|
xakt
hur gammalt tornet Kärnan i Helsingborg
är vet man inte, men staden lär
ha omnämnts av Adam
av Bremen på 1070-talet som
|
|
en befäst stad med egen marknadsplats. I ett brev
från kung Knud
den helige i maj år 1085 skrevs namnet som helsingaburgh,
brevet för övrigt skrivet samtidigt som han
som bäst höll på att samla samman 1.000
skepp för att segla till England på vikingatåg.
Förleden helsing för städerna Helsingborg
och Helsingör betyder 'hals' och betecknar den smala
passagen i Öresund.
Tillbaka
Tornet
Kärnan
Det
torn vi ser idag har stått på sin plats
åtminstone sedan 1300-talet och var då själva
hjärtat i en vidsträckt borganläggning.
Tornet har dock haft en företrädare i ett
runt torn, se markeringen i bilden ovan. Detta äldre
torn har ganska säkert tillkommit senast under
det tidiga 1100-talet och hade drygt fyra meter tjocka
murar.
Det
senare tornet är konstruerat så att man skulle
klara av även en längre tids belägring
samtidigt som den ändå erbjöd en någorlunda
dräglig bostad.
Runtom tornet fanns en gråstensmur som på
fyra meters avstånd kringgärdade tornet.
Muren fanns kvar en bit in på 1600-talet, då
benämnd som tornmantel.
Mantelmuren var försedd med skyttegångar
i tre våningar. Möjligen har ingångstornet
endast nått upp till första våningen.
Tillbaka
Ringmuren
Ringmuren
tillkom förmodligen under Valdemar
Atterdags styre,
hade 14 flankeringstorn och måtten 180 x 150 meter
roligen
anlades ringmuren runt Kärnan redan på 1100-talet,
alltså i samband med rundtornets uppförande.
Den ovala borggården blev inuti ca 180 x 150 meter
med en omkrets av en halv kilometer. Fästet omgavs
av en vallgrav som mot väster löpte tätt
intill landborgen. I öster där terrängen
var mer flack nådde graven ett djup på hela
femton meter, vilket utgjorde ett effektivt hinder för
en anstormande fiende. Här fanns också ett
porttorn med vindbrygga. De
14 flankeringstornen tillkom troligen något senare,
på 1200-talet, avsedda att användas för
beskjutning av mellanliggande mursträckor.
I
ringmuren har en rundkyrka varit infogad, Mikkels torn
som anlades omkring år 1150. Idag finns dock ingenting
av denna kvar ovan jord, men murarnas forna placering
finns utmärkta med stenrundlar.
Med
sin utformning tillhörde Helsingborg en grupp av
ringmursborgar representerade av bl.a. Vordingborg i
Danmark och Tunsbergshus
i Norge.
Kärnans nordvästra sida
Tillbaka
Hertigarna
Erik och Valdemar tvingas sluta fred
med brodern Birger på Helsingborg slott år
1310
Eriks
och Valdemars sigill
riget
som pågått sedan år 1304 mellan kung
Birger
och hans båda bröder, hertigarna Erik
och Valdemar, hade slitit hårt på de
tre inblandade länderna. I
juli år 1310 samlas man därför i Helsingborg
hos den danske kungen Erik
Menved. Med på mötet är de båda
hertigarna som nu ensamma ställs mot den avsatte
kung Birger, den danske hertigen Kristoffer av Halland,
greve Gerhard av Holstein, Henrik av Mecklenburg samt
ett antal mer eller mindre högt uppsatta män
från de tre rikena, dock inte den norske kungen
Håkon
Hålägg.
Man
kommer överens om att hertigarna får Halland
norr om Ätraån som förläning av
Erik Menved om man lovar att ställa upp med 60
ryttare. Hertig Erik tvingas avsäga sig alla anspråk
på Norges krona och båda förbinder
sig också att inte skydda danska fredlösa
som funnits på Hunehals
i norra Halland.
Håkon får tillbaka Kungahälla av hertig
Erik och man beslutar att de gamla gränserna mellan
Sverige och Norge skall bestå. Efter fredsförhandlingarna
övergår man till att få de tre tre
bröderna att försonas.
Birger får drygt en tredjedel av riket medan resten
tillfaller hertigarna som ärftliga besittningar.
I överenskommelsen ingår också att
allt gammalt groll skall vara glömt och förlåtet
- vilket det också verkar vara fram till Nyköpings
gästabud år 1317... Läs mer om överenskommelsen.
Sedan
svenske kungen Birger
Magnusson efter Nyköpings gästabud år
1318 låtit sina bröder Erik
och Valdemar svälta ihjäl anställdes
en klappjakt på Birger. Han flydde då till
sin syster och svågern Erik
Menved i Danmark varvid Helsingborgs slott belägrades
av en svensk här.
