfördes under 1100-talet
i romansk stil med västtorn, långhus,
ett smalare rakslutet |
kor och absid. Rester av ett västverk i tornet
liksom kvaderstensmurverket talar för att det
var en verklig storman som bekostade bygget, som
patronus.
Tillbaka
Troligen på 1200-talet byggdes ett vapenhus
i söder med en unggotisk portomfattning samtidigt
som nya fönster med spetsbågsomfattningar
av sandsten togs upp. Även valven tros ha
slagits i samband med dessa arbeten liksom tillkomsten
av den tunnvälvda sakristian. Dagens utseende
fick kyrkan på 1890-talet då kor och
sakristia revs och långhuset utvidgades
åt öster samt försågs med
korsarmar.
Valstad
kyrka vars torn har fått en svag lutning
åt väster
Tillbaka
Tympanonsten
ovanför ingången till tornet
Källa:
Bebyggelseregistret
Tillbaka
P
E Lindskog om Valstad:
"Hvalstads kyrka är försedd
med ett högt torn af huggen sten, hvari
hänga 2:ne klåckor. Den större
har följande inskription med latinsk
munkstil, utgörande blott en enda rad
rundt omkring klåckan, och är
sisdta versen ofullbordad, kan hända
blott af den orsak, att ej mera fått
rum på denna rad: Alma: serena: pia:
præclara: beata: Maria: -- Sis: mihi:
sancta: --".
Tillbaka
Walstad
- platsen för ett fältslag
"Ingen
ting hindrar att man kunde skrifva Walstad,
och detta namn kunde helt enkelt betyda
det samma som Walplats. I detta fall vittnade
namnet om ett fältslag, som här
kunde vara hållet för så
lång tid tillbaka, att berättelsen
derom ej hunnit till oss".
(I kyrktornet finns en kanonkula).
Tillbaka
Den
kungafientlige kyrkoherden i Valstad
"Bland
Kyrkoherdar märkes Herr Nils (Klasson,
senare till Stola),
som år 1509 var Biskop Vincentii Bellenacks
(till Strängnäs och Finland) Fogde,
eller, som det då kallades, Biskops
Bryti, på Läckö
Slott, blef derifrån Kyrkoherde
och slutade med att vara Höfvitsman
för 1000
Upproriska Westgötar mot Konung
Gustaf
I 1529, hvarefter han lärer med
Biskop Magnus Haraldsson hafva rymt ur riket.
En
sägen är att han här i Hvalstad
gaf noga akt på de resande, och när
någon kom i Konungens ärender,
lät han gripa honom, och nyttjade till
arrest-rum antingen Hvalstads kyrkotorn,
eller såsom andre påstå,
en gammal bod-byggnad af sten, som ännu
fins på Prästgården".
|
Den
smala dörren till torntrappan
Tillbaka
Ur
Svenskt Diplomatarium
hwalstadhum
den 1 september 1312:
Biskop
Brynolf och domprost Bengt i Skara, Rörik
Sture, Ragnvald Mule, Törner Jonsson, Alexander,
Knut Abjörnsson, Harald från Yllestad,
kyrkoherden Johannes i Acklinga, Finvid från
Varola, Bengt från Suntak,
Jonas Ramfridsson, "Hidhin" från
Näs och Peter "Sigharsson" kungör
att fogden Sune Jonsson i Skara och hans styvdotter
Kettilfrid med samtycke av dennas förmyndare
Sven köpt ett gods i Skämningared (Hyssna
socken, Marks härad), Hökås, med
intygande av förståndiga män från
"biangore", vilket gods' gränser
närmare definieras, bl.a. i förhållande
närmsta grannen, gods tillhörigt herr
Magnus Kristinesons änka Margareta.
Okänd
ort den 12 september 1326:
Lagman Knut
Magnusson i Västergötland och kyrkoherden
Karl i Hwalfstadum lämnar på
hertiginnan Ingeborgs
vägnar gårdarna Torstorp och Gumstorp
till Nils Ottesson i ersättning för
hans gods på Dal, samt ytterligare hertiginnans
gods i Hagnelösa såsom fyllnad för
de 20 mark svenska penningar hans gårdar
var mer värda.
Strax norr om Valstad ligger Bosgården
Källor:
SD
P E Lindskog
Tillbaka
Heligstad
Utmed
vägen bort mot Dimbo,
ca 1,5 km norr om Valstad skall
det under medeltiden ha legat en marknadsplats
där det också funnits en kyrka. Platsen
kallades för Heligstad, men även Valstads
heligstad liksom Helgestad och Helgesta har nämnts.
På kartan står det idag Stadsbacken,
och enligt di gamle skall det ännu i sen
tid funnits kvar rester efter galgbacken där
man vid grävning skall ha funnit ben.
Bengt
i Falköping lämnar denna upplysning
ur en bok:
Heligestads maknadsplats blev avhyst 1610, och
sägnen talar om en kyrka på platsen
som fått sitt namn efter uppenbarelseboken
kap. 21 där det talas om ett nytt Jerusalem
- den Heliga staden. En tympanonsten föreställande
ett tempel med fem arkadbågar som antages
hört till en försvunnen kyrka kan ha
föranlett namngivningen. Kyrkan skulle varit
storslagen på den tiden, med en kyrkklocka
som vägde 3 skeppspund och 6 lispund - ca
562 kg. Tack, Bengt!
Index
över kyrkorna
Karta
över Falköpingstrakten
Källor:
FMIS
|