o Jonsson Grip föddes ca 1330 och var son till riddaren Jon Tomasson Grip och Ingeborg Bosdotter Natt och Dag. Bo Jonsson var under

Tillbaka

Bo Jonsson kom att fullständigt dominera det politiska livet i Sverige under flera årtionden. Som den främsta företrädaren för den svenska rådsaristokratin var det mycket han som stod bakom att Albrekt av Mecklenburg 1365 valdes till kung samtidigt som Magnus Eriksson fördrevs. Man kan med fog påstå att Bo Jonsson mot slutet av sin levnad var Sveriges i praktiken verklige härskare, fram till sin död år 1386.

Ändå står han enbart beskriven som väpnare, men detta var förmodligen en titel man fick om man ställde en riddare med häst och fulla vapen till kungens förfogande, och sådana kunde Bo Jonsson ha råd med i mängder - speciellt som varje riddare skänkte en viss skattefrihet åt ägaren...

Bo Jonssons sigill 1379

Tillbaka

Sveriges genom tiderna störste jordägare

Viborg i Finland, på Bo Jonsson Grips tid och länge därefter en del av Sverige

Bo Jonsson kom att genom arv och ett synnerligen skrupulöst agerande att bli den i särklass störste mark- och godsägaren i Sverige någonsin. Han lyckades med att roffa åt sig ca 1 500 gårdar i 350 socknar så att han vid 1300-talets mitt ensam ägde mellan en tredjedel och två tredjedelar av det dåtida Sverige inklusive Österland, Finland.

Från sitt Gripsholm behärskade han hela Mälardalen, södra Norrland, hela Finland samt söderut stora delar av Västergötland, östra Östergötland och smålandskusten.

Bo Jonsson ägde ett dussintal befästa slott, bland annat finska Åbo, Tavastehus och Viborg, vidare Kalmar, Stegeborg och Nyköping - plus dem han själv låtit uppföra - Bjärkaholm nedan, Ringstaholm och så ögonstenen - Gripsholm.

Bjärkaholm som det tros ha sett ut - ur boken Riseberga kloster
av Agneta Conradi Mattsson

Tillbaka

Gift två gånger

Bo Jonsson Grip var gift två gånger: först med den rika Margareta Porse som dog efter en kort tid i barnsäng varvid Bo lär ha låtit förlösa sonen med kejsarsnitt, varvid barnet dog. Ryktet säger att han lät utföra operationen för att få arvsrätten efter sin hustru...(?)

Andra äktenskapet ingicks med en vacker tyska, Margareta Dume, som lär ha haft många beundrare. En av dessa var Karl Niklisson Färla, en frälseman från Södermanland. Denne fick ett svärd stucket i ryggen då han stod framför själva högaltaret i Stockholms gråbrödrakyrka, och man menade att Bo Jonsson var den som stod bakom det häpnadsväckande mordet, även om han nu råkade ha ett alibi. Dock - en vecka senare var Bo ägare till Karl Nilssons gods Wad, en medeltida befäst gård med tjocka murar, belägen vid Södertuna.

I sitt testamente gav Bo Jonsson frikostiga gåvor till kyrkor och kloster. Det nyupprättade Vadstena kloster var honom extra kärt, för där skulle han läggas till vila då den dagen kom.

Bo Jonsson blev under kung Håkan Magnusson år 1363 landsförvisad tillsammans med en grupp adelsmän och riksråd. De anklagades för uppror, och seglade till Mecklenburg för att förhandla med Albrekt av Mecklenburg.

Tillbaka

Testamentet ledde till Kalmarunionen

För att förhindra att länen och därmed den politiska makten efter Bo Jonssons död skulle övergå till kung Albrekt förordnade han i sitt testamente en särskild grupp stormän att förvalta hans län och gods.

Dessa voro:
Biskop Nils Hermansson i Linköping, biskop Tord Gunnarsson i Strängnäs, riddaren Karl Ulfsson Sparre av Tofta, riddaren Birger Ulfsson av Ulvåsa, (den heliga Birgittas son), riddaren Erik Kettilsson Puke, riddaren Sten Bengtsson Bielke, riddaren Erengisle Nilsson av Hammersta, väpnaren Ulf Jonsson av Aspenäs, väpnaren Sten Bosson Natt och Dag) samt väpnaren Karl Magnusson Örnfot.

Stormännen insåg dock snart att de inte skulle kunna klara av att hålla kungen borta från egendomarna, varför de vände sig till drottning Margareta av Danmark och Norge. Flera möten ägde rum, bl.a. på Ekholm i Göta Älv, för att till sist slutligt komma till en uppgörelse på Dalaborg år 1388. Följden blev slaget vid Falköping - vid Åsle.

Bo Jonsson Grip är begravd i Vadstena. Ingen vet hur han såg ut, men eftermälet har gjort honom liten och sned och vanställd, puckelryggig och ful. Mätningar av skelettet i mausoleet i Vadstena har delvis bekräftat det ryktet.

Källor:
Historiska-personer.nu
Catshaman
Anders S. Bockgård (testamentesexekutorena) - tack Anders!