|
en gamla stenborgen Stegeborg
(Stäkeborg, stækaborgh) i
Östergötland
tror man ha blivit påbörjad ca 1250, förmodligen
på |
platsen för en föregångare av trä.
Den tidigaste delen bestod av en kvadratisk kastal,
till höger på bilden ovan, medan tornet som än
idag reser sig över holmen där sundet Slätbaken
är som smalast tillkom senare.
Under vikingatiden
var leden in mot Söderköping försedd med
tusentals träpålar, s.k. stäk, för
att förhindra att främmande skepp
skulle segla förbi, och ännu en bit in på
1800-talet fanns stockar kvar i sundet. För att förhindra
anfall landvägen mot Östergötlands inre byggdes
runt år 800 den flera kilometer långa försvarsvallen
Götavirke
ca 2,5 mil västerut.
Stegeborg
tros från början ha varit en utpost för
biskopsborgen Skällvikshus
som var belägen strax sydväst om Stegeborg och
låg under biskopen i Linköping,
totalförstörd år 1312.
Tillbaka
1300-talet
Fästet
Stegeborg nämns för första gången
i ett dokument
år 1310, i en uppgörelse mellan Magnus
Ladulås tre söner - kung Birger
och hertigarna Erik
och Valdemar - varvid kung Birger erhåller bl.a.
Östergötland
med Stegeborg.
Det
lär ha tillkommit på initiativ av kung Birger
och marsken Torgils
Knutsson för att ha ett starkt fäste vid
Östersjön i den pågående maktkampen
som pågick de tre bröderna Magnusson emellan.
Hur denna borg sett ut går idag inte att säga,
men Birger hade ofta sin hovhållning här.
Det fyrkantiga tornet med sina två meter tjocka
väggar var, vad man tror, vid denna tid eller strax
därefter 20 meter högt, fördelat på
fyra våningsplan.
Tillbaka
Det
var hit till Stegeborg som Birger Magnusson begav sig
efter
gästabudet i Nyköping
år 1317. Den 9 januari utfärdade han brev härifrån.
Då levde hans bröder ännu i källaren
på Nyköpingshus där de skrev ett gemensamt
testamente den 18 januari.
Birger
stannade dock inte länge på Stegeborg, utan
gav sig snart av med sikte på Helsingör där
han den 27 februari pantsätter
Småland och Visingsö. På vägen
passerade han Karleby där en
strid stod med en västgötsk bondehär.
Efter besöket i Helsingör återkom Birger
till Stegeborg där han avlämnade sonen Magnus
och drotsen Brunke. I maj månad kom han till Söderköping
där han mötte Knut Porse, hövitsmannen
på Axevalla
hus, som besegrade honom.
Stegeborg
kom från påsktid till fram i augusti år
1318 att belägras av hertigarnas anhängare.
Sonen och drotsen tillfångatogs och fördes
till Stockholm
där de senare kom att halshuggas uppe på en
ås, sedermera kallad för Brunkeberg.
"Med
manligt mod böjde den unge fursten sitt hufvud för
bödelns svärd" som det står i Svenska
Familj-Journalen av årgång 1876.
Tillbaka
Under
belägringen vet man att belägrarna använde
sig av en blida,
kanske flera, vilket var det i särklass kraftigaste
vapnet vid denna tid. Blidan var en kastmaskin, en slags
slunga som med hjälp av en hävarm med motvikter
kunde kasta iväg stenar vägande en bra bit över
50 kg. Kanske
var det blidans påverkan som Rimkrönikan
beskrev - "muren slog man i små stycken och
lät ej en enda sten återstå".
Under
tiden fästet var raserat lär Skällvikshus
åter ha kommit till heders, kanske hade det renoverats
efter förödelsen 1312. Men
Stegeborgs saga var alls inte slut med det, år 1390
kom det återigen att hamna i fokus.
Efter att Bo
Jonsson Grip hade avlidit 1386 hade unionsdrottning
Margareta träffat
hans testamentsexekutorer på Dalaborg
år 1388. Under mötet på Stegeborg lovade
Margareta ännu en gång att man skulle slippa
tyskar och danskar som hövitsmän på landets
fogdeborgar.
År
1399 bytte Bo Jonsson Grips son Knut till sig Stegeborg
mot Finland som han ärvt efter fadern.
Tillbaka
1400-talet
Tvi Vale!
Stegeborg
som det kan ha sett ut då Bo
Jonsson Grip gått ur tiden.
Bilden
från Stegeborgs
Egendom AB med vänligt medgivande.
