öregångare till Vasas slott i Vadstena var ju Bjälboättens palats, vilket som bekant senare skulle komma att bli birgittinerordens Vadstena kloster. Enligt en tradition skall det funnits en föregångare

År 1346 testamenterade Magnus Eriksson och hans Drottning Blanka Vadstena kungsgård och Bjälboättens gamla palats till den heliga Birgittas blivande kloster under, och påföljande år även en stor summa pengar för klostrets bildande - dock utan att någonstans nämna Birgitta själv.

Birgitta lät från Rom ombesörja att Johan Pederson, med biträde av biskop Thynne i Växjö, skulle bege sig till Vadstena och uppföra och inreda klostret på den av kung Magnus skänkta grunden. Då de kom fram fanns dock inte ett spår efter de tre stenhus som tidigare stått på platsen... Dessa får man förmoda att kung Valdemar använt till sitt Waldemarshus, Bjälboättens palats.

Först 1367 kunde man därför komma igång med byggandet, för vilket kung Albrekt proklamerade att en särskild skatt skulle tas upp över hela riket, och att den skulle "utgå i evärdliga tider". Skatten kallades för Vårfrupänningen.
(Läs mer om den förvirrande och motsägelsefulla beskrivningen av hur övergången mellan slott och kloster gick till HÄR).

Klostret var egentligen ett nunnekloster för systrar och bröder av S:t Salvators eller Frälsarens Orden, vilken senare anses ha varit en gren av Augustinerorden. Denna fick sin klosterregel bekräftad av påven Urban V år 1370, och sedan stadfäst ännu en gång av Gregorius XI år 1377.

Tillbaka

 

Kapitelsalen i Vadstena kloster som den tedde sig på 1930-talet

 

Tillbaka

losterkyrkan byggdes efter anvisningar av Birgitta som ville ha den stram och enkel men ändå imponerande, vilket man väl får säga att den också blev.
Kommer man sjövägen, som man ofta gjorde förr, ser kyrkan ut att ha en blå ton, vilket gjort att den ibland kallades för Blåkyrkan.

Moderklostret i Vadstena invigdes 1384 och blev till det mest inflytelserika kloster kloster Sverige haft. Birgittinerorden är den enda orden som har ett svenskt ursprung, ordensreglerna stadfästes som nämnts år 1370. I klostret styrde nunnekonventets abbedissa över både nunnor och munkar, vilket inte var vanligt.

Vadstena klosters sannolika utseende under 1600-talet enligt K. Haglunds rekonstruktion. Tornet i fjärran längst upp till vänster i bild torde vara Örberga kyrka.

 

Tillbaka

Vallgrav runt Vadstena

År 1467 byggdes en stadsvall runt Vadstena. Den bestod av en tre meter djup vallgrav med 45-gradig lutning. Mot staden reste sig en timmerkonstruktion, även den tre meter hög, vilken skulle hindra inträngande i staden. Fortfarande i dag kan man se spår av den i gatunamnen Rännevallen och Gropgatan. Det hade tidigare funnits en annan vall, men om denna vet man inte så mycket.
Stadsvallen kunde nog klara av kortare tids belägringar, förutsatt att stadsborna satsade på ett intensivt försvar under en kort tid i förhoppning att fienden skulle tröttna och dra vidare på andra plundringståg.
(Mats Gilstring).

Stadens sigill från 1400-talet,
en skrivande munk

 

Tillbaka

Skänningeannalerna

I klostret tror man att dagens bevarade exemplar av Skänningeannalerna har använts. På den liturgiska bokens sista sida står att läsa:

"Denna bok lät Märta Thuresdotter skriva gudi till heders och eder allra käraste systrar till hugnad här vilja läsa detta".

Detta tyder enligt sakkunskapen på att den liturgiska boken ursprungligen kan ha använts här, men att den skrivits på dominikanerklostret i Skänninge.

 

Efter Vasas reformation år 1527 fanns munkklostret i Vadstena kvar till år 1555 då Vasa lät sända iväg munkarna ut över landet som kyrkopräster, lärare eller läkare. En del kom också att hamna i Lappmarken som missionärer, medan nunnorna tilläts stanna kvar. Detta höll i sig fram till 1595 då Vadstena som sista kloster i Sverige upphörde, varefter Vadstena snart krympte till en småstad.

 

 

Tillbaka

Klostrets storhetstid

Under sin storhetstid under 1400-talet var klostret en av landets största jordägare, med omkring 1000 egendomar spridda över stora delar av riket, säkert mycket beroende på att Bo Jonsson Grip skänkte klostret mycket mark vid sin död.

Hit vandrade årligen tusentals pilgrimer. Till klostret hörde under början av 1500-talet ytterligare 25 kloster som låg under birgittinerorden. Detta kom sig till viss del av att den som en gång avlagt klosterlöftena aldrig fick lämna klostret - utom för att starta ett dotterkloster.

Södra fasaden av klostret med den gamla riddarsalen nere till vänster

Bjälboättens gamla palats genomgick dock en betydande exteriör förändring innan nunnorna tog plats. Hela byggnaden var innan övertagandet smyckad med vackra mönster i kalksten, vilka alla knackades ner från väggarna för att ge byggnaden ett mer prosaiskt utseende. Denna utsmyckning hade Birgitta själv kunnat se då hon tidvis vistats i palatset som magistrata åt drottning Blanka.

