 |
agens
Vadstena slott började uppföras
av Gustav Vasa
på 1540-talet, som ytterligare ett skydd
för Mälarregionen från fientliga
anfall |
söderifrån. Ett tänkt namn för
det nya slottet var Wettersborg. Stenarna till uppförandet
hämtades från Alvastra
kloster som Gustav Vasa hade låtit upplösa
vid sin reformation 1527. Slottet byggdes senare om
av Johan III som lät bygga på med den tredje
våningen då också slottsrundlarna
kom till.
Det
var på Vadstena slott som Gustav Vasa gifte
sig med sin tredje hustru Katarina Stenbock 1552,
vilken han hämtade hem från Torpa
stenhus i Västergötland.
Slottet var då inte helt färdigt, men
dock väl beboeligt och användbart.
Vadstena under sent 1600-tal ur Erik Dahlbergs Suecia
Antiqua et Hodierna.
Slottet ligger till höger , och klostret
till vänster på bilden.
Tillbaka
Susenborg
och Waldemarshus
agens
slott i Vadstena lär vara det tredje genom historien.
Enligt traditionen skall det alldeles invid platsen
för den
heliga Birgittas blivande
kloster ha legat ett ännu tidigare slott,
Susenborg, det första slottet i Vadstena (eller
i vart fall hus) som användes av kungen och hans
män, där Birger
Jarl skall ha hållit hov under en kortare
tid.
"Äldre
byggnadslämningar och ett engelskt mynt från
1000-talets början indikerar en föregångare
till 1200-talets kungsgård. Den äldre kyrkan
har sannolikt uppförts som privatkyrka på
gården".
Källa: (RAA)
Susenborg
skall ha varit en vad som kallas för skeppsgård
med vindtorn, "beläget bortom nunneklostret".
Grundandet av detta går långt tillbaka
i tiden, redan under Birgers tid lär det ha varit
i dåligt skick.
Birgers
son, kung Valdemar
Birgersson, ansåg inte att Susenborg var
något att satsa på, och började istället
bygga ytterligare ett slott eller kungshus, kallat
Waldemarshus. Detta var det hus som senare skulle
kallas för Bjälboättens palats, Vadstenas
andra slott, där Bjälboätten
för en tid huserade, känt från år
1268.
Waldemarshus,
Bjälboättens palats, Vadstenas andra slott,
senare Vadstena kloster
och däremellan platsen för stormannamötet
1434 då Engelbrekt
konfronterade rådet
Tillbaka
Vallgrav
runt Vadstena
År
1467 byggdes en stadsvall runt Vadstena. Den bestod
av en tre meter djup vallgrav med 45-gradig lutning.
Mot staden reste sig en timmerkonstruktion, även
den tre meter hög, vilken skulle hindra inträngande
i staden. Fortfarande i dag kan man se spår
av den i gatunamnen Rännevallen och Gropgatan.
Det hade tidigare funnits en annan vall, men om denna
vet man inte så mycket.
Stadsvallen kunde nog klara av kortare tids belägringar
förutsatt att stadsborna satsade på ett
intensivt försvar under en kort tid i förhoppning
att fienden skulle tröttna och dra vidare på
andra plundringståg.
(Mats
Gilstring).
Vadstena
slott ca 1880 - bild ur boken Genom Sveriges bygder
av Herman Hofberg
Gustav
Vasas slott år 2000, med vindbrygga och nyrenoverade
vallar
Läs
mer om Vadstena slott och kloster ur Nordisk familjebok
från 1921
