en ätt som regerade över Sverige åren 1250-1364 kallas för Bjälboätten efter orten Bjälbo i Östergötland varifrån de

En viss Folke filbyter som levde på 1000-talet skulle ha varit ättens stamfader. Tillnamnet betyder fölbitare och syftar på att han skall haft för vana att kastrera föl genom att bita sönder deras pungkulor. Det är mycket osäkert om Folke filbyter verkligen har existerat... Mer säker är Folke den tjocke.

Det mest använda vapnet som användes av ätten var ett lejon över tre bjälkar i olika varianter, vilket nu ingår i Sveriges riksvapen tillsammans med Magnus Erikssons tre kronor från år 1341. Alltså Bjälboätten för hela slanten - se deras stamtavla.

Tillbaka

Tillbaka

Stormannaätten från Bjälbo

Bjälboätten var en av Götalands allra mäktigaste stormannaätter. Den främste makthavaren i släkten före Birger Jarl var hans farbror Birger Brosa.

Enligt nationalencyklopedin "skulle benämningen folkungar dock ursprungligen ha varit en partibeteckning för anhängarna till den 1210 stupade jarlen Folke och för vissa med honom sannolikt befryndade personer, som var fiender till dynastins stamfar Birger Jarl och dennes son kung Magnus Ladulås (jfr folkungar). Folke Jarl är emellertid sannolikt identisk med en i isländsk historieskrivning nämnd son med detta förnamn till den 1202 avlidne svenske jarlen Birger Brosa; enligt en i 1500-talsavskrifter känd medeltida uppteckning var den sistnämnde farbror till Birger Jarl".

Tillbaka

Birger Jarl var Sveriges mäktigaste man från 1248 och fram till sin död år 1266. Genom att gifta sig med den barnlöse kung Erik läspe och halte Erikssons syster Ingeborg kom Birger Jarls ätt att efterträda den Erikska ätten 1250 med sonen Valdemar som dess förste representant.

Svenska silvermynt (brakteater) med ensidig prägling, slagna i Skänninge och daterade till mitten av 1200-talet. Bokstaven B längst till vänster hänför sig till Birger Jarl och mynt nr två bär under en krona de tre första bokstäverna i ordet Valdemar (VAL), Birgers Jarls son, liksom nr fyra.

Tillbaka

Bjälbo kyrka med sitt försvarstorn

Bjälbo kyrka med tornet som är byggt som en förskansning

Trapporna upp till den tredje våningen är snedskurna och branta

Tillbaka

Ingrid Ylva

Ingrid Ylva tros ha varit en dotter till Sverker den äldres son Sune Sik och var följdaktligen av kungligt blod. Tillsammans med maken Magnus Minnesköld fick hon sönerna Birger (Birger Jarl) som blev riksjarl samt Bengt och Karl som båda blev biskopar i Linköping.

Då maken Magnus dött vid Gestilren år 1210 kom Ingrid Ylva aldrig att gifta om sig, något som var ganska ovanligt vid den här tiden. Förmodligen ägnade hon istället sina 41 år som änka till att utbilda sina söner i allt som en storman på den tiden måste kunna, och om det nu var så det förhöll sig så får man nog säga att hon lyckades.

Enbart Birger Jarl skänkte Ingrid Ylva sju barn, bl.a. var hon farmor till kung Valdemar, kung Magnus och drottning Rikissa av Norge - som hon nog kan kallas då hon var gift med Håkon den unge som var medregent till fadern Hakon gamle. Därmed har hon vid åtskilliga tillfällen kommit att få sitta i högsätet vid otaliga kröningar och kungabröllop - läs här om hur ett bröllop kunde gå till.

Tillbaka

Bjälbo kyrka som den avbildades på 1600-talet

Enligt en gammal sägen Ingrid Ylva bott i tornet i Bjälbo under oroliga tider. Enligt samma sägen skall hon vid sin gravsättning blivit inmurad i upprättstående ställning i sakristian, för Ingrid hade själv sagt att "så länge jag kan hålla mitt huvud upprätt skall inget ont hända ätten". Självklart tog man detta ad notam... Något hålrum i väggarna har dock aldrig påträffats.

År 1215 gjöts en kyrkklocka åt Bjälbo kyrka, vilken kom att kallas för Ingrid Ylvas klocka. Dess vackra malmklang sägs ha hörts även i Skänninge.

"Ingrid Ylvas klocka klang från en klockstapel,
ty så gjorde man i tidig kristen tid"

Ingrid Ylva lär enligt något som kallas för Gråbrödradiariet ha dött år 1251, och begravdes år 1252. Hon skall efter makens död ha bott i Skänninge.

Läs mer om Ingrid Ylva här.

Tillbaka

Strax här intill Bjälbo stod enligt sägnen ett slag år ca 1170, eller kanske något senare, ett fältslag vari förre kungen Karl Sverkerssons bröder Kol och Burislev som båda låtit utropa sig till konungar efter faderns död, fick se sig slagna av den västgötske kung Knut Eriksson.