Tillbaka
Händelser
i och kring Helsingborg slott
År
1296 firade danske kungen Erik
Menved och Magnus
Ladulås dotter Ingeborg Magnusdotter bröllop
på Helsingborgs slott.
År
1332 tog Magnus
Eriksson slottet och landskapet som pant för
34.000 mark silver som Erik Menved på sin tid
hade lånat av tyska furstar och adelsmän,
förmodligen då också av greve Johan
av Holstein.
I avvaktan på att kung Valdemar
skulle utbetala pantsumman ansåg greve Johan av
säkerhetsskäl vilja behålla landets
starkaste fäste, och det bestämdes att de
båda skulle inneha det gemensamt under borgfred.
Tack vare Helsingborg slott kunde danskarna behärska
sundet vid dess smalaste del, innebärande att man
hade full kontroll över förbipasserande fartyg.
Då Öresundstullen infördes av Erik
av Pommern år 1429 blev den en av Danmarks
viktigaste inkomstkällor ända fram till år
1857 då den upphörde.
I samband med denna tulls införande uppfördes
på 1420-talet fästet Krogen, föregångaren
till dagens Kronborg slott i
Helsingör varpå man hade ett fäste på
var sin sida sundet.
År
1448 dog unionskung Christoffer
av Bayern på Kärnan.
År
1452 var den svenske kungen Karl
Knutsson Bonde och härjade i Skåne, varvid
han brände ner staden och belägrade slottet.
Kärnan
inne på den stora borggården
Helsingborgs
stad och slott åt 1658 - ur Sveriges historia
1889
Ännu
på 1600-talet var borgområdet som en liten
stad i sig.
Tillbaka
På
andra sidan sundet låg borgen Krogen, idag
Kronborg slott i Helsingör
Kronborg
slott i Helsingör på andra sidan Öresund
Föregångaren
till dagens Kronborg slott uppfördes av kung Erik
av Pommern på 1420-talet och tillkom för
att tillsammans med Helsingborgs slott
ännu bättre kunna kontrollera skeppsfarten
i Öresund och inkassera den för Danmarks del
så populära Öresundstullen. I
mars år 1441 tilldelar danske kung Kristoffer
av Bayern Svartbrödraorden mark för en
klosterbyggnad i Helsingör och beordrar särskilt
fogden på borgen Krogen att inte hindra bröderna
eller deras ombud. År 1448 dör Kristoffer
på Helsingborg slott.
Namnet
Kronborg fick slottet av kung Fredrik II år 1577
som då lät bygga ut och omvandla det till
ett renässansslott. Men slottet kom alltjämt
att bli kallat för Krogen. Detta fick till slut
kungen att reagera genom ett påbud där det
befalldes att den som hädanefter tog namnet Krogen
i sin mun skulle fö böta för detta med
en hel oxe... Dyrt!
År
1658 blev Kronborg anfallet, beskjutet och intaget av
svenska trupper som sedan b.a. plockade med sig många
konstskatter som krigsbyte. Vid slottets återlämnande
år 1660 var dess forna prakt ett minne blott.
Efter detta svidande nederlag förstärkte man
försvarsverket ordentligt. Allteftersom tiden gick
kom slottet alltmer att fungera som en kasern istället
för kunglig bostad, och från år 1885
till 1924 tjänade det enbart som militär byggnad.
Tillbaka
Holger
Danske och Hamlet
I
källaren sitter sedan 1907 den gamle mytiske vikingen
Holger Danske staty, trött vilande över
sitt svärd. Holger skall enligt sägnen ha
stridit under Karl den store på 700- eller 800-talet
och omnämns i Rolandskvädet från 1000-talet.
Under tyskarnas ockupation av Danmark hette en av de
mest berömda motståndsgrupperna just Holger
Danske.
Holger
Danske i Kronborgs källarvalv, väntande
på att bli kallad av danskarna i nödens stund
Det
är här på slottet Kronborg som Shakespeares
historia om den danske prins Hamlet utspelar sig.
Tillbaka
Kronborg
slott - svenskt anfallsmål 1940-1945
Under
andra världskriget var slottet Kronborg ett primärmål
för det svenska Batteri Helsingborg som var beläget
i Djuramåsa strax norr om Helsingborg.
Den
15,3 cm grova kanonen Maja på Batteri Helsingborg
hade Kronborg slott i Helsingör
som ett av sina primärmål, med order att
vid en tysk invasion skjuta slottet sönder och
samman tillsamman med de raketpjäser tyskarna hade
placerat ut på slottets vallar
Än
idag pekar den Boforstillverkade Maja med sitt kanonrör
rakt mot Danmark
Länk
till Beredskapsmuseet
i Djuramossa
Källor:
Riksfästen och residens
SMB
SD
|