Bjälboättens palats som man tror att det såg ut då kung Magnus och
hans drottning Blanka år 1346 donerade det till det blivande klosterbygget.
(Modellen finns på Lödöse museum).

Norra fasaden av Bjälboättens palats och Vadstena kloster

 

 

Tillbaka

Engelbrektupproret 1434-1436

Då dalkarlarna år 1434 vällde fram på bred front söderut genom Sverige under Engelbrektupproret var ett av bondearméns mål ett stormannamöte som skulle hållas i Vadstena i augusti.
På stormötet deltog Engelbrekt själv. I ljungande ordalag uppmanade han stormännen att förena sig med honom och göra gemensam sak mot kungen.

Stormännen var till en början helt ointresserade av förslaget, tills Engelbrekt tröttnade och slet tag i Linköpingsbiskopen Knut. Med händerna runt dennes hals släpade han honom mot dörren för att slänga honom åt männen som väntade utanför.
Det hela slutade med att alla skrev under ett dokument där de ställde sig bakom Engelbrekt, varpå han och hans bondehär tågade vidare för att hålla ett eget ting i Söderköping. Upproret skulle rulla vidare...

 

Månntro att stormännen biktade sig här efter att ha
skrivit under på att de stödde Engelbrekts kamp...

 

 

Tillbaka

Klosterkyrkan

Interiör från Vadstena klosterkyrka

 

Tillbaka

kyrkan ligger många prominenta personer begravda, en av dessa är Birger Ulfsson, 1323-1391, riddare av Den heliga graven i Jerusalem och son till Den heliga Birgitta och Ulf Gudmarsson från Loholm, begravd i Alvastra kloster.

Även Bo Jonsson Grip har här lagts till sin sista vila, liksom Gustav Vasas son, hertig Magnus. Inuti den senares gravmonument är kistan upphängd i kedjor, ett klart uttalat önskemål från hertigen eftersom han var rädd för spindlar...

*

En av medystrarna i Vadstenaklostret var för en tid unionsdrottningen Margareta Valdemarsdotter. Hon hade uppfostrats på Akershus i Oslo av den heliga Birgittas dotter Märta Ulfsdotter, och menas ha haft en stark förkärlek till just Vadstena. Märtas dotter Ingegerd som var uppvuxen tillsammans med den blivande unionsdrottningen var abedissa i klostret mellan 1384-1402, men avsattes, anklagad för förfalskning, förskingring och lättfärdig vandel. Vad skulle mamma Birgitta ha sagt om det, tro...?

I Vadstena klosterkyrka tog den hatade bondeplågaren, fogden Jösse Eriksson på Västerås slott, sin tillflykt under Engelbrektupproret. Trots att kyrkan även på den tiden var en fredad zon där man inte bröt kyrkofriden så tog sig östgötabönderna in och hämtade ut Jösse som fick släpas ut. Hans huvud skiljdes från kroppen i nådens år 1436.

Kopparstick föreställande interiör från Vadstena kloster

 

Läs om hur den kunde vara att
vandra genom Alvastra cistercienskloser
på medeltiden.

 

Tillbaka

Biskopshuset i Vadstena från 1473

Biskopshuset i Vadstena år 1925

Enligt klosterreglerna skulle biskopen i Linköping varje år visitera klostret i Vadstena, viga nunnor o.s.v., och hade då tydligen behov av en egen bostad.
Huset ovan är uppfört år 1473 av biskop Henrik Tidemansson, för på ytterväggen kan vi läsa följande inskription:
"Vi Henrich met Guds nåde Biskop i Lynkuoping. Gudz rena hedher bygger thetta hus. An. D:ni MCDLXXIII".

 

Tillbaka

Biskop Brasks kammare

Bilden ovan föreställer vad man brukar kalla "biskop Brasks (säng)kammare" belägen på andra våningen i biskopshuset - samme biskop Brask som blivit så omtalad för sin brasklapp, vilken han hade gömt i sitt sigill vid Stockholms blodbad i Stockholm år 1520.
Huruvida Brask verkligen sovit här finns det inga belägg som talar för, men som biskop måste ha besökt detta biskopshus som alla andra biskopar i Linköpings stift alltid plägade göra.

Tidigare fanns ytterligare ett stenhus på samma tomt från 1470, men det revs 1834.

 

 

Tillbaka

Mårten Skinnares hus

Ett borgarhus från ca 1520, donerat till Vadstena kloster

Mårten Nilsson var en rik borgare som levde i Vadstena under slutet av 1400-talet och första halvan av 1500-talet. Han kallades dock för Mårten Skinnare på grund av sitt yrke som skinnare - körsnär.

Som handlare i skinn och pälsverk, och längre fram även handlande med koppar, kom han att samla på sig en hel förmögenhet.
Redan år 1521 gjorde Mårten stora donationer till klostret, och även vid sin död 1543.
Mårtens hus är nog annars mest känt för avträdet på ytterväggens utsida...

 

 

 

Tillbaka

Helgeandshuset

Helgeandshuset med ursprung från 1400-talet - bild från 1925

Ett helgeandshus var under medeltiden en vårdanstalt för fattiga och sjuka.
På befallning av Gustav Vasa utrymdes huset ovan år 1532 och förenades med Mårten Skinnares grundade stiftelse. Senare indrogs det till kronan och är numera ett affärshus vid Storgatan.

 

Läs mer om Vadstena stad, slott och län ur Nordisk familjebok - Uggleupplagan (1921)