En bild gjord på sajten Historic Tale Construction
efter mönster från Bayeux-tapeten från 1066

Förslag finns om att slaget vid Gestilren skall ha stått i närheten av Bjälbo, en plats man aldrig säkert kunnat sätta på kartan. Häradet där Bjälbo ligger heter nämligen Gilstring, en namnlikhet man kanske kan överväga. Men i ett tillägg till lagman Eskils Äldre Västgötalag står det förklarat i marginalen att slaget stod mellan Dala och Lena - och då är man tillbaka i Västergötland.

Tillbaka

De tidigast kända häradsgränserna

Tillbaka

Bjälbo
en jarla- och sätesgård

Om Birger Jarl finns ingenting alls dokumenterat om vare sig var han föddes eller var han växte upp - eller ens när han är född. Men det bör ha varit några år in på 1200-talet, och det finns goda skäl att anta att födelseplatsen var i Bjälbo, väster om Skänninge, där ättens huvudgods fanns och man dessutom vet att hans far Magnus minnesköld residerade. Det finns idag inga som helst rester kvar av jarlapalatset.

På den förhöjning som är belägen strax norr och väster om kyrkan har man funnit rester av murar varav man har dragit slutsatsen att det skall ha varit här som Bjälboätten haft medelpunkten för sitt omfattande jarlaresidens.
Det egentliga Bjälbogodset tros genom arv eller befryndelser (släktskap) ha kommit från ätten Ulf, till vilken Birger Jarls mor Ingrid Ylva hörde.

I omgångar kom alltfler av gårdarna i Bjälbo med tiden att skänkas till nunnekonventet S:ta Ingrid i Skänninge, något som dock inte alltid uppskattades av kungamakten. Hertig Eriks änka Ingeborg testamenterade efter Eriks och broderns död på Nyköpingshus år 1318 sin gård i Bjälbo till ett nunnekloster i Skänninge, och kort därefter, år 1353, gav Magnus Eriksson patronrättigheten över Bjälbo kyrka åt samma stiftelse.

Tillbaka

Testamentet från år 1358 handlade om att:

Tillbaka

År 1399 ansåg fogden i Gilstrings härad att staten och drottning Margareta hade bättre rätt till egendomarna än klostret, vilket dock ogillades vid ett räfsteting i Vadstena i närvaro av flera riksråd - nunneklostrets okvalda besittningsrätt till Bjälbo gods hade aldrig varit krono eller "konungx vpsalöödh" utan bevisligen ett arvegods som efter Birger Jarl gått i arv till kung Magnus och att det av denne för 46 år sedan blivit skänkt till nämnda S:ta Ingrids nunnekloster.

*

På kungsgården Bjälbo skall enligt C G Brunius hertigarna Erik och Valdemar ha anställt ett ståtligt bröllop för fem av sina tjänare, till vilken högtid deras män inbjöds från när och fjärran - "från särskilda trakter". Här måste alltså funnits ett ansenligt kungshus.

Bjälbo, som vid reformationen år 1527 indrogs till kronan, bestod av ett antal rusthåll vilkas namn visar på den dignitet som jarlagården haft.
Ett av rusthåll heter Hovgården, ett annat Trädgården, ett tredje hette Fogdegården och ett fjärde Blockhusgården. Ett blockhus är ett kraftigt byggt mindre hus med skottgluggar.

Läs mer om Bjälboätten ur Berättelser ur svenska historien

Vid kyrkoporten står denna runsten, Ög 64

Drängar reste denna sten efter Grep sin
gillebrodet. Love ristade dessa runor, Jutes son.

Läs om gillen ur Berättelser ur den svenska historien

Tillbaka

Bjälboätten slott i Vadstena

Enligt en tradition skall det i närheten av Vadstena kloster, som ju var Bjäboättens gamla palats, ha legat ett tidigare slott. Det skall ha hetat Susenborg och där uppges Birger Jarl ha hållit hov. Susenborg tros ha varit en skeppsgård med vindtorn, varifrån man lätt kunde segla över Vättern till Västergötland eller till Näs på Visingsö.

Bjälboättens residens, senare Den heliga Birgittas kloster

När nu Bjälboätten blivit kungaätt ville man ha ett finare residens. Ett sådant lät man därför bygga i Vadstena under slutet av 1200-talet. I kungasalen som idag fungerar som matsal för Klosterhotellet höll Magnus Eriksson gästabud med sin drottning Blanka.

Senare skänkte Magnus Eriksson palatset till Den heliga Birgitta för hennes framtida kloster - Birgittas mor Ingeborg var av Bjälboätt (Birgittas morfars farfars far var Magnus Minnesköld).

