andelsplatsen Sudherköpung var troligen redan på 900-talet av stor betydelse där den låg längst in i viken Slätbaken i Östergötland.

Längre ut i Slätbaken fanns troligen redan under 800-talet tusentals pålar ute i vattnet vid Stegeborg för att förhindra ovälkomna att segla in mot Östergötlands inre. Landvägen spärrades av en mil västerut, vid Götavirke.

Innan Stegeborg blev förstärkt under 1300-talet var det biskopsborgen Skällvikshus som var det primära fästet i vattenleden. Storån var vid den här tiden en segelbar led, och därmed hade Söderköpings föregångare en egen hamn. År 1223 skrevs namnet som sudhercopia.

Tillbaka

Söderköping under medeltiden

Söderköpings storhetstid inleddes under Bjälboättens era på 1200-talet och staden var en plats där ätten gärna uppehöll sig. Man kan med fog säga att Söderköping för något århundrade var sveriges huvudstad där viktiga möten hölls och konungar och drottningar kröntes och gifte sig. Stockholm fick inte sin status som huvudstad förrän på 1600-talet.

1200-talet var även det stora kyrkobyggarårhundradet i Söderköping. Då byggdes S:t Laurentii, S:t Drotten och S:t Ilian, den senare helt utplånad. Även hospital anlades under århundradet.

Tillbaka

1200-talet

1235 fanns ett franciskanerkloster i Söderköping där man vet att det år 1281 bedrevs undervisning.

År 1250 skänktes staden med alla sina tillhörigheter av kung Erik Erikssons änka drottning Katarina, Sune Folkessons dotter, till hennes syster Benedikta som var gift med riddaren Svantepolk Knutsson.

Tjugo år senare, 1270, hölls ett möte med kung Valdemar, rikets biskopar och förnämste män då man bl.a. tog beslut om ärkebiskopsstolens och domkyrkans flyttning från Uppsala till Östra Aros.

1281 låter Magnus Ladulås kröna sin maka Helvig av Holstein, och i samband med det stadfästes kyrkans stora privilegiebrev som gjorde att kyrkan slapp betala både de stående skatterna liksom eventuella kommande pålagor, ett "andligt frälse".

I Magnus testamente som undertecknades i Skara 1285 omnämnes ett mynthus här i Söderköping, ännu fungerande år 1543.

Tillbaka

1300-talet

1302 kröntes Birger Magnusson och hans drottning Märta i Söderköping varvid stora festligheter med bl.a. riddartorneringar avhölls.

I april år 1317 var Birger tillbaka, troligen på väg för att försöka undsätta antingen Nyköpingshus eller Stegeborg som var hårt ansatta av de hertigtrogna. På Stegeborg fanns hans unge son Magnus.
Men i Söderköping såg Knut Porse till att det blev stopp - Birger fick se sig besegrad och de danska soldaterna fick så vackert marschera tillbaka hem.

1359 hölls ett riksmöte där en förlikning ingicks mellan kung Magnus Eriksson och rikets stormän.

Det var hit till Söderköping som den heliga Birgittas kvarlevor fördes iland år 1374. I en ståtlig procession fördes kistan med stort följe till Vadstena.

1389 höll danska och norska drottning Margareta en herredag.
Under den tidiga delen av 1390-talet led både handeln och sjöfarten betydliga avbräck genom vitaliebröderna som 1393 plundrade staden.

Tillbaka

1400-talet

År 1419 bortförlänades staden av kung Erik av Pommern till riddaren Bengt Niklisson Lejonansikte för 3,000 lödiga mark, indrogs vid hans död år 1423 men återlämnades till arvingarna efter Engelbrekts resning 1434.

Under Engelbrekts och Karl Knutssons tid hölls flera möten i Söderköping, bl.a. 1434, 1435, 1436, 1439, 1441 (ett kyrkomöte) och år 1472.

Riksmötet år 1435 sammankallades av Engelbrekt, varvid allmogen beslöt ställa sig på hans sida.

Söderköping kan vid den här tiden, jämte Stockholm och Kalmar, anses vara landets förnämsta handelsstad. Staden hade en från Bjärköarätten avvikande gammal stadsrätt, av vilken fragment samlats och utgivits (Klemming 1867).

