e äldsta lämningarna på Slottsholmen där slottet Gripsholm ligger är från 800-talet och består av en offerplats för hedniska gudar.

Tillbaka

Bo Jonsson Grips favoritslott

Någon gång på 1300-talet lät riksdrotsen Bo Jonsson Grip (ca 1330-1386) uppföra en borg i Mariefred - Gripsholm kallad. Den var en fyrkantig stenborg i ett plan med skottgluggar. På en sida anslöt en muromgärdad borggård, vid stranden fanns en brygga som skyddades av ett omfattande pålverk kring hela holmen och mot landsidan fanns naturligtvis en vindbrygga.

Det lär ha varit en rikt utsmyckad borg, klar 1380. Vid Bo Jonssons död sex år senare stormades borgen av missnöjda bönder, varvid den lades i ruiner.
Gripsholm hade också påhälsning under Engelbrektupproret 1434 - frågan är hur mycket det fanns att rasera... Av den ursprungliga medeltida borgen återstår idag endast gråstensfasaden till köket i förborgen.

Gripsholm en kall aprildag år 2004

Tillbaka

Mariefred kloster

Näste ägare till Gripsholm var Sten Sture d.ä. som 1490 skänkte delar av Mariefred till ett kloster för kartusianmunkar, f.ö. det sista kloster som instiftades i Sverige. Klostret uppfördes på den plats där dagens kyrka ligger.
Staden Mariefred fick 1537 namn efter Kartusianerklostret Pax Mariae - Marias Fred.

Kartusianerna bodde inte i kollektiva sovsalar som annars var brukligt bland andra klosterordnar, utan alla hade egna rum som var inordnade som en slags radhus med egna trädgårdar.
Orden kom från Grande Chartreuse i sydöstra Frankrike och grundades år 1084 av Bruno från Köln. Deras dräkt var helt vit.

Kartusianermunkar som dom avbildades
i en italiensk bok på 1500-talet

Då katolicismen förbjöds vid Gustav Vasas reformation 1527 kom munkar och nunnor att drivas ur landet och många kloster, bl.a. Kartusianerklostret, kom att jämnas med marken. I Mariefred användes klostrets gamla byggstenar till att uppföra en försvarsborg på lämningarna av Bo Jonssons Gripsholm.
Borgen som tog tio år att uppföra stod färdig 1547 och hade fyra runda torn, alla försedda med kanoner.

Då Sten Sture dog år 1503 begravdes han i klostret, men då det revs fick hans kvarlevor istället föras till Strängnäs.

Vindbryggan in till slottet med Mariefred kyrka i bakgrunden,
platsen för klostret där Sten Sture den äldre begravdes år 1503

Tillbaka

Gustav Vasa och drottning Margareta

Då Gustav Vasa kom till makten beslöt han att reformera Sverige och själv bli kyrkans överhuvud. Då skulle han ensam kunna förfoga över kyrkans ofantliga rikedomar hade han räknat ut. Gripsholm gjorde han till sitt stamgods.

Det var under äktenskap nummer två med Margareta Leijonhufvud från Loholm i Västergötland som Gustav Vasas upprustning av Gripsholm påbörjades. Under tiden som Gustav var nere i Småland under Dackefejden bodde Margareta på Gripsholm tillsammans med barnen. Enligt eb förteckning var det Margareta själv som befallde över 27 hantverkare, 24 drängar, 14 fiskare, 3 kvarndrängar, 18 pigor, 3 bagerskor, 2 stugukonor, 24 legodrängar och 12 fäpigor, tillsammans 127 personer vilka alla behövdes för att hålla slottet igång. Det blev heller inte mindre att göra då maken Gustav kom hem på besök från Småland med sina drygt 340 följeslagare...

Drottning Margareta

Tillbaka

Som försvarsborg var slottet redan från början omodernt och användes oftast som fängelse. Bland andra satt Hogenskild Bielke på borgen under fem år, väntande på sin dom efter att ha motarbetat kung och krona. Hogenskild avrättades i Stockholm år 1605, dömd för högförräderi.

Sveriges mest kända kanoner - Suggan och Galten på Gripsholms slott,
tagna som krigsbyte vid erövringen av Ivangorod år 1581

Gripsholm har sedan Gustav Vasas dagar genomgått betydande förändringar. Karl den IX var den som insåg Gripsholms möjligheter och var den som förvandlade den gamla Vasaborgen till ett slott. Han lät släppa in ljus i rummen genom att sätta in karpater i väggarna, flytta upp skottgluggarna, sätta in riktiga fönster och han lät också sätta in en slags centralvärmeanläggning för hela slottet.

Ur Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna - senare delen av 1600-talet

Under Johan III byggdes den fortfarande fungerande teatern i ett av tornen, och stora renoveringsarbeten utfördes under Oscar II:s tid, på 1890-talet.

Tillbaka

Ingvarstenen

Ingvarstenen Sö 179

Utanför slottet och på platsen för de gamla riddarlekarna står två runstenar. En är Ingvarstenen, vilken omnämner den berömde Ingvar den vittfarnes tåg som kom att sträcka sig ända till Särkland vid Kaspiska havet på 1040-talet.

Stenen återfanns inne på Gripsholm där den tjänat som tröskel, förmodligen sedan 1500-talet. Man tror att den tidigare funnits i klostret fram tills det revs för att få byggmaterial till slottet. Klostret var beläget på platsen för kyrkan som syns bakom stenen.

Runsten Sö 178

Hälgulv och Öulv de läto resa båda stenarna
efter sin broder Kätilmund och
(gjorde) bro efter Soma, sin moder.
Men Brune, hennes broder, högg (runorna)

Tillbaka