Helsingborg
Uppdaterad den 18 september, 2008
Tillbaka


Det 35 m höga tornet Kärnan i Helsingborg

xakt hur gammalt tornet Kärnan i Helsingborg är vet man inte, men staden lär ha omnämnts av Adam av Bremen på 1070-talet som

en befäst stad med egen marknadsplats. I ett brev från kung Knud den helige i maj år 1085 skrevs namnet som helsingaburgh, brevet för övrigt skrivet samtidigt som han som bäst höll på att samla samman 1.000 skepp för att segla till England på vikingatåg. Förleden helsing för städerna Helsingborg och Helsingör betyder 'hals' och betecknar den smala passagen i Öresund.

 

Tillbaka

Tornet Kärnan

Det torn vi ser idag har stått på sin plats åtminstone sedan 1300-talet och var då själva hjärtat i en vidsträckt borganläggning. Tornet har dock haft en företrädare i ett runt torn, se markeringen i bilden ovan. Detta äldre torn har ganska säkert tillkommit senast under det tidiga 1100-talet och hade drygt fyra meter tjocka murar.

Det senare tornet är konstruerat så att man skulle klara av även en längre tids belägring samtidigt som den ändå erbjöd en någorlunda dräglig bostad.
Runtom tornet fanns en gråstensmur som på fyra meters avstånd kringgärdade tornet. Muren fanns kvar en bit in på 1600-talet, då benämnd som tornmantel.
Mantelmuren var försedd med skyttegångar i tre våningar. Möjligen har ingångstornet endast nått upp till första våningen.

 

Tillbaka

Ringmuren

Ringmuren tillkom förmodligen under Valdemar Atterdags styre,
hade 14 flankeringstorn och måtten 180 x 150 meter

roligen anlades ringmuren runt Kärnan redan på 1100-talet, alltså i samband med rundtornets uppförande. Den ovala borggården blev inuti ca 180 x 150 meter med en omkrets av en halv kilometer. Fästet omgavs av en vallgrav som mot väster löpte tätt intill landborgen. I öster där terrängen var mer flack nådde graven ett djup på hela femton meter, vilket utgjorde ett effektivt hinder för en anstormande fiende. Här fanns också ett porttorn med vindbrygga. De 14 flankeringstornen tillkom troligen något senare, på 1200-talet, avsedda att användas för beskjutning av mellanliggande mursträckor.

I ringmuren har en rundkyrka varit infogad, Mikkels torn som anlades omkring år 1150. Idag finns dock ingenting av denna kvar ovan jord, men murarnas forna placering finns utmärkta med stenrundlar.

Med sin utformning tillhörde Helsingborg en grupp av ringmursborgar representerade av bl.a. Vordingborg i Danmark och Tunsbergshus i Norge.


Kärnans nordvästra sida

 

 

Tillbaka

Hertigarna Erik och Valdemar tvingas sluta fred
med brodern Birger på Helsingborg slott år 1310


Eriks och Valdemars sigill

riget som pågått sedan år 1304 mellan kung Birger och hans båda bröder, hertigarna Erik och Valdemar, hade slitit hårt på de tre inblandade länderna. I juli år 1310 samlas man därför i Helsingborg hos den danske kungen Erik Menved. Med på mötet är de båda hertigarna som nu ensamma ställs mot den avsatte kung Birger, den danske hertigen Kristoffer av Halland, greve Gerhard av Holstein, Henrik av Mecklenburg samt ett antal mer eller mindre högt uppsatta män från de tre rikena, dock inte den norske kungen Håkon Hålägg.

Man kommer överens om att hertigarna får Halland norr om Ätraån som förläning av Erik Menved om man lovar att ställa upp med 60 ryttare. Hertig Erik tvingas avsäga sig alla anspråk på Norges krona och båda förbinder sig också att inte skydda danska fredlösa som funnits på Hunehals i norra Halland.

Håkon får tillbaka Kungahälla av hertig Erik och man beslutar att de gamla gränserna mellan Sverige och Norge skall bestå. Efter fredsförhandlingarna övergår man till att få de tre tre bröderna att försonas.
Birger får drygt en tredjedel av riket medan resten tillfaller hertigarna som ärftliga besittningar. I överenskommelsen ingår också att allt gammalt groll skall vara glömt och förlåtet - vilket det också verkar vara fram till Nyköpings gästabud år 1317... Läs mer om överenskommelsen.

Sedan svenske kungen Birger Magnusson efter Nyköpings gästabud år 1318 låtit sina bröder Erik och Valdemar svälta ihjäl anställdes en klappjakt på Birger. Han flydde då till sin syster och svågern Erik Menved i Danmark varvid Helsingborgs slott belägrades av en svensk här.

