|
veriges
kanske mest berömda och omtalade
runsten finner man i Rök i Ödeshög
kommun i Östergötland.
Den reser sig 2,5 meter ovan jord, |
ristades troligen på 800-talet
och har den längsta runinskrift man känner till.
Rökstenen är ungefär samtida med Sparlösastenen
i Västergötland.
Rökstenens runor är i huvudsak s.k. kortkvistrunor,
den yngre svensk-norska runraden som är en förenklad
typ där "kvistarna" på runorna är
just korta. I Sverige förekommer dessa runor i de
östra landskapen och i Norge i de sydöstra delarna
samt i England
där norrmännen hade sina kolonier.
Den
Rådulf som nämns på stenen vill en del
ha till att det är densamme som Rodulf
från Ranrike.
Tillbaka
Vad
var det Varin ville berätta?
Man
har funderat mycket över vad runorna vill berätta,
något som är extra besvärligt eftersom
det inte finns något som avdelar orden. Vissa runor
kan vara slutruna i ett ord och begynnelseruna i nästa,
som sakumukmini där det första sakum
tros mena "sagum", ett ord i ålderdomlig
form som kan betyda antingen "jag säger"
eller "låt oss säga" medan det efterföljande
ordet antingen kan vara ukmini som kan betyda "de
unga" eller mukmini som kan betyda "folkminne".
Fem
sidor bär runor, alltså även översidan
vilken har en lönnskrift - ur Antiqvarisk tidskrift
En av flera tolkningar av runorna:
Till minne av Vämod står dessa runor. Men
Varin skrev dem, fadern, till minne av den döde sonen.
Jag säger de unga det, vilka de två stridsbyten
var som tolv gånger blev tagna som krigsbyte, båda
på en gång från man efter man. Det säger
jag som det andra vem som för nio släktled sedan
miste livet hos reidgoterna och han dog hos dem till följd
av sin skuld. Då rådde Tjodrik den dristige,
sjökrigarnas hövding över Reidhavets kust.
Nu sitter han rustad på sin gotiska häst, med
sköld över axeln, den främste av Märingar.
Det säger jag som det tolfte var Gunns häst
ser föda på slagfältet, där tjugo
konungar ligger. Det säger jag såsom det trettonde,
vilka tjugo konungar satt på Själland under
fyra vintrar, med fyra namn, födda åt fyra
bröder. Fem med namnet Valke, Rådulfs söner,
fem Reidulf, Rugulfs söner, fem Haisl, Hords söner,
fem Gunnmund, Björns söner. Nu för de unga
säger fullständigt envar ... eftersporde ...
Jag säger de unga det, vem av Ingvaldsättlingarna
som blev gäldad genom en hustrus offer. Jag säger
de unga, åt vilken kämpe en ättling (förskjutningschiffer)
är född. Vilen är det. Han kunde krossa
en jätte. Vilen är det. Nit. Jag säger
de unga: TOR Sibbe viets väktare avlade nittioårig
(en son).
Tillbaka
Professor
emerita Gun Widmark: I Varins berättarteknik ingick
att sägnerna skulle presenteras i viss ordning och
de var därför numrerade - ett grepp som ofta
användes också i gammal isländsk poesi.
Men det är bara delar av det stoff som Varin känner
till som återges. Myterna och sägnerna hänger
inte ihop, och eftersom de för länge sedan är
glömda har vi ingen möjlighet att i djupare
mening förstå texten. Bara de som var samtida
med Varin och delade hans kultur kunde begripa hans text.
Varin har velat visa sin lärdom och kunskap för
dem, och det syftet hade också hans användning
av lönnskrift. Eftersom innehållet är
så speciellt som det är, kan de invigda knappast
ha varit andra än den egna ätten. Dess medlemmar
kände till vilka minnen som var numrerade 3 till
11, och de visste också hur ättens åkallan
till Tor skulle lyda. Ristningen blev en sorts påminnelse
så att de inte skulle tappa sammanhanget.
Tillbaka
Rökstenen
finns i ett historiskt sett mycket intressant område,
ca åtta km öster om Vättern och knappa
tre km söder om Tåkern. I nordväst ligger
Dags mosse, i väster Omberg med sina tre fornborgar,
kung Sverker
den äldres kungsgård, Alvastra kloster,
den gamla staden Hästholmen med sina hällristningar
- se dessa platser under sidan om södra Omberg.
Se
stenen hos Illustrata.com
Källor:
Vikingatidens ABC
Forskning & Framsteg nr 5:98 / Gun Widmark
Tillbaka
Runstenarna
i Heda
Dryga
fyra km väster om Rökstenen
finner man Heda
kyrka på vars kyrkogård stenarna nedan
stod innan de byggdes in i kyrkväggen i mitten av
1800-talet.
Runstenarna
Ög 131 och Ög 132
Torger
reste detta minnesmärke efter Anund kamp ("mustasch"),
sin fader
|
Holmsten
reste denna sten och gjorde bro efter Myr(?), sin
fader, som bodde i Jättingstad
|
Tillbaka
Runt
kyrkan finns flera gravfält från vikingatid.
Här finns också ett flertal bautastenar vilka
idag står ute på odlad åkermark, det
gäller att komma under rätt årstid för
att kunna gå fram till dem.
Ett
stort gravfält ligger beläget ca tvåhundra
meter väster om kyrkan. Här lär det finnas
ca 170 fornlämningar bestående av ca 65 högar,
en domarring, en treudd samt flera runda stensättningar.
Vid
Disevid i nordost finns en större gravhög och
i söder vid Häggestad finns ytterligare ett
stort gravfält, beläget på båda
sidorna om vägen som löper mot Stora Åby.
Se en karta över Östergötland
Källor:
Skyltar i Heda
Foteviken
|