|
nder
kung Magnus
Erikssons tid på 1300-talet nedtecknades
en
lag
som kallades för Gårdsrätt eller
Borgrätt, en förordning där det |
nogsamt stipulerades hur ordningen skulle upprätthållas
vid kungens hov men som också omfattade riksrådens
och biskoparnas gårdar.
Säkert hade reglerna funnits långt före
1300-talet, men det var Magnus som lät sätta
dem på pränt. Man
kan väl förmoda att tillkomsten av dessa regler
var av behov efter händelser som skedde och gällde
även då man var i läger.
Tillbaka
Att
riddare som hade svärdet hängande vid höften
började gå bärsärkagång efter
att ha tittat för djupt ner i ölstånkan
var naturligtvis ingenting kungen eller herremannen
önskade sig, det kunde ju lätt sluta med att
hans annars så dugliga stridsmän skadades
eller kanske t.o.m. omkom.
Men
då även bönder, trälar och alla
andra som arbetade på de till ytan ofta mycket
omfattande gårdarna omfattades av borgrätten,
så kunde hela landsdelar komma att hamna under
en enda mans bestämmande.
Att
han övervakades av ett råd som bestod av
tolv bönder hjälpte förmodligen inte
om han väl bestämt sig för att hålla
ett eget räfst- och rättarting, utan man
får väl utgå ifrån att godtycket
lätt kunde komma att avgöra frågan om
liv eller död och att det förmodligen inte
fanns någon som vågade ifrågasatta
de domar som avkunnades.
Tillbaka
Straffen
var ytterst stränga:
- Den
som slog en annan skulle få handen genomstungen
med kniv och uppristad till fingern - följde
sår eller blodvite på slaget miste den
brottslige handen.
- Den
som i vredesmod tog till kniv eller svärd fick
handen genomstungen.
- Skällsord
bestraffades med en månads vatten och bröd.
- Stöld
av ett öres värde straffades med livets
förlust, ett halvt öre med förlust
av hud och öron, för fyra penningar mistes
huden allena.
- Ingen
fick »dobbla» eller »leka något
taffel» sedan hövitsmannen eller gårdsmästaren
»är mätter och hafver sagt godenatt».
Brott häremot bestraffades med en månad
i tornet vid vatten och bröd för en sven
av vapen eller en skytt, underordnade »ligge
i stocken eller i kistan», en småsven
miste huden.
- Ingen
fick bortspela sina vapen eller mera än han hade
hos sig.
- Den
som vårdslöst umgicks med elden, så
att eldsvåda föranleddes, kastades levande
på elden.
- Den
som upptände ljus eller eld i sitt rum sedan
fogden eller gårdsmästaren gått till
sängs straffades med vatten och bröd i tornet.
- Den
som klev över mur eller plank eller annan stängsel
ut eller in i gården miste livet. Lika
strängt bestraffades även våldtäkt.
Tillbaka
Danska
drottning Margaretas
borgrätt mot slutet av 1300-talet var en reviderad
variant av kung Magnus regler, när den tillkom
är dock osäkert. Redan år 1403 kom en
ny lag med Erik
av Pommern som undertecknare.
Borgrätten
är känd bl.a. från Torpa
stenhus. Den avskaffades sedan av Karl XI år
1692 som ville ha en mer övergripande rättsskipning
som gällde hela landet.
Se också sidan om stegling
Källor:
Berättelser ur svenska historien, 1886
|