Hol
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka

"Store hög" (nr 3 på kartan nedan), en av Västergötlands största gravhögar på Hols stora
gravfält som idag består av sju storhögar, ett antal bautastenar och mängder med
mindre gravhögar från järnåldern samt en domarring - se kartan nedan.

ol skrevs förr som Hool och är en mycket gammal bygd vars ursprungliga by låg uppe på platån strax norr om dagens bebyggelse. I socknen som är belägen mellan Vårgårda och Alingsås ligger ett gravfält som är ett av Västergötlands absolut största, och uppe på en höjd öster därom står kyrkan som är från 1100-talet. Här har våra förfäder bott åtminstone sedan Hedenhös dagar, ca 3.000 f Kr. Med matematik kommer man då fram till att man bott och verkat här i 5.000 år av kontinuitet, och förmodligen betydligt längre - runt Mjörn någon mil söderut finns stora mängder boplatser som användes för ca 10.000 år sedan. Namnet Hol menas betyda Helig plats medan ortnamnsforskarna menar att det kommer av ordet holl vilket skall betyda en jämn upphöjning på en slätt omgiven av vatten. Hol ligger mitt i Bänedeltat, med Säveån makligt flytande förbi i nordväst, en å som en gång var betydligt mycket bredare än vad den är idag. Norr om gravfältet finns en meterdjup hålväg som leder till Hallavadet där man förr korsade en bäck över stora stenhällar. Tillbaka   Domarringen med nio stenar och en bautasten på Hols gravfält - nr 9 på kartan nedan. Läs en fundering om våra domarringar.     Tillbaka Hollini Sal? Erik Carlsson från just Hol menade att "Hol är känt redan i Hervararsagan där Hol nämns som Hollini. Alla de som voro i Hollini Sal lydde dem där uppå." Frågan är väl om inte detta skulle passa in bättre på det Hol som ligger nedanför Hunnebergs västra bergssida. Illustration av Pontus Berglund med benäget medgivande   Eric berättade vidare att platsen där Hols kyrka står enligt den muntliga traditionen är en fornnordisk kultplats. Han hänvisar till kyrkoherde Anders Berghelin som år 1705 beskrev Hol så här: De gamle i Hool talar om att fordom så skulle det funnits ett Hof, en stor Sal, en aula eller ett Templum. I hela detta Kullings härad är det inget namn som är mer betecknande i äldre pergamenthandskrifter än Hool. Man torde inte finna en annan plats mer rik på släktgravar än Hool, antingen har denna plats varit hela Häradets medelpunkt, eller emedan platsen i för sig själv varit lämplig för detta ändamål. Nästan otaliga högar kan ses på de fält, som ligger norr om kyrkan. Det finns en gammal sägen som menar att Hol skall ha ingått i kung Rolfs rike. Vem denne Rolf egentligen var är det ingen som vet, men han skall ha haft sitt slott antingen på Kungsholmen eller på Rolfskullen i Bälinge och ligger enligt en tradition begravd jämte sin hustru Torborg på gravfältet på Nolbyåsen i utkanten av Alingsås. Hol var fordom tingsställe för Kullings härad, fram till år 1688 då det flyttades till Alingsås innan det hamnade i Eklanda ca 1688.

 

 

 

Tillbaka

Gravfältet i Hol

Runstenar, storhögar och domarring

 

Den största av de sju kvarvarande storhögarna tronar i en glänta
omgiven av tall, gran och ljung - nr 13 nedan

 

Tillbaka

 

Tillbaka Det decimerade gravfältet Hols gravfält består idag av resterna efter Västergötlands kanske en gång största gravfält. Fältet har varit i bruk ända från stenåldern och fram till slutet av järnåldern då katolicismen infördes och begravningarna började ske på kyrkogården. De sju kvarvarande storhögarna är från ca 1500-1100 f.kr., alltså senare delen av bronsåldern. Minst två storhögar har fått ge vika för grustagen... Här finns också närmare 200 gravhögar från vikingatid, detta trots att många har försvunnit i de intilliggande grustäkterna eller har blivit uppodlade. I ett dokument från slutet av 1700-talet kan man i en pastoratsbeskrivning läsa om hur man uppe på Hols hed gjort plats för ett 40-tal torp. "Därvid hade ett oräkneligt antal ättehögar utjämnats". Även på 1800-talet omnämns flera gånger hur gravar jämnats ut. Sista gången det skedde var så sent som åren 1926-27 då tolv gravar togs bort. I Hol har man gjort ett bysantinskt myntfynd, innehållande bland annat ett guldmynt präglat för kejsar Theodosius II som levde åren 408 - 450 e. kr. Det är mycket troligt att detta solidus under folkvandringstiden medförts till Hol av en av de heruler som i början av 500-talet nu återvände till sina förfäders nordiska hemtrakter! Se myntet hos historiska.se. Det berättas också att en familj som bodde alldeles invid gravfältet under nödåren i slutet av 1800-talet plötsligt köpte biljetter till Amerika för samtliga familjemedlemmar - det är ju inte utan att man undrar vad det var för något de hittade... På dagens åker låg fordom gravarna tätt I en av de stora grutäkterna som i stort sett omsluter hela gravfältet har man bl.a. funnit två stridsyxor av slipad sten samt en yxa och en mejsel tillverkade av flinta. Vapen och verktyg var vanliga gåvor att lägga i gravarna så att krigaren inte skulle komma till andra sidan obeväpnad och utan sina redskap. Detta timade vid den tid då Holborna jämte spjutet använde yxan som sitt kanske främsta stridsvapen. Även ett svärd skall ha påträffats, dock okänt hur gammalt. En ca 3000 år gammal grav - förr ett stolt blickfång uppe på åsen, idag dold av skog

