 |
te
i en hage i Hudene någon halvmil
sydost om Herrljunga
står
 sedan
närmare 2000 år tillbaka tre stora, stolta
bautastenar tätt
|
tillsammans. Platsen som då användes som gravfält
ligger vackert beläget alldeles invid den forna kyrkan,
förstörd i mitten av 1800-talet.
En intilliggande mindre kulle kallas för Ljusnarekullen,
av tradition för att man sett ett ljus brinna där,
och är en stor gravhög från ungefär
samma tid, extra märklig för att den är omgiven
av en fyrkant av stora stenar. Någonstans har man
säkert också offrat åt de gudar som man
tillbad, asarna.
Borta
på Ekeberget finns en rest sten, vid torpet Bola
står två resta stenar och uppe på Skaraberget
och Hyberget finns bronsåldersrösen.
På andra sidan vägen från den gamla kyrkan
räknat finns en kulle med ett femtiotal gravkullar
som säges vara från vikingatiden, dvs sen järnålder.
Se
även Odens flisor i Jällby
och Genneved
där det på båda platserna står
tre stora bautastenar resta invid varandra. Det är
inte utan att man funderar över varför...
Tillbaka
Hudene
kyrka
Hudene
gamla kyrka, tecknad på 1930-talet av Maja Karlsson
efter några av di gamles minnesbilder
Hudene är lite mer exakt beläget mellan Herrljunga
och Hov och
gravfältet ovan ligger invid korsningen för
vägarna som härifrån bär till Jällby
och Södra Björke.
Även den gamla kyrkan stod vid denna korsning, och
inne på ödekyrkogården står idag
tre mindre, resta stenar.
Tre
stenar som står i ett hörn av den gamla kyrkogården
Tillbaka
Viktig
väg
Enligt
experten på gamla ridvägar i Västergötland,
Karl J Gustafsson, gick den viktiga vägen från
Varberg
via Borås, Ljung och upp till Varnhem
genom Hudene, och Linnar Linnarsson menar att man under
mycket torra somrar fordom från Stenunga kunde ta
sig ridande på grusbottnen i bäcken från
Finna mosse ända upp till Larv.
Vägen till Varnhem var huvudvägen i Gudhems
bo, enligt hävd liktydigt med Eriksättens bo.
Läs
lite om Megalitkulturens
gravskick
Tillbaka
Hudenes
store son - Gustaf Ewald
Gustaf Ewald föddes år 1884 på gården
Grimstorp i Hudene. Som nittonåring köpte han
sin första kamera och började resa runt i bygden
och ta bilder. År 1913 köpte han ett hus i
Herrljunga och blev ateljéfotograf, men redan efter
två år slutade han med detta eftersom han
erbjöds ett arbete som chefsredaktör för
Elfsborgs Nyheter i Alingsås.
Han fortsatte dock med sitt fotograferande, och på
sina strövtåg kom han att ta sig runt i hela
Västergötland för att dokumentera sitt
älskade landskap. Tack vare bilen som "rusade
fram med 45 km hastighet" kom även de mer avlägsna
delarna av landskapet att få besök.
Mest
kända av allt han skrev är de tre böckerna
Västergötland i bilder (1926), Västergötlands
kyrkor i ord och bild (1929) och Västergötland
i ord och bild (1930). Enligt Gustaf själv tog boken
om kyrkorna sju år att sammanställa.
På
sidan Västergötland
i ord och bild kan man läsa ett utdrag ur hans
bok med samma namn.
Källor:
Mera om runstenar och ridvägar i Västergötland
av Karl J Gustafsson
Gustaf Ewalds skrifter 1908-1973 av Brunnegård,
Brunnegård, Sandberg
|