 

 

Tillbaka

Händelser i och kring Helsingborg slott

År 1296 firade danske kungen Erik Menved och Magnus Ladulås dotter Ingeborg Magnusdotter bröllop på Helsingborgs slott.

År 1332 tog Magnus Eriksson slottet och landskapet som pant för 34.000 mark silver som Erik Menved på sin tid hade lånat av tyska furstar och adelsmän, förmodligen då också av greve Johan av Holstein.
I avvaktan på att kung Valdemar skulle utbetala pantsumman ansåg greve Johan av säkerhetsskäl vilja behålla landets starkaste fäste, och det bestämdes att de båda skulle inneha det gemensamt under borgfred.

Tack vare Helsingborg slott kunde danskarna behärska sundet vid dess smalaste del, innebärande att man hade full kontroll över förbipasserande fartyg. Då Öresundstullen infördes av Erik av Pommern år 1429 blev den en av Danmarks viktigaste inkomstkällor ända fram till år 1857 då den upphörde.
I samband med denna tulls införande uppfördes på 1420-talet fästet Krogen, föregångaren till dagens Kronborg slott i Helsingör varpå man hade ett fäste på var sin sida sundet.

År 1448 dog unionskung Christoffer av Bayern på Kärnan.

År 1452 var den svenske kungen Karl Knutsson Bonde och härjade i Skåne, varvid han brände ner staden och belägrade slottet.

 


Kärnan inne på den stora borggården

 


Helsingborgs stad och slott åt 1658 - ur Sveriges historia 1889

 

Ännu på 1600-talet var borgområdet som en liten stad i sig.

 

 

Tillbaka

På andra sidan sundet låg borgen Krogen, idag
Kronborg slott i Helsingör


Kronborg slott i Helsingör på andra sidan Öresund

Föregångaren till dagens Kronborg slott uppfördes av kung Erik av Pommern på 1420-talet och tillkom för att tillsammans med Helsingborgs slott ännu bättre kunna kontrollera skeppsfarten i Öresund och inkassera den för Danmarks del så populära Öresundstullen. I mars år 1441 tilldelar danske kung Kristoffer av Bayern Svartbrödraorden mark för en klosterbyggnad i Helsingör och beordrar särskilt fogden på borgen Krogen att inte hindra bröderna eller deras ombud. År 1448 dör Kristoffer på Helsingborg slott.

Namnet Kronborg fick slottet av kung Fredrik II år 1577 som då lät bygga ut och omvandla det till ett renässansslott. Men slottet kom alltjämt att bli kallat för Krogen. Detta fick till slut kungen att reagera genom ett påbud där det befalldes att den som hädanefter tog namnet Krogen i sin mun skulle fö böta för detta med en hel oxe... Dyrt!

År 1658 blev Kronborg anfallet, beskjutet och intaget av svenska trupper som sedan b.a. plockade med sig många konstskatter som krigsbyte. Vid slottets återlämnande år 1660 var dess forna prakt ett minne blott. Efter detta svidande nederlag förstärkte man försvarsverket ordentligt. Allteftersom tiden gick kom slottet alltmer att fungera som en kasern istället för kunglig bostad, och från år 1885 till 1924 tjänade det enbart som militär byggnad.

 

Tillbaka

Holger Danske och Hamlet

I källaren sitter sedan 1907 den gamle mytiske vikingen Holger Danske staty, trött vilande över sitt svärd. Holger skall enligt sägnen ha stridit under Karl den store på 700- eller 800-talet och omnämns i Rolandskvädet från 1000-talet. Under tyskarnas ockupation av Danmark hette en av de mest berömda motståndsgrupperna just Holger Danske.


Holger Danske i Kronborgs källarvalv, väntande
på att bli kallad av danskarna i nödens stund

Det är här på slottet Kronborg som Shakespeares historia om den danske prins Hamlet utspelar sig.

 

Tillbaka

Kronborg slott - svenskt anfallsmål 1940-1945

Under andra världskriget var slottet Kronborg ett primärmål för det svenska Batteri Helsingborg som var beläget i Djuramåsa strax norr om Helsingborg.

Bild från en utställning på beredskapsmuseet
Den 15,3 cm grova kanonen Maja på Batteri Helsingborg hade Kronborg slott i Helsingör
som ett av sina primärmål, med order att vid en tysk invasion skjuta slottet sönder och
samman tillsamman med de raketpjäser tyskarna hade placerat ut på slottets vallar

23 maj 2005
Än idag pekar den Boforstillverkade Maja med sitt kanonrör rakt mot Danmark


Länk till Beredskapsmuseet i Djuramossa

 

Källor:
Riksfästen och residens
SMB
SD