Brudföljet i Hov
Uppdaterad den 19 maj, 2008
Tillbaka


Del av gravfältet i Hov

olt i ett skogsparti öster om Annelund någon mil söder om Herrljunga i Västergötland dväljs ett gravfält som var i bruk för tiden för vår

tideräknings början och fram till att katolicismen gjorde sitt intåg. Fältet som är beläget i sluttningen mellan den mycket högt belägna Hov kyrka och Nossan nere i Annelund var väl synligt för de människor som passerade förbi på floden eller var på vandring längs någon av de vägar som här korsade varandra.

Namnet Hov är enligt Linde benämningen på en kultplats och uttalas som håv. Hov kan också betyda tempel. År 1347 omnäms en bro i Hov, men givetvis har man passerat Nossan här långt tidigare än så.

P E lindskog skrev om gravfältet att "Ej långt från Håfs By stå en hop stenar i besynnerlig ordning, som af Allmogen säges vara en nedsatt och förstenad Brudfärd, men troligen är ett af de Gamles Domaresäten. Wid prästgården strax intill kyrkan, skall vid gräfning efter jordagods funnits några urnor eller lerkrukor, förmodligen lämningar efter Bränne-åldern".

Tillbaka



Stenen till höger - är det Oden som vakar...?

 

Tillbaka

Offerstenen i Hov


En jordfast sten med skålgropar söder om Brudföljet, men tillhörande samma gravfält. I samband med målningen i augusti 2006 räknades antalet skålgropar till 335 st!
Dessutom upptäcktes tre rännformiga fördjupningar.

 


En liten idyllisk bro på vägen till gravfältet

 


Replika av en av flera armbyglar funna i Hov,
denna av silver, originalet av brons


Tar man vägen från Hov mot Herrljunga finner man snart Fröstorp där det ligger vackert beläget uppe på en kulle. Här finner man ännu ett gravfält och dessutom en vacker runsten.

 

 

Tillbaka

Hov kyrka, Västergötland


Kyrkan i Hov sommaren 2004

Kyrkan i Hov söder om Herrljunga i Västergötland ligger vackert belägen högt upp på en kulle ovanför det gamla gravfältet och mitt i den gamla kyrkbyn. Den ursprungliga kyrkan återfinns ännu till stora delar i långhuset som dock förlängdes under 1700-talet. Dopfunten är från perioden 1150-1250 och dess predikstol stod tidigare i kyrkan i Norra Säm som helt sonika övergavs år 1843.


Index över kyrkorna