 

Tillbaka

Bautasten på gravfältet

 

Tillbaka Runstenarna i Hol Runsten påträffad 1996 i muren till koret - av okänd anledning kallad Nor 1997;27   På kyrkogården står denna 2,7 m höga högrunsten, ristad på två sidor och påträffad inmurad under det södra korfönstret. Ulf och Asur reste denna sten efter Aslak, en mycket god tegn, sin fader, mycket vänsäll Mansnamnen Ulf och Asur är vanliga namn i runstenarnas inskrifter medan namnet Aslak tycks ha varit vanligast i västra Sverige, Danmark och i Norge. Benämningen Thegn eller Tägn står ristat på 17 västgötska runstenar. Man tror att det har varit en titel för en kungens man, kanske en kung som man följde på ledung.   Stenen är ristad på två sidor, dock gör mossan att runorna längre ner är svåra att se. Ursprungligen har stenen varit högre men blivit avhuggen vid roten, under runorna.     VG 155 Runsten, Hols kyrka - återfanns i vapenhusets vägg ...reste denna sten efter Gudmund, sin son...     Historia är stenkul...   Se andra gravfält i Västergötland: | Brakelund | Lundskullen | Amundtorp | Nycklabacken | Dimbo |   Ett annat Hol ligger i Västra Tunhem vid Hunnebergs fot     Tillbaka Hols kyrka Kyrkan i Hol i oktober 2005 Kyrkan i Hol är en romansk stenkyrka, belägen uppe på en höjd och troligen byggd under 1100-talet. År 1776 genomgick kyrkan en genomgripande restaurering varvid den bredvidvarande klockstapeln revs och det lilla kyrktornet över kyrkans västra gavel tillkom. Enligt en förklaring i Västgötalagen av professor Elias Wessen, så var de romanska stenkyrkorna i Västergötland allmänt uppförda då 1200-talet tog vid. I Edvind Claessons avhandling Cuius eccelesiam fecit - Romanska kyrkor i Västergötland - bekräftar han denna teori. Han skriver också att när denna typen av kyrkor byggdes kom de även att bli försvarsanläggningar - dessa kraftiga stenväggar motstod den tidens vapen. Kyrkan var även en tillflyktsplats för kvinnor och barn under ofredstider. När de första kyrkorna byggdes var det byarna själva eller en storbonde som stod för kyrkornas uppförande. Västgötalagen sade att "Vilja bönderna i byn bygga kyrka, om de är emellan 6 till 8 matlag så ha de rätt att bygga kyrka." Ett matlag var mellan femton och tjugo personer. Tillbaka   "Kyrkan och Prestgården i Hol Torp" Kyrkan plundrades av danskarna 1612. Bland mycket annat försvann då en av de tre (!) kyrkklockor som då hängde i ett trätorn bredvid kyrkan. Den saknade klockan lär finnas i Tanums kyrka: "Krigsfolket ifrån Hol säga sig hafva sedt samma Klocka 1772, med Namnet Hol oppå, der städes". Danskarna lär ha använt kyrkan som stall, och enligt sägnen skall den hästsko som är inmurad i väggen ovanför sakristian minna om detta. I den gamla järnbeslagna, tätt naglade kyrkdörren finns hålen efter sexton muskötkulor varav en del t.o.m. passerat rakt igenom.   Del av den gamla kyrkporten där man kan se fem av de sexton kuhålen samt spår efter vad som kan ha varit ett spjut eller en hillebard Man har även funnit två runstenar i kyrkans murar - se ovan. På den ena av dem omnämns Olof, Asur och Aslak, och bredvid deras namn finns ett ristat kors - var dessa män de tidigast kristna i Hol, tro? Med kristenheten har det annars varit lite si och så med i trakten. Kantor Eric Norgren noterade i slutet av 1850-talet att det i hela Hols socken endast fanns en enda troende person, en kvinna vid namn Anna-Stina i Loftsgården. På grund av detta kom Loftsgården att bli samlingsplatsen för flera kyrksocknar.   Den gamla altarhällen med sin relikgömma     Hols kyrka ca 1950, fyra km österut ligger Horla kyrka   Index över kyrkorna

Tillbaka

Till index för Bengans historiasidor