Tillbaka

Några händelser från Bjälboättens tid

• 1220-talet sammanställer lagman Eskil den Äldre Västgötalagen.
• 1238 beger sig Birger Jarl till Österland i det andra korståget. Tillsammans med Åbos biskop Thomas kväser de tavasterna och anlägger Tavastehus.
• 1248 träffar Birger Jarl den romerska kyrkans kardinal Vilhelm av Sabina på Skänninge möte.
• 1250 Valdemar väljs till kung som den förste av Bjälboätten. Hans far Birger Jarl är dock den som har den egentliga makten fram till sin död i "Jälbolung" år 1266.
• 1252 Stockholm omnämns för första gången i ett brev skrivet av Birger Jarl. Staden har nu vuxit upp intill de försvarsanläggningar som kan spåras tillbaka till år 1010.
• 1263 är Birger Jarl i Främmestad där han författar ett brev angående klosterjord i Skara.
• 1273 skickar Valdemar den första kända diplomatiska beskickningen till ett europeiskt hov. Syftet är att förhandla med hertigen av Braunschweig om ett giftermål. Valdemar blir samma år tvungen att göra en botresa till påven då han har gjort sin hustrus syster gravid.
  Ärkebiskopens säte flyttas från gamla Uppsala till Östra Aros som därefter kallas för Uppsala.
• 1266 dör Birger Jarl i Jälbolung.
• 1275 Valdemars bröder Magnus Ladulås och Erik gör uppror och fördriver honom till Norge. Magnus Ladulås kröns till kung året efter, men striderna upphör dock inte med det.
• 1280 I Alsnö stadga fastlås att alla som gör krigstjänst med egen häst och rustning får skattefrihet. Detta innebär att den svenska adeln uppstår.
• 1285 Magnus Ladulås möter på Kalmar slott representanter för Norge och tjugotre hansastäder. Man kommer överens om att Gotland och Visby ska ligga under den svenska kronan, vilket ön nog redan tidigare gjort.
• 1288 Öppet krig bryter ut mellan handelsmännen i Visby och de gotländska bönderna. Magnus Ladulås ingriper och tvingar Visby att underordna sig riket.
• 1290 Magnus Ladulås dör, och hans son Birger är då endast tio år gammal. En förmyndarregering ledd av marsken Torgils Knutsson styr riket de följande åtta åren.
• 1292 Marsken Torgils Knutsson erövrar Karelen och grundar Viborg 1293 under det tredje korståget mot Finland. Långvariga stridigheter mot Novgorod inleds som en följd av korståget.

Viborg, grundat av Torgils Knutsson år 1293
Foto: © Alex Goss, från hans sida Northern Fortress

• 1304 utbryter krig mellan kung Birger och hans bröder hertigarna Erik och Valdemar.
• 1306 Kung Birger tillfångatas av sina bröder Erik och Valdemar och tvingas dela riket med dessa, en händelse som kallas Håtunaleken efter platsen för händelsen, strax väster om Sigtuna.
• 1317 Nyköpings gästabud. Kung Birger hämnas Håtunaleken genom att fängsla sina bröder Erik och Valdemar på Nyköpings hus, där de dör året därpå.
• 1318 Birger lyckas aldrig ena riket igen och blir snart fördriven av sina bröders anhängare. Borgen Näs på Visingsö bränns, och kung Birger tvingas fly via Västergötland och Karleby.
• 1319 Magnus Eriksson blir endast tre år gammal vald till kung av Sverige och efterträder sin morfar Håkon Hålägg som kung av Norge. En förmyndarregering styr Sverige fram till 1332.
• 1323 Den första rysk-svenska freden sluts i Nöteborg.
• 1332 Magnus Eriksson köper Skåne och Blekinge för 34 000 mark. År 1341 köps även Halland. Danmarks kung Valdemar Atterdag erkänner köpet i freden vid Varberg 1343. Det är från denna händelse som symboliken med Sveriges Tre kronor kommer.
• 1335 Träldomen förbjuds i lag.
• 1347 Magnus Eriksson utfärdar en för hela riket gemensam landslag och stadslag, vilka därmed ersätter de tidigare, regionala lagarna.
• 1348-1351 Magnus Eriksson går ut i ett korståg mot Ryssland.
• 1350-1351 Sverige härjas svårt av digerdöden, mer än 1/3 av befolkningen dör.
  Magnus Gudmarsson på borgen Loholm i Västergötland tvingas tillsamman med sin maka Katarina, Birger Perssons dotter, ta sin tillflykt till Varnhems kloster då det inte längre fanns några bönder kvar som kunde förse borgen med mat.
• 1355 Magnus Erikssons yngre son Håkan blir kung av Norge och upplöser därmed unionen med Sverige.
• 1356 Magnus Erikssons äldste son Erik gör uppror mot fadern med stöd av adeln. Året efter delas riket mellan dessa två.
• 1359 Erik och hans familj dör, troligen av pesten. Magnus Eriksson blir återigen kung över hela riket.
• 1360-1361 Den danske kungen Valdemar Atterdag erövrar Skåne, Halland, Blekinge och Gotland.
• 1364 Adeln försöker fördriva folkungaätten från tronen och väljer Albrekt av Mecklenburg till kung. Man lyckas till en början endast delvis då Håkan erhöll hela Skara stift av sin kusin Albrekt.

Källor:
Grund för årtalen - Svensk historia
Svenskt diplomatarium