Unionsdrottning
Margaretas
fosterson Erik
av Pommern vistades ibland på Stegeborg och
lät vid tillfälle tillsätta en sydeuropeisk
hövitsman, helt emot överenskommelsen några
år tidigare. Den nye hövitsmannen hette Giovanni
Franco, av svenskarna kallad för Johan Vale (Vale
- venetianare).
Ortsbefolkningen
suckade över den grymme hövitsmannen och uttrycket
Tvi Vale var därmed myntat. Under
1410-talet var Stegeborg åter centrum i ett eget
slottslän. Under
Engelbrektsfejden
lät inte Giovanni Stegeborg vara belägrat särskilt
länge innan fästet gavs åt bondehären.
Sedan
kung Erik 1435 återfått makten fick han också
detta slott, som 1436 sedan lämnades till riksföreståndaren
Karl
Knutsson Bonde vilken i sin tur anförtrodde det
till sin svåger, riddaren Nils Stensson Natt och
Dag.
Denne missbrukade dock Karls förtroende, och tvingades
att utkämpa många strider framför detta
slott, dock utan att lyckas inta det - men för hans
dotter gick det bättre, då hon kom att gifta
sig med Ivar Axelsson Tott.
Tillbaka
Ivar
Axelsson Tott
Den
danskfödde Ivar Axelsson Tott
Kung
Karl Knutsson Bondes dotter Magdalena kom år 1466
att gifta sig med den förmögne danske (skånske)
adelsmannen Ivar Axelsson Tott, en av nio bröder
Tott som för att befästa sin makt bygger borgar
runt hela östersjön, bl.a. Olofsborg
i Österland.
Äktenskapets ingående kunde dock ske först
efter att man fått påvens välsignelse
eftersom de båda var släkt med varandra i
tredje led.
Ivar
Axelsson kom år 1472 att få Stegeborg i förläning
av Sten
Sture och river då den gamla träbebyggelsen
runt tegeltornet och uppför de mäktiga tio meter
höga gråstensmurar som man kan se än idag,
samt två våningar av rundtornet.
För
att få ihop pengar till sina nybyggen och sitt överdådliga
leverne ägnar sig Ivar Axelsson åt sjöröveri
i stor skala. Men efter att ha kommit ihop sig med Sten
Sture tvingas Ivar överlämna Stegeborg till
denne år 1487, detta efter att borgen varit belägrad
under drygt tre månader. Det inhades sedermera av
Svante
Nilsson Sture.
Ivars dotter Beata kom att äkta Arvid Trolle till
Bergkvara.
Då Ivar dog 1487 kom därför Ivars arv
om 475 skånska gårdar att tillfalla den redan
store godsägaren Arvid Trolle.
Tillbaka
1500-talet
Stegeborg
på 1500-talet. Här födde drottning
Margareta Leijonhufvud sonen Johan, senare Johan III.
Bilden från Stegeborgs
Egendom AB med vänligt medgivande
Vid
smålänningen Nils Dackes
uppror kom Stegeborg att hamna i frontlinjen, och
blev för en tid kvarter för kung Gustav
Vasa. Vasa hade då regerat under tjugo år,
men varit föga intresserad av Stegeborg sedan det
erövrats av en av Gustavs närmsta män,
Arvid Västgöte, år 1521.
År 1543 står ett stort slag vid Stegeborg,
varvid Dackes styrkor krossas. När Dackes uppror
var kväst kom 400 av Dackes 1000 män att avrättas
- "de skötos ihjäl så som kråkor",
varefter stora arbeten tog sin början på borgen
som både byggdes om och förstärktes. Samma
sak hände med Kronobergs
slott nere i Småland.
Tillbaka
År
1537 födde Gustav Vasas hustru Margareta
Lejonhufvud från Loholm
i Västergötland
sonen Johan på Stegeborg. Han skulle senare komma
att bli kung känd som Johan III, och var den som
byggde om medeltidsborgen till ett ståtligt renässansslott.
Rundtornet
fick nu sin fulla höjd och borgen förvandlades
till ett tre våningar högt, vitkalkat slott
med högresta tegeltak. Byggnadsarbetena avslutades
först 1590 då Johan hade 3 år kvar i
livet, varvid rundtornet fick den höjd det har idag.
Tillbaka
Kvinnan
till vänster är hertiginnan Katarina,
kvinnan till höger är Maria E av Stegeborg
Tillbaka
Stegeborg
som det avbildades i Sueciaverket
ca år 1700
Då
Stegeborg inte längre behövdes som en militär
utpost revs slottet år 1731.
Stegeborg
sedd inifrån borggården - teckning av C. S.
Hallbeck 1870-tal
Läs
om Stegeborg ur
Svenska Familj-Journalen
1876
Källor:
Stegeborg.se
Historieportalen
Jarlens sekel av Dick Harrison
|