gendomen Lindholmen strax söder om Kållandsö i Vänern har ägts av bl.a. Ture Jönsson Tre Rosor, Bengt Oxenstierna och Claes Ekeblad.

En spång leder ut till Smedjeön i vars park det finns rester efter grunder och murar efter vad som lär ha varit en badstuga. Lindholmen brann ner år 1792.

Tillbaka

Resterna av Lindholmens slott med en av Gabriel Oxenstiernas fyra flyglar i bakgrunden

P E Lindskog om Lindholmen på 1810-talet:

Falun eller Lindholmen har lika naturliga fördelar med Stola, men äger större skogar och vidsträcktare fiskvatten. Den i Konung Gustaf I:s Historia för sina förrädiska stämplingar och olyckliga ändalyckt kände RiksHovMästaren Ture Jönsson af 3 Rosor, ägde detta Säteri och bodde på Falun.
Igenom en upprättad byteshandling emillan honom och Herr Anders Hansson (Ekeblad) till Stola, blev Thure Jönsson ägare till Wadaholmen och Smidjeön (Smedjeön), tillförene Stolas enskilda tillhörigheter, samt Stolas lott i Spårön.

Härefter började Ture Jönsson att bygga Säteribostaden på Wadaholmen, som nu kallades Lindholmen, och Falun blev sedan ansedd som Ladugård derunder.
Då åbyggnaden på denna holme hade avbrunnit om hösten 1645, anlade dåvarande Ägaren, Riksrådet Greve Gabriel Oxenstierna ett ansenligt Stenhus eller Slott på Smidjeön, tillika med 4 Flyglar av sten.

Detta Slott, som hade i vartdera hörnet på taket ett litet torn, var så väl derigenom, som genom sin storlek, kostsamt att underhålla, blev också onyttigt sedan det fått samma Ägare som Stola, vilka alltid bott på senare stället.
Äntligen avbrann det omkring år 1800 och av Flyglarne stå endast 2 qvar.

Tillbaka

Man anser ej nödigt att beskriva detta Slottets framfarna härlighet, och den därvid befintliga praktfulla, men nu även förstörda Badstuga, helst härom kan läsas i v. Linnés Westgöta Resa.
Ej heller lärer vara nödigt att påminna, det detta Slott ej bör förblandas med det längesedan ödelagda Slottet Lindholmen i Skåne, där Konung Albrekt satt fången, eller med Sätesgården Lindholmen i Uppland, där Konung Gustaf I (Vasa) föddes eller borgen Lindholmen vid Göta Älv.

I stället får man meddela en Förteckning över Egendomens innehavare:

Tillbaka

Lindholmens innehavare

• RiksHovmästaren Ture Jönsson af 3 Rosor, död 1532, gift med Anna Johansdotter (Wase) konung Gustaf I:s Faster.
• Deras Son Johan Turesson till Lindholmen, riksråd 1540, död 1556 g.m. Riksföreståndaren Sten Sture den yngres Änka, Kristina Gyllenstierna.
• Deras Son Gustaf Johansson till Haga och Lindholmen, riksråd 1554, Greve 1561, död 1563.
• Dess Dotter Sigrid Gustafsdotter g.m. Friherre Bengt Gabrielsson Oxenstierna, Hertig Carls Råd, Guvernör och Lagman i Wermeland, död 1591.
• Greve Gabriel Bengtsson Oxenstierna, riksråd och Skattmästare, död 1656.
• Greve Bengt Gabrielsson Oxenstierna, Riksråd och President i KansliKollegiet och Förmyndare under kung Carl Xll:s minderårighet, död 1702. Han bortbytte Lindholmen år 1682 mot Rosersberg till
• Greve Johan Gabriel Stenbock.
• Greve Axel Lillie var Ägare och bodde här 1689. Han var gift med Grevinnan Maria Stenbock.
• Deras Dotter Grevinnan Hedvig Lillie g.m.. Riksrådet Greve Magnus Julius De la Gardie, död 1741.
• Deras Dotter Grevinnan Eva De la Gardie, g.m. Riksrådet Greve Clas Ekeblad den yngre, varefter Lindholmen haft och ännu har samma Ägare som Stola (Gustaf Piper på 1810-talet).

Tillbaka

Den norra grundmuren, ca 33 meter bred

Oxenstiernas och Tre rosors vapen på den västra flygeln

HÆR BÆNGT OXENSTIER
NA GABRIEL CHRISTIERNSONS
SON•FRW SIRID ROSA GÖ
STAFS GREVES TIL BOGESVND
FRIH T LINDHOLM (DOTTER)
ANNO DO MDCLXXXV (1685)

Inskriptionen på övre delen av minnestavlan som jag kunnat tolka den. Ordet DOTTER verkar ha glömts bort i texten, skulle nog ha varit Göstafsdotter, men hamnade istället i slutet - högst upp till höger på bilden ovan.

Valvet till en ingång, dryga metern högt, visar hur rasmassorna täcker undervåningen

Bild från 1930-talet tagen av Gustaf Ewald,
föreställande samma portal - vad har hänt...?

Källor:
P E Lindskog - Försök till en korrt beskrifning om Skara stift
Ordinis Helenium