Klevastaden
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka


Utsikt över Västergötland från Kinne-Kleva g:a kyrka, Klevastaden

raditionen om den forna Klevastaden som många menar och tror skall ha legat på Kinnekulles sydöstra sida nedtecknades av kyrkoherde Erik Melin år 1847. Enligt denna tradition skall det
här i Kinne-Kleva några km nordost om Husaby ha funnits en kungsgata och en drottninggata, två processionsvägar som korsade varandra precis där som dagens byväg passerar Kinne-Klevas kyrkoruin. Här skall man fordomdags ha samlats för att ha hålla kultbröllop vid midsommartid - brudgummen skall då ha kommit vandrande längst kungsgatan och bruden uppför drottninggatan för att sedan mötas där de båda vägarna korsade varandra.

Då man på 1980-talet höll på med grävarbeten vid den gamla byvägen fann man på någon halv meters djup en stensatt beläggning - kan det måhända ha varit en av de gamla omtalade vägarna, tro?

Det finns ett gammalt talesätt som lyder När Kleva var stad medan en legend talar om en vikingatida stad i närheten av Sandtorp, beläget strax västerut, och att det var där de sista Frö-dyrkarna skulle haft sitt tillhåll. Här ligger också Hovsgärde. Mellan Sandtorp och Kinne-Kleva tronar den märkliga högen Friareknålen. Någon arkeologisk undersökning har inte gjorts av någon av platserna.

 

Tillbaka

Klevastadens märkliga stenhäll


Den märkliga hällen vid Kinne-Klevas gamla kyrka - var den stödet till pålen Irminsul,
symbolen för världsträdet som höll uppe världen och gav den näring?


Ty även lövrika träd och källor visa de vördnad.
Även en påle av trä av icke liten storlek,
upprest i höjden, dyrka de under bar himmel,
och de kallar den på sitt fäderneslands språk Irminsul,
vilket på latin säges universalis columna,
liksom om den håller allt uppe

Adam av Bremen


Väster om den gamla kyrkan tronar en stor stenhäll som i mitten är försett med ett perfekt, cirkulärt hål som har en diameter av uppskattningsvis 40 cm.
Här skall Linnés lärljunge Peter Kalm under sin Västgötska och Bohusländska resa år 1742 ha noterat att en påle stod rest i hålet, något som också kyrkoherde Melin skall ha noterat drygt hundra år senare. Möjligt är att stenen med sin resta stolpe fordomdags ingått i någon fruktbarhetskult.
En annan sten med ett cirkulärt hål i mitten skall ligga över Sankta Apollonias källa vid Bestorp, Medelplana.

I närheten av Kinne-Kleva och Klevastaden finns bl.a. fyra stora domarringar vilka pekar på ett långvarigt brukande av platsen.



I vägkorsningen vid kyrkoruinen finns en gammal brunn - var den Klevastadens vattenkälla?

 

 


Det berättas att då man skulle plantera äppelträden så vägrade arbetarna fortsätta arbeta efter att ha funnit mängder med skallar och ben i den ovigda jorden invid kyrkan

 

Karta över Kinneviksområdet

 

År 1434 utfärdade Bengt Törnersson ett brev i Kinne-Kleva. Samma år var Radeke Markvardsson kyrkoherde i Kinne-Kleva socken.

 

Källor:
Svearikes vagga
Boken Kinnekullebygd
SD