Det äldsta kända privilegiebrevet försåg Söderköping med rika gåvor av bl.a. Bjälboätten. Flera kapell och ett S:t Görans hospital utanför staden, liksom helgeandshuset belägen vid den av Karl Knutsson tillhöriga Bossgården .

Tillbaka

1500-talet

I början av 1500-talet sammanslogs hospitalet och helgeandshuset till en gemensam inrättning för vilken riksrådet år 1507 fastställde reglemente. Hospitalet flyttades sedan år 1786 till Vadstena, och dess byggnader såldes.

År 1517 var danskarna här och lät staden betala brandskatt.

Efter Stockholms blodbad år 1520 kom Kristian II till Söderköping, och även här restes galgarna under hans blodiga "eriksgata". Se under Jönköping.

År 1522 anlände Gustav Vasas Lübska flotta till Söderköping med tio krigsskepp med folk och vapen samt handelsskepp med förnödenheter. Under Gustav Vasas avgörande strider kom Söderköping att fungera som landets kommersiella huvudstad.

Tillbaka

År 1523 - Brasken startar ett tryckeri

Kanske huset där biskop Brask inhyste ett av Sveriges första tryckerier på 1520-talet

År 1523 tror man att Biskop Brask inrättade ett tryckeri i Söderköping, kanske beläget i bottenvåningen av det ännu kvarstående huset n:r 53 i Hospitalskvarteret. Tryckeriet stängdes dock år 1526 av Gustav Vasa för att ej vara "thet prenterii till förfong, som nw j Stocholm med swaar kost vpretthet är". Som ansvarig för tryckeriet verkade en präst vid namn Ulrici.

År 1543 erövrade Nils Dackes trupper Söderköping varvid kronans förråd länsades. Dackes styrkor krossas dock i ett stort slag vid Stegeborg.

I december år 1567 lär invånarna själva ha tänt eld på staden, vilket dock inte hindrade danskarna under Daniel Rantzaus befäl att lägga beslag på vad som återstod.

På hösten år 1595 hölls det sista och kanske viktigaste av de många (man uppger 18) riksmöten som hållits i Söderköping. Då staden ånyo blev plundrad och bränd av danskarna år 1612 nedsjönk den till en obetydlig småstad.

Tillbaka

S:t Laurentii kyrka i Söderköping

År 1302 stod kyrkan i centrum för festligheterna vid bröllopet mellan Birger Magnusson
och hans drottning Märta varefter kungaparet bland mycket annat kunde titta på tornerspel

Så dags var kyrkan ännu inte färdigbyggd, och efter reformationen upphörde arbetet för en tid. Inte förrän år 1560 var det sista valvet slaget. Dagens kyrkas byggnadsstil kallas för baltisk tegelgotik, en stil som återfinns i många av Östersjöns hamnstäder.

Tillbaka

Det var genom denna port som kung Birger Magnusson och hans hustru
Märta Eriksdotter trädde in i kyrkan då de båda kröntes till
kung och drottning för över 700 år sedan - 1302.
De hade också gift sig här, fyra år tidigare.

Tillbaka

S:t Drotten / Drothem

S:t Drotten heter idag Drothems kyrka, belägen strax väster om S:t Laurentii

Under medeltiden låg S:t Drottens kyrka strax utanför själva Söderköping, på norra sidan Söderköpingsån. Kyrkan tros vara från 1200-talets slut eller tidigt 1300-tal och låg endast ett par hundra meter från ett franciskanerkonvent som också hade en kyrka, dock riven på 1520-talet då Gustav Vasa behövde byggmaterial till Stegeborg som låg knappa två mil österut.

Dagens namn Drothem menas vara en förvanskning av det fornsvenska Drotin som betyder Herren eller Gud. Drotten betyder även på nutida isländska Gud och ordet finns kvar i det svenska ordet drottning.

Tillbaka

Bröderna Torsten och Torlaks sten

Gunnhvatr reste sten denna
efter Torsten och Torlak, söner sina

Utanför S:t Laurentii kyrka står denna runsten från 1000-talet som återfanns i kyrkväggen under en restaurering så sent som 1965.

Källor:
Stort tack till Harri Blomberg
liksom Ola Lönnqvist
Söderköping kommuns hemsida
S:t Laurentii kyrka, utgiven av församlingen 1995